Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska linjen, av Yngve Norrvi. 10. Svensk flygplanstillverkning - Intervju med en provflygare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
händer. Varje man har sin bestämda sak
att utföra. Varje detalj utföres i ett be-
stämt tempo och i en viss ordning. Bit
fogas till bit. Allt är uträknat nmred en
rent häpnadsväckande precision.
För närvarande bygges vid SAAB det
helsvenska störtbombplanet B. 17, som
vid flera tillfällen blivit omnämnt i den-
na tidning. I detta plans skrov ingår om-
kring 8 000 särskilt för denna typ kon-
struerade delar plus en mängd standard-
material, varibland märkes 2 700 bultar
och bortåt 100 000 nitar, 900 meter elek-
triska ledningar o. s. v. Därtill kommer
sedan hela motorinstallationen, all ra-
dio– och övrig signalutrustning, all in-
strumentering, vapen m. m.
För att ytterligare ge ett bevis för :
den minutiösa noggrannhet, som känne-
tecknar tillverkningen av ett plan må
anföras den omfattande viktberäknin-
gen av samtliga dessa detaljer. En hel
avdelning sysselsättes uteslutande med
denna beräkning. På ett särskilt kortsys-
tem finnes vikten hos varje del upp-
satt, var delens tygdpunkt befinner sig i
förhållande till hela planet o. s. v. B.17
har cirka två och ett halvt tons tomvikt
och är är ungefär nio meter långt. Man
räknar med ett största fel i tjänstetom-
vikten av tre å fyra procent och tyngd-
punktläget bör ligga rätt på plus-minus
fem millimeter . ..
Vidare underkastas varje detalj håll-
fasthetskontroll. Det gäller vid ett flyg-
plan att hålla vikten nere för att lasten
skall kunna bli så mycket större, och
man har, i motsats till vad fallet är
exempelvis vid ett fartyg eller en bil,
mycket små marginaler att röra sig med.
Därför duger det inte att bara ”ta till så
det räcker”. Varje sak skall hålla till vad
den är beräknad för men inte mer. Ett
par gram för mycket här och ett par där
skulle kullkasta alla från början gjorda
beräkningar om planets: lastkapacitet,
flygförmåga, hastighet, manöverduglig-
het o. s. v.
Stickprov då det gäller hållfasthets-
och hårdhetsprov = tillåtes endast för
massdetaljer såsom nitar och brickor. I
övrigt underkastas varje del såväl hård-
hets- som hållfasthetsprov, vikten kon-
trolleras o. s. v. Varje försänkt nithål
— cirka 40 000 i en B.17 — granskas
med förstoringsglas för att man skall
kunna upptäcka eventuella sprickor, och
är detta fallet, kasseras den felaktiga
detaljen ögonblickligen.
Ungefär en tredjedel av planets vikt
tillverkas i endera av SAAB:s fabriker
i Linköping och Trollhättan. Allt övrigt
material tages från leverantörer över he-
la landet, vilka står under ständig kon-
troll av fabrikens tjänstemän. I detta
avseende äger SAAB stor likhet med de
flesta flygplansfabriker i världen. En
flygplansfabrik blir således en kombine-
rad fabrik och monteringscentral; där
alla detaljer sammanfogas.
För ögonblicket inriktas SAAB:s hela
verksamhet på produktionen av strids-
plan för det svenska flygvapnet. På de
få år bolaget existerat har det hunnit
visa goda prov på svensk företagsamhet
och framåtanda. I en framtid får man
hoppas att den duktiga kår av tekniker
och arbetare, som här hjälpt den svenska
försvarsmakten ur ett kanske brydsamt
läge och gjort vårt flygvapen till en fak-
tor att räkna med, skall få sig uppgifter
förelagda, som avser att främja inte
bara stridsflyget utan också svenskt
civilflyg. Och man torde inte ta myc-
ket fel, om man gissar, att SAAB:s 1e-
dande män redan nu inriktar sig på
detta, naturligtvis utan att ge avkall
på intresset kring stridsplansproduktio-
nen. Denna är för närvarande viktigare
än allt annat, men freden måste ju en
gång komma, och då gäller det att hugga
in på nya områden.
(Forts. å sid. 27.)
INTERVJU MED EN PROVFLYGARE
Den inte minst viktiga upp-.
giften hos SAAB har provfly-
garna, som efter all besiktning
och kontroll för första gången
skall ta upp planet i luften,
”känna på det” och ge anvis-
ningar för trimningen m. m. Vi
vänder oss till Åke Fagerberg,
en av SAAB:s tre ordinarie
provflygare, som just står i be-
grepp att äntra en splitter ny
B.17. Han har hållit på i ca
två år nu och ”luftdöpt” sven-:
ska plan och ser inte att ha ta-
"git nämnvärd skada av detta
knog, som för en oinitierad ter
sig ganska riskfyllt.
— Hur känns det att ta upp
ett plan för första gången i luf-
ten? Känns det inte en smula
kusligt?
— Inte alls. Varför skulle
det göra det? Vi provflygare
vet, att när planet kommit så
långt som fram till provflyg-
ningen, så är det allright. Vi
litar helt och fullt på konstruk-
törerna, arbetarna och besikt-
ningsmännen. Varenda detalj
har ju provats ett otal gånger,
motorerna är inkörda, instru-
menten kontrollerade 0. s. v.
Att provflyga ett serieplan är
som att flyga vilken kärra som
helst. Det ”hänger” kanske en
smula på ena vingen, ett eller
annat instrument är måhända
felaktigt, men några större an-
märkningar har man sällan skäl att
göra.
Vår talesman är en ung, frisk och
brunbränd solvargstyp med en sjusär-
deles glimt i ögat, blygsam och rejäl
18 TEKNIK för ALLA
Provflygare Åke Fagerberg redo att äntra
en splitter ny B. 17.
som de flesta flygare. Ett prima släkte i
stil med de kärva sjöbussarna på den
tiden, då det begav sig. Fagerberg lärde
sig flyga i USA 1928 och blev fältflyga- -
re här 1932. :
— Flyga kan vem som helst
lära sig, säger han, men att
konstruera, bygga och besiktiga
flygplan är värre. Vi kan vara
stolta över att ha en sådan här
fabrik och sådant folk.
Och nu har mekanikern fått
"rätta spinnet på motorn, Fa-
gerberg och hans kontrollingen-
jör och medhjälpare, civilingen-
"jör Alm, kliver upp i det vack-
ra planet, som mycket liknar
en rovfågel med de karakteris-
tiska ”stövlarna” utanpå land-
ningsstället.
Motorn ges full gas och pla-
net höjer sig snabbt. Någon
döpningsceremoni i likhet med
då ett nytt fartyg för första
gången förpassas i sitt rätta
element förekommer inte. Så-
dant har man inte tid med. Det
är bara när en ny typ går av
”stapeln’, som det är litet hög-
tidligare.
Om en stund kommer den
nya B.17 ner igen. Första prov-
flygningen är gjord. Man har
kommit underfund med att vis-
sa justeringar måste göras och
verkstaden tar hand om flyg-
planet i och för åtgärdande av
provflygarens anmärkningar.
Vid nästa flygning är allting
perfekt. ;
— Nå, hur känns B.17 att
flyga?
— Jag gör mig inte skyldig till nå-
gon militär indiskretion,’ om jag säger
att den är lättflugen och att varje föra-
re måste ge den ett gott betyg, svarar
Fagerberg och ler belåtet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
