händer. Varje man har sin bestämda sak att utföra. Varje detalj utföres i ett be- stämt tempo och i en viss ordning. Bit fogas till bit. Allt är uträknat nmred en rent häpnadsväckande precision. För närvarande bygges vid SAAB det helsvenska störtbombplanet B. 17, som vid flera tillfällen blivit omnämnt i den- na tidning. I detta plans skrov ingår om- kring 8 000 särskilt för denna typ kon- struerade delar plus en mängd standard- material, varibland märkes 2 700 bultar och bortåt 100 000 nitar, 900 meter elek- triska ledningar o. s. v. Därtill kommer sedan hela motorinstallationen, all ra- dio-- och övrig signalutrustning, all in- strumentering, vapen m. m. För att ytterligare ge ett bevis för : den minutiösa noggrannhet, som känne- tecknar tillverkningen av ett plan må anföras den omfattande viktberäknin- gen av samtliga dessa detaljer. En hel avdelning sysselsättes uteslutande med denna beräkning. På ett särskilt kortsys- tem finnes vikten hos varje del upp- satt, var delens tygdpunkt befinner sig i förhållande till hela planet o. s. v. B.17 har cirka två och ett halvt tons tomvikt och är är ungefär nio meter långt. Man räknar med ett största fel i tjänstetom- vikten av tre å fyra procent och tyngd- punktläget bör ligga rätt på plus-minus fem millimeter . .. Vidare underkastas varje detalj håll- fasthetskontroll. Det gäller vid ett flyg- plan att hålla vikten nere för att lasten skall kunna bli så mycket större, och man har, i motsats till vad fallet är exempelvis vid ett fartyg eller en bil, mycket små marginaler att röra sig med. Därför duger det inte att bara ”ta till så det räcker”. Varje sak skall hålla till vad den är beräknad för men inte mer. Ett par gram för mycket här och ett par där skulle kullkasta alla från början gjorda beräkningar om planets: lastkapacitet, flygförmåga, hastighet, manöverduglig- het o. s. v. Stickprov då det gäller hållfasthets- och hårdhetsprov = tillåtes endast för massdetaljer såsom nitar och brickor. I övrigt underkastas varje del såväl hård- hets- som hållfasthetsprov, vikten kon- trolleras o. s. v. Varje försänkt nithål — cirka 40 000 i en B.17 — granskas med förstoringsglas för att man skall kunna upptäcka eventuella sprickor, och är detta fallet, kasseras den felaktiga detaljen ögonblickligen. Ungefär en tredjedel av planets vikt tillverkas i endera av SAAB:s fabriker i Linköping och Trollhättan. Allt övrigt material tages från leverantörer över he- la landet, vilka står under ständig kon- troll av fabrikens tjänstemän. I detta avseende äger SAAB stor likhet med de flesta flygplansfabriker i världen. En flygplansfabrik blir således en kombine- rad fabrik och monteringscentral; där alla detaljer sammanfogas. För ögonblicket inriktas SAAB:s hela verksamhet på produktionen av strids- plan för det svenska flygvapnet. På de få år bolaget existerat har det hunnit visa goda prov på svensk företagsamhet och framåtanda. I en framtid får man hoppas att den duktiga kår av tekniker och arbetare, som här hjälpt den svenska försvarsmakten ur ett kanske brydsamt läge och gjort vårt flygvapen till en fak- tor att räkna med, skall få sig uppgifter förelagda, som avser att främja inte bara stridsflyget utan också svenskt civilflyg. Och man torde inte ta myc- ket fel, om man gissar, att SAAB:s 1e- dande män redan nu inriktar sig på detta, naturligtvis utan att ge avkall på intresset kring stridsplansproduktio- nen. Denna är för närvarande viktigare än allt annat, men freden måste ju en gång komma, och då gäller det att hugga in på nya områden. (Forts. å sid. 27.) INTERVJU MED EN PROVFLYGARE Den inte minst viktiga upp-. giften hos SAAB har provfly- garna, som efter all besiktning och kontroll för första gången skall ta upp planet i luften, ”känna på det” och ge anvis- ningar för trimningen m. m. Vi vänder oss till Åke Fagerberg, en av SAAB:s tre ordinarie provflygare, som just står i be- grepp att äntra en splitter ny B.17. Han har hållit på i ca två år nu och ”luftdöpt” sven-: ska plan och ser inte att ha ta- "git nämnvärd skada av detta knog, som för en oinitierad ter sig ganska riskfyllt. — Hur känns det att ta upp ett plan för första gången i luf- ten? Känns det inte en smula kusligt? — Inte alls. Varför skulle det göra det? Vi provflygare vet, att när planet kommit så långt som fram till provflyg- ningen, så är det allright. Vi litar helt och fullt på konstruk- törerna, arbetarna och besikt- ningsmännen. Varenda detalj har ju provats ett otal gånger, motorerna är inkörda, instru- menten kontrollerade 0. s. v. Att provflyga ett serieplan är som att flyga vilken kärra som helst. Det ”hänger” kanske en smula på ena vingen, ett eller annat instrument är måhända felaktigt, men några större an- märkningar har man sällan skäl att göra. Vår talesman är en ung, frisk och brunbränd solvargstyp med en sjusär- deles glimt i ögat, blygsam och rejäl 18 TEKNIK för ALLA Provflygare Åke Fagerberg redo att äntra en splitter ny B. 17. som de flesta flygare. Ett prima släkte i stil med de kärva sjöbussarna på den tiden, då det begav sig. Fagerberg lärde sig flyga i USA 1928 och blev fältflyga- - re här 1932. : — Flyga kan vem som helst lära sig, säger han, men att konstruera, bygga och besiktiga flygplan är värre. Vi kan vara stolta över att ha en sådan här fabrik och sådant folk. Och nu har mekanikern fått "rätta spinnet på motorn, Fa- gerberg och hans kontrollingen- jör och medhjälpare, civilingen- "jör Alm, kliver upp i det vack- ra planet, som mycket liknar en rovfågel med de karakteris- tiska ”stövlarna” utanpå land- ningsstället. Motorn ges full gas och pla- net höjer sig snabbt. Någon döpningsceremoni i likhet med då ett nytt fartyg för första gången förpassas i sitt rätta element förekommer inte. Så- dant har man inte tid med. Det är bara när en ny typ går av ”stapeln', som det är litet hög- tidligare. Om en stund kommer den nya B.17 ner igen. Första prov- flygningen är gjord. Man har kommit underfund med att vis- sa justeringar måste göras och verkstaden tar hand om flyg- planet i och för åtgärdande av provflygarens anmärkningar. Vid nästa flygning är allting perfekt. ; — Nå, hur känns B.17 att flyga? — Jag gör mig inte skyldig till nå- gon militär indiskretion,' om jag säger att den är lättflugen och att varje föra- re måste ge den ett gott betyg, svarar Fagerberg och ler belåtet,