Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: olja—oxhyvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK
Förteckning över förkortningar och sammandragningar, som, utom beteckningar för mått och mättal, förekomma i texten:
atomnr = atomnummer dvs. = det vill säga ex. = exempel jfr = jämför lat. =latin osv. = och så vidare nella systemet) industris Standard
atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt kem. = kemisk max = maximum resp. = respektive s. k. = så kallad spec. = speciell(t)
beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fys. = fysisk kone. = koncentrerad m. fl. = med flera SI = Systeme inter- smpkt = smältpunkt sp. v. = specifik vikt
rat Neirka ete. = etcetera inkl. = inklusive kpkt = kokpunkt m, m. = med mera national (internatio- SMS = Svensk Maskin t. ex. = till exempel
od. o. = detta ord ev. = eventuell i st. f. = i stället för
nehållande olja. Bearbetas i
Sverige vid Kinnekulle och
Kvarntorp.
oljeskopa: skopformad anordning
på vevstakes storände, varmed
vid stänksmörjsystem (se d. 0.)
smörjoljans inträngande i vev-
lager underlättas.
oljeslageri: anläggning för fram-
ställning av vissa vegetabiliska
oljor, såsom t. ex. linolja.
oljespår: i glidlagers lageryta an-
ordnade spår, vilka underlätta
smörjoljans «fördelning inom
lagret.
oljesten: 1) brynsten, vilken för
”slipning” av finare verktyg
skall fuktas med olja, 2) med o.
avses stundom levantisk o., vil-
ken utgöres av en kiselsyrehal-
tig dolomit (se d.o.) med grå-
brun färg.
oljesump: till oljetank utformad
del av en förbränningsmotors
vevhus.
oljesyra: omättad alifatisk kar-
bonsyra. Kallas även oleinsyra.
Förekommer som glycerinester
i fett. Salterna kallas oleat.
oljetråg: öppen smörjoljebehål-
lare.
ombrograf : registrerande neder-
bördsmätare.
ombrometer: nederbördsmätare.
omformare: maskin, som har till
uppgift att ändra strömarten,
t. ex. förvandla likström till
växelström eller tvärtom, om-
vandla frekvenser eller fasta-
let m. m.
omformarstation: plats, där om-
vandling av ett näts strömart
sker (se omformare).
omkastare: bl, a. vid gengasutrus-
tat fordon, spjäll eller ventilan-
210
ordning, som möjliggör körning
på antingen flytande bränsle
eller gengas.
om lott: uttryck angivande att
tvenne arbetsstycken, t, ex. plå-
tar, ligga så i förhållande till
varandra att kanterna ej ligga
stumt an mot varandra utan
skjuta något över.
ompostning: omställning av Såg-
blad i ramsåg (se d. 0.).
omriktare: strömriktare (se d. 0.),
som omvandlar en växelström
av viss frekvens till en växel-
ström av annan frekvens (ev.
annat fastal).
omslagsjärn: betteljärn (se d. 0.).
omsättningsförhållande: bl. a. tal,
som angiver förhållandet mellan
spänningarna på primär- och
sekundärsidorna av en trans-
formator. Vid en strömtrans-
formator angiver talet förhål-
landet mellan primär- och se-
kundärströmmarna,
omsättningskopplare: kopplings-
anordning för in- och urkopp-
ling av enstaka lindningsvarv
på en transformator i och för
anpassning av transformatorns
spänning till belastningsvaria-
tionerna.
omvandlingspunkt: se omvand-
lingstemperatur.
omvandlingstemperatur : tempera-
tur, vid vilken övergången mel-
lan olika modifikationer hos en
polymorf substans (se d. o. sker,
Benämnes även omvandlings-
punkt.
omvandlingsvärme: värmemängd,
som erfordras (upptages) eller
erhålles (frigöres), då en po-
lymorf substans (se d.o.) änd-
rar modifikation, t. ex. då ett
ämne, som kan kristallisera
med olika kristallformer, över-
föres från den ena formen till
den andra. Jfr latent värme.
oorganisk kemi: den del av ke-
min, som ej omfattar kolför-
eningarna.
opak: uttryck för grumlig, mjöl-
kig, nästan ogenomskinlig även
i mycket tunt skikt. O. använ-
des företrädesvis i fråga om
vätskor och mineral.
opalescens: optiskt fenomen, som
yttrar sig i att ett medium fö-
refaller. ogenomskinligt eller
halvgenomskinligt likt en opal,
beroende på att ljuset vid pas-
sagen genom mediet försvagas,
därigenom att det endast dif-
fust genomsläppes. Mediet ifrå-
ga säges då vara opaliserande
eller opalisera.
opalglas: glas, som gjorts halv-
genomskinligt genom suspen-
ssion (se d. 0.) av småpartiklar
i massan. O. är en mellanställ-
ning mellan klart glas och
mijölkglas (se d. 0.).
opalisera: se opalescens.
opium: alkaloid. erhållen ur den
intorkade mijölksaften av ett
tropiskt trädslags frukter. 0O.
"verkar narkotiskt.
OP-rör: iärnrör med eller utan
isolering för förläggning av
elektriska ledningar i inomhus-
installationer.
optik: den av fysikens huvudde-
lar, som behandlar läran om
ljuset.
optimeter: instrument för fin-
mätning av tolkar och passbi-
tar vid deras tillverkning och
kontroll.
optisk: 1) anger att något hör
till optiken, 2) anger att något
avser ljuset och seendet,
optisk pyrometer: pyrometer (se
d. 0.) med vars hjälp tempera-
turen hos t. ex. en kropp mätes
genom jämförelse av strålning-
en från kroppen med strålning-
en från en till sin temperatur
känd strålningskälla.
optisk relä: fotocell (se d, o.) an-
vänd som relä.
optisk täthet: mått på ett medi-
ums förmåga att bryta ljuset.
Ett medium säges vara optiskt
tätare, då en ljusstråle vid
övergången från ett annat me-
dium till detta brytes mot nor-
malen till övergångsytan.
cptiskt instrument: varje instru-
ment, som är ett hjälpmedel för
ögat, t. ex. kikare, lupp, mikro-
skop, eller som användes vid
studium av optiska fenomen,
t. ex. spektrometer. Hit räknas
även sådana instrument som
kameror och projektionsappa-
rater:
organisk "kemi: kolföreningarnas
kemi. Omfattar ung. 300 000
kolföreningar.
originalgängtapp: gängtapp för
upptagning av gängskär i gäng-
backar och gängsnitt (se d. o.).
Liknar till formen en grad- el-
ler eftertapp. men har flera,
vanligen 8 st., längsgående
spår.
origo: 1) nollpunkt, 2) utgångs-
punkt för ”radius vector” i ett
polärt koordinatsystem. Kallas
då även för pol, 3) skärnings-
punkt för axlarna 1 ett rätli-
nigt koordinatsystem.
ormlina: ståltrådslina av böjliga-
ste slag utförd av seghärdad,
galvaniserad ståltråd med ’in-
lägg av hampa även i parterna.
ornament: utsirning, prydnad;
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
