- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 6. 5 febr. 1943 /
3

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - En stålets profet. Några glimtar från Krupp-koncernens via dolorosa av Karl Modin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 6. 5 febr. Teknisk Revy 1943. 4:e årg.

Red. & Exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlne&s.
Red.-sekr. Yngve Norrvi. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel.
7: 75 kr., kvartal 4: — kr.

10 11 99.

Telefon växel 11 6079, 101199.

Prenumerationspris helår 15:— kr., halvår
Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. IV.

Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes!

7 apenhistorien är ett intressant kapitel
men på samma gång så omfattande
och speciellt, att det inte är många som
kunna berömma sig av att vara exper-

ter. Men samtidigt, som man konsta-
terar detta, måste man tillstå, att det lig-
ger så att säga i sakens natur att även
den mest ointresserade rent automatiskt
bibringats kunskap om några namn,
vilkas bärare varit märkesmän inom
vapentekniken. Vem har inte redan som
pojke fått namnet Colt införlivat med sitt
namnregister, Colt, som givit sitt namn
åt de revolvrar, som friskt knallade
i indianböckerna? Och vem har inte
ur liknande källor fiskat upp namnet
Remington,: det berömda geväret, vars
tillverkare också: givit sitt namn åt
den mera fredliga skrivmaskinen? Slut;
ligen ha alla, som med eller mot sin vilja
måst följa tidningstelegrammen om kri-
gen från 1870-talet och framåt, ideligen

snubblat på namnen Armstrong och
Krupp, världens främsta kanonkon-
struktörer.

Av dessa namn — vilkas antal lätt
kan mångdubblas — är utan tvivel Krupp
det mest kända hos den bredare allmän-
heten. Namnet Krupp leder tanken inte
bara till kanoner utan också till järn
och stål överhuvud taget och allt vad
den mera näringsekonomiskt initierade
förknippar med begreppen Westfalen,
Ruhr och Essen kristalliseras så att
säga ut i namnet Krupp. Enligt den
" populära uppfattningen betecknar detta
namn också en penningfurste, den mäk-
tiga herren över ett otal gruvor, hyttor,
fabriker och verkstäder, en ledare av
40 000 arbetare och-en man, som för egen
del förfogar över ett obestämbart antal
miljoner i kalla. pengar. Den bilden är
inte oriktig, men den är ofullständig.
Den ger inte på långt när alla detaljer
av begreppet Krupp. Den säger ingen-
ting om att namnets bärare varit nära
att digna under ekonomiska bördor och
under den ofantliga psykiska press, som

en ansvarskännande industriledare måste :

känna under tider av depression. Den
säger heller ingenting om den gigantiska

dolorosa av

kamp, flera av namnets bärare måst
kämpa mot oförstående och avund från
de egna landsmännens sida samt mot
hotande, stundom livsfarlig konkurrens
med kolleger i andra länder. Det är
några detaljer ur den så kompletterade
bilden, som denna artikel avser att
skildra, detaljer, som huvudsakligen äro
hämtade ur en nyligen på svenskt förlag
utgiven bok, kort och gott betitlad
”Krupp”. r Hå
Liksom Essen i flera hundraffaär
familjen Krupps uppträdande varit ka
som ett hemvist för vapen- oc
konst, kan också denna familj under
flera generationer före den| ”st
Alfred Krupp uppvisa en rad] ämb
och köpmän, vilka alla eller så lIgott
alla i ett eller annat avseende! sysslade
med järn- och vapenhandel, |antin
som aktiva utövare eller som finansiä
Stamfadern hette Arndt Krupeloch han
bosatte sig i Essen redan 1587. Han
var ursprungligen vinhandlare, hen
gick så småningom över till hahdel med
gevär, järn och stål. Därmed var slö
tens kontakt med järnet etablerad. Dess
mera framträdande roll i dengtyska järn-
industrin började inte förrätl/ drygt 200
år senare, då Friedrich Krupp, en ättling
i rakt nedstigande led till Arn
vid 17 års ålder började ta
i skötseln av familjens hytt
föddes 1787 och redan so sa
trivdes han bättre vid ugnarna
annanstans. Han fick all

honom, att ”glöden från
utövade en starkare dragning
honom än handelsboden -ee
där affärerna sköttes”. Nä

år, överlät hans farmor hela
honom, men det var i en DESVErl
han övertog arvet. Affärerna hade gå
tämligen bra, framförallt tack vare gjut-

smides- 7

Några glimtar från Krupp-koncernens via

Karl Modin

godsexporten till Holland men den satte
Napoleon stopp för, då han kom till
makten. Politiken inverkade högst men-
ligt på allt affärsliv och åren 1808—09
voro de sämsta sedan lång tid tillbaka.
Friedrich Krupp gjorde det heller inte
lättare för sig. Det var en egensinnig
herre och han ville regera ensam, var-
för han bl. a. avskedade den gamle
Ryvtmästaren: Han började också ett
ivrigt experimenterande, så att till sist
ångre ade farmodern att hon låtit honom
Hon återtog den och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 27 12:55:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1943-6/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free