Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Då lumpsamlaren var samhällsfaktor, av Karl Modin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 5. 29 jan. Teknisk
Revy 1943. 4:e årg.
mn
Red. & Exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnzes.
Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 101199.
Red.-sekr. Yngve Norrvi.
Telefon växel 116079, 101199.
Prenumerationspris helår 15:— kr.,. halvår
7: 75 kr., kvartal 4: — kr. Postgirokonto 15 7992. Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. IV.
Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes!
DÅ LUMPSAMLAREN
VAR SAMHÄLLSFAKTO
=
Redaktör Karl Modin ger
här med anledning av
200-årsminnet av Grycks-
bo pappersbruks första
privilegier några roliga
glimtar från tiden före
slipmassans intåg på pap-
persbruken.
fr till synes underligt förhållan-
de har säkerligen undgått de all-
ra flesta, nämligen det, att en av de
stora tidningarna i huvudstaden i
höst firat sitt 175-årsjubileum, me-
dan samtidigt tidningspapperet i år
fyller hundra år jämnt, fastän in-
gen tycks ha kommit på idén att
fira den födelsedagen. Sammanträf-
fandet av de båda jubiléerna kan ju
tyckas paradoxalt, men som andra
paradoxer har även denna sin fullt
”naturliga” förklaring. Före till-
. komsten av det som vi i dag kalla
tidningspapper, vilket på mera
fackmässigt språk bör heta träpap-
per, klarade man sig med papper
gjort av lump av allehanda slag. Ju
finare lump, desto finare papper.
Man behöver emellertid inte vara
så särskilt skicklig i aritmetik för
att räkna ut, att inte ens den mest
abnorma lumpproduktion skulle
räcka till för att förse våra dagars
tidningsdrakar med papper. I själ-
va verket har lumpproblemet en
gång i tiden varit ett av vårt lands
mera brännande råvarufrågor, en
fråga till vars lösning både strafflag
och åklagaremyndigheter sattes i
funktion. ’
Skulle man belysa tidningspappe-
rets historia i kronologisk ordning,
borde man givetvis börja med ti-
den före trämassan, eller slipmas-
san som den också kallas. Jag skall
emellertid göra ett avsteg från den
principen och i stället börja med
året 1842, då denna massa blev
upptäckt. Som så många andra re-
volutionerande upptäckter — upp-
finning kan man inte säga i det här
fallet — skedde också denna av en
ren slump. Det var en sachsisk vä-
vare, som en dag sett hur några
barn roade sig med att trycka en
träbit mot en slipsten medan denna
drogs runt. Så var det inte vidare
med det, leken tog slut och ungarna
övergingo till något annat och trev-
ligare. När vävaren några timmar
efteråt gick förbi slipstenen, tittade
Så såg de stampverk ut, som på
sina håll användes för att sönderdela
lumpen i 1600- och 1700-talens pap-
persbruk. Ett vattenhjul drev en axel,
försedd med nabbar. Dessa lyfte i sin
tur stamparna. Genom ”stamphålen” .
: silade ständigt friskt vatten.
Sedan
stamparna under 36 timmar fått be-
arbeta den våta lumpen, var massan,
som då benämndes ”heltyg", tillräck-
ligt finfördelad för att gå vidare till
formningen. ;
Bilden överst på sidan visar ett
”"lumpsamlarkvitto” — från — Grycksbo
pappersbruk.
han på den och fann att den på sina
ställen var överdragen med en ljus
fibermassa, som hade omisskänne-
ligt tycke av papper. Han tittade
närmare på papperet och meddela-
de sin iakttagelse till andra perso-
ner, varpå hela saken föll i glömska
någon tid. Den togs emellertid upp
på nytt, och en företagsam man
började framställa slipmassa litet
mera systematiskt — det första
träpapperet var tillverkat. Att det
sedan dröjde ganska länge, innan
framställningsmetoden blev mera
fulländad, säger sig själv. Och det
säger också nära på sig själv, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
