Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Just nu: Materialprovning, av B. Traneus - Redaktionskommitté, annonspriser - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sas
Domnarfvets
ID-balkar
Svensk standard
DOMNARFVETS JERNVERK
DOMNARVET :
-
2
ust nu
MATERIALPROVNING
En för svensk industri ständigt aktu-
ell fråga är kvaliteten, eftersom denna
varit ledstjärnan för de gångna indus-
triepokerna och blir det i kanske ökad
grad i framtiden.
Kraven på industriprodukternas håll-
barhet, bekvämlighet, utseende o. SIV
ha varit och äro alltjämt i ständigt
växande. Teknikén får därför aldrig
slå sig till ro, utan drives av utveck-
lingen till ständigt förbättrade presta-
tioner.
Om man jämför utförandet av och ut-
seendet hos många maskiner, redskap,
verktyg etc. i våra dagar med äldre ty-
per, är skillnaden ofta anmärkningsvärd.
Det är icke blott rent konstruktivt, som
framsteg gjorts. Även materialet i pro-
dukterna har förbättrats, om man bort-
ser från av de nu rådande utomordent-
liga förhållandena orsakade användnin-
gar av ersättningar. i
Det är ej endast nya material, som
framkommit genom forskning och upp-
finnarverksamhet: rostfritt stål, lättme-
tallegeringar, pressmassor, konstfibrer,
för att blott ta ett par exempel. Man
har även lärt känna egenskaperna hos
och användningsmöjligheterna för sedan
gammalt använda material på ett helt
annat sätt än tidigare.
Till denna ökade kunskap om och :kon-
troll över industriprodukternas material
ha i vårt land de existerande provnings-
anstalterna i hög grad medverkat. Re-
dan 1885 grundades dåvarande Chäl-
Ki Ph
Om god kvalitet
genom forskning och material-
provning — en resumé över
Materialprovningsanstaltens
verksamhet.
Vr
>A
mers Tekniska Instituts materialprov-
ningsanstalt, som 1896 följdes av en mot-
svarande institution vid Tekniska Hög-
skolan. Denna senare är dock nedlagd
sedan 1920, då Statens Provningsanstalt
i Stockholm trädde i verksamhet.
Provningsanstalten äger mycket goda
maskinella "och instrumentala resurser
inom sina verksamhetsområden, som om-
fatta undersökningar inom de flesta gre-
nar av industriens produktion. Läke-
medel samt närings- och njutningsmedel
äro dock undantagna. N
En bergskemisk avdelning sysslar med
material och produkter av oorganiskt ur-
sprung, medan en kemiskt-teknisk avdel-
ning är utrustad för att tillgodose be-
hovet av analyser och undersökningar av
organiska ämnen och fabrikat, t. ex.
bränslen, färger, pappersmassa, papper,
textilvaror, läder m. m.
Här finnas termometrar med möjlig-
heter att avläsa 0,001? &C. och vågar
med en noggrannhet av 0,001 mg. Vid
hållfasthetsprov på textilier och papper
spelar luftens fuktighet en viss roll och
måste medtagas i beräkningarna. För
undersökning av rostskyddande färger
användes ett förfarande, där de natur-
liga driftförhållandena imiteras så nära
som möjligt. Provplåtarna utsättas så-
lunda för påverkan av saltvatten, ånga,
kolsyra, svavelväte och svaveldioxid un-
der loppet av ett dygn, och denna prov-
serie upprepas i så många omgångar,
att genom jämförelse -med färger -med
känd rostskyddsförmåga ett mått på den
undersökta färgens kvalitet erhålles.
En = elektriskt-fysikalisk avdelning
sysslar icke blott med bestämning av
elektriska, magnetiska och andra fysiska
egenskaper hos metaller och andra ma-
terial, utan även med kontroll av mät-
instrument, apparater och maskiner.
Dessutom företagas undersökningar, vil-
kas resultat kunna utnyttjas i praktisk
drift, t. ex. då kolborstarna till motorer-
na i SJ:s elektrolok underkastas lång-
"tidsprov för mätning av motstånd, över-
gångsspänningar, friktionskoefficienter
0.8. V.
En byggnadsteknisk avdelning hand-
har provning av hållfasthets- och andra
egenskaper hos olika slags byggnadsma-
terial samt bestämning av värmeisola-
tionsförmåga och förmåga att motstå
brandinverkan hös byggnadsämnen och
byggnadskonstruktioner. Icke ” minst
denna sista del av Provningsanstaltens
verksamhet är mycket betydelsefull med
hänsyn till de stora värden, som årligen
gå förlorade i vårt land genom eldsvå-
dor. :
En femte avdelning: den "mekaniska,
har på sitt program att provå metaller
m. m. på hållfasthet, värmebehandling
och mikroskopiska egenskaper. Denna
verksamhet har sin största betydelse för
undersökning av nya material samt för
bestämning av orsakerna till brott å ma-
skindelar och konstruktioner,
Det vanligaste hållfaästhetsprovet är
dragprov, varvid en provstång utsättes
för långsamt stegrad dragbelastning —
upp till 100 ton — tills brott äger rum.
TERNE
REDAKTIONSKOMMITTÉ
föreståndaren för Tekniska Museet in-
tendent Torsten Althin;
verkst. ledamoten i Folkbildningsför-
bundet fil. lic. Iwan Bolin;
rektorn för Stockbolms Tekniska Insti-
tut civ.-ing. E, Walter Holmstedt;
luftfartsinsp. civ:-ing. Tord Ångström;
ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Mu-
seet;
bergsingenjör Folke Lindgren.
ANNONSPRISER:
I TEXT:
Svart tryck Svart/rött tryck
1/1-sida Kr. :— Kr, 325:—
1/2-sida » 170:—. = ,, 195:—
1/1 dubbelspalt ,, 225:—, ,, 250:—
1/1 enkelspalt 110:—. ,, 185:—
Per mm 50 öre 60 öre
Omslagets sista sida:
Endast 1/1-sida Kr. 325:—, Kr. 350:—
RABATTER: Belopp inom år och procent:
100/5, —250/7,5, 500/10, 750/15, 1000/20,
3000/25, 5000/30. Spaltbredd 59 mm,
Sidans format 3 sp. X 250 mm. När det
gäller annonser för byggsatser, modellma-
terial, byggnadsbeskrivningar etc. ser re-
daktionen helst att den beredes tillfälle
till förhandsgränskning av varorna.
Tryckprov kan betraktas som en om-
vändning av dragprovet. Vid böjprov ut-
sättes en del av provstycket för drag-
ning och en annan del för hoptryckning,
varigenom formförändringar uppstå.
Genom hårdhetsprov erhålles ett mått
på materialets förmåga att motstå annat
hårdare materials inträngande. Den
klassiska metoden härför är det svenska
Brinellprovet, där en härdad stålkula
pressas mot en plan yta av materialet
med ett tryck av vanligen 3 ton, varpå
diametern hos den fördjupning, som ku-
lan efterlämnat, uppmätes. S. k. utmatt-
ningsprov bestå av i stort antal uppre-
pade påkänningar av växlande storlek
eller riktning, vilka småningom medfö-
ra brott. Vid slagprov användes en s. k.
pendelhammare, som från viss höjd släp-
pes ner och slår mot provstycket, vilket
förses med en lokal inskärning vid slag-
stället, en s. k. anvisning. Bockprov till-
går så, att en provstång kallbockas över
en dorn med viss diameter och till en
vinkel av högst 180”, d. v. s. dubbel-
bockning. Ett vridningsprov göres ibland
på ståltråd, som därvid får rotera med
jämn hastighet kring sin egen längd-
axel, tills den brister.
Av dessa exempel från materialprov-
ningens område framgår det, att tekni- ’
ken ställt en mängd maskiner, appara-
ter, instrument och metoder till förfo-
gande för provningar av de mest skilda
slag. Det kan avslutningsvis med till-
fredsställelse framhållas, att ett svenskt
företag med framgång ägnat sig åt till-
verkning av för materialprovning behöv-
lig utrustning.
Ö) dreueus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
