TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över förkortningar och sammandragningar, som, utom beteckningar för mått och mättal, förekomma i texten: atomnr = atomnummer dvs. = det vill säga ex. = exempel jfr = jämför lat. =latin osv. = och så vidare nella systemet) industris Standard atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt kem. = kemisk max = maximum resp. = respektive s. k. = så kallad spec. = speciell(t) beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fys. = fysisk kone. = koncentrerad m. fl. = med flera SI = Systeme inter- smpkt = smältpunkt sp. v. = specifik vikt rat Neirka ete. = etcetera inkl. = inklusive kpkt = kokpunkt m, m. = med mera national (internatio- SMS = Svensk Maskin t. ex. = till exempel od. o. = detta ord ev. = eventuell i st. f. = i stället för nehållande olja. Bearbetas i Sverige vid Kinnekulle och Kvarntorp. oljeskopa: skopformad anordning på vevstakes storände, varmed vid stänksmörjsystem (se d. 0.) smörjoljans inträngande i vev- lager underlättas. oljeslageri: anläggning för fram- ställning av vissa vegetabiliska oljor, såsom t. ex. linolja. oljespår: i glidlagers lageryta an- ordnade spår, vilka underlätta smörjoljans «fördelning inom lagret. oljesten: 1) brynsten, vilken för ”slipning” av finare verktyg skall fuktas med olja, 2) med o. avses stundom levantisk o., vil- ken utgöres av en kiselsyrehal- tig dolomit (se d.o.) med grå- brun färg. oljesump: till oljetank utformad del av en förbränningsmotors vevhus. oljesyra: omättad alifatisk kar- bonsyra. Kallas även oleinsyra. Förekommer som glycerinester i fett. Salterna kallas oleat. oljetråg: öppen smörjoljebehål- lare. ombrograf : registrerande neder- bördsmätare. ombrometer: nederbördsmätare. omformare: maskin, som har till uppgift att ändra strömarten, t. ex. förvandla likström till växelström eller tvärtom, om- vandla frekvenser eller fasta- let m. m. omformarstation: plats, där om- vandling av ett näts strömart sker (se omformare). omkastare: bl, a. vid gengasutrus- tat fordon, spjäll eller ventilan- 210 ordning, som möjliggör körning på antingen flytande bränsle eller gengas. om lott: uttryck angivande att tvenne arbetsstycken, t, ex. plå- tar, ligga så i förhållande till varandra att kanterna ej ligga stumt an mot varandra utan skjuta något över. ompostning: omställning av Såg- blad i ramsåg (se d. 0.). omriktare: strömriktare (se d. 0.), som omvandlar en växelström av viss frekvens till en växel- ström av annan frekvens (ev. annat fastal). omslagsjärn: betteljärn (se d. 0.). omsättningsförhållande: bl. a. tal, som angiver förhållandet mellan spänningarna på primär- och sekundärsidorna av en trans- formator. Vid en strömtrans- formator angiver talet förhål- landet mellan primär- och se- kundärströmmarna, omsättningskopplare: kopplings- anordning för in- och urkopp- ling av enstaka lindningsvarv på en transformator i och för anpassning av transformatorns spänning till belastningsvaria- tionerna. omvandlingspunkt: se omvand- lingstemperatur. omvandlingstemperatur : tempera- tur, vid vilken övergången mel- lan olika modifikationer hos en polymorf substans (se d. o. sker, Benämnes även omvandlings- punkt. omvandlingsvärme: värmemängd, som erfordras (upptages) eller erhålles (frigöres), då en po- lymorf substans (se d.o.) änd- rar modifikation, t. ex. då ett ämne, som kan kristallisera med olika kristallformer, över- föres från den ena formen till den andra. Jfr latent värme. oorganisk kemi: den del av ke- min, som ej omfattar kolför- eningarna. opak: uttryck för grumlig, mjöl- kig, nästan ogenomskinlig även i mycket tunt skikt. O. använ- des företrädesvis i fråga om vätskor och mineral. opalescens: optiskt fenomen, som yttrar sig i att ett medium fö- refaller. ogenomskinligt eller halvgenomskinligt likt en opal, beroende på att ljuset vid pas- sagen genom mediet försvagas, därigenom att det endast dif- fust genomsläppes. Mediet ifrå- ga säges då vara opaliserande eller opalisera. opalglas: glas, som gjorts halv- genomskinligt genom suspen- ssion (se d. 0.) av småpartiklar i massan. O. är en mellanställ- ning mellan klart glas och mijölkglas (se d. 0.). opalisera: se opalescens. opium: alkaloid. erhållen ur den intorkade mijölksaften av ett tropiskt trädslags frukter. 0O. "verkar narkotiskt. OP-rör: iärnrör med eller utan isolering för förläggning av elektriska ledningar i inomhus- installationer. optik: den av fysikens huvudde- lar, som behandlar läran om ljuset. optimeter: instrument för fin- mätning av tolkar och passbi- tar vid deras tillverkning och kontroll. optisk: 1) anger att något hör till optiken, 2) anger att något avser ljuset och seendet, optisk pyrometer: pyrometer (se d. 0.) med vars hjälp tempera- turen hos t. ex. en kropp mätes genom jämförelse av strålning- en från kroppen med strålning- en från en till sin temperatur känd strålningskälla. optisk relä: fotocell (se d, o.) an- vänd som relä. optisk täthet: mått på ett medi- ums förmåga att bryta ljuset. Ett medium säges vara optiskt tätare, då en ljusstråle vid övergången från ett annat me- dium till detta brytes mot nor- malen till övergångsytan. cptiskt instrument: varje instru- ment, som är ett hjälpmedel för ögat, t. ex. kikare, lupp, mikro- skop, eller som användes vid studium av optiska fenomen, t. ex. spektrometer. Hit räknas även sådana instrument som kameror och projektionsappa- rater: organisk "kemi: kolföreningarnas kemi. Omfattar ung. 300 000 kolföreningar. originalgängtapp: gängtapp för upptagning av gängskär i gäng- backar och gängsnitt (se d. o.). Liknar till formen en grad- el- ler eftertapp. men har flera, vanligen 8 st., längsgående spår. origo: 1) nollpunkt, 2) utgångs- punkt för ”radius vector” i ett polärt koordinatsystem. Kallas då även för pol, 3) skärnings- punkt för axlarna 1 ett rätli- nigt koordinatsystem. ormlina: ståltrådslina av böjliga- ste slag utförd av seghärdad, galvaniserad ståltråd med 'in- lägg av hampa även i parterna. ornament: utsirning, prydnad; 211