Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modellbygge: Bygg en växel! Av Casey Jones
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOgELoaTnE
VA
BYGG EN VÄXEL!
av Casey Jones
NER modelljärnväg behöver växlar. Att
köra ett tåg enbart på ett spår blir
långtråkigt i längden. Vi vill koppla
vagnar i olika ordningsföljd och placera
dem på olika stickspår. Vad är då en
växel?
Det är helt enkelt en anordning, som
tillåter tågets hjul att från huvudspåret
avvika i annan riktning och ändå stå
kvar på rälsen. Den enklaste växeln är
den som visas i fig. 1 och 2. Den kan
utföras till vänster eller till höger från
”tungan” räknat. Sedan finnas mera
komplicerade ’anordningar men dessa
skola vi ännu så länge icke sysselsätta
oss med. Bäst att börja från början.
1/6-växeln är den mest populära bland
modelljärnvägsbyggarna, därför att allt
rullande material som föres i markna-
den, kan passera växeln utan att spåra
ur och dessutom är 1/6-an den minsta
som rekommenderas, bl. a. av den ame-
rikanska sammanslutningen National
Model Railroad Association (N.M.R.A.).
Växlar klassificeras icke genom radien
utan genom ”korsningens” vinkel. - Är
vinkeln 1/6, så kalla vi växeln 1/6-a.
Resten av växeln fås genom beräknin-
gar och i vårt fall behöver man inte ens
bekymra sig om det, ty här i artikeln
Fe 7 MM
PRI Is / |
EC ons )-l(
RE |
ÄR am |
SS I =
ot
<A
får modelljärnvägsbyggaren alla mått,
som behövas. Skulle en röst bland läse-
kretsen påstå, att något mått icke stäm-
mer med verkligheten, så ta vi det lugnt.
Beräkningarna äro gjorda med justerin-
gar just för modelljärnvägsändamål.
Vi se först på fig. 1, där vi lära oss
beteckningarna: på växelns delar, samt
studerar placeringen av syllarna. Man
följer nämligen vissa givna regler vid
utläggningen av dessa, då växeln skall
installeras på sin plats. Observeras bör
att . ”korsningen” också kallas ”hjärt-
stycke” men enligt Statens Järnvägar är
det förra uttrycket det nu använda och
riktiga. Beträffande tungroten kan an-
märkas, att man vid modellväxelbygge
gärna förlänger ”tungorna”, framför allt
vid tvårälssystem, där fri tunga icke
får komma i kontakt med det på ”stöd-
rälen” löpande hjulet. Alla växelns de-
lar göras av samma rälsmaterial som
anläggningen för övrigt. Att fila till
delarna är en enkel sak, sedan man först
studerat tillvägagångssättet i
|| o
| RS
I
"VÄXELNS LÄNGD
oc Fig 2.
och löder fast tungorna vid densam-
ma. Nu till instruktionen.
Steg 1. Det finns två slags korsnin-
gar: gjutna och sammanbyggda. Bäst
till utseendet är de senare. Vanlig räls
och fått kläm på, ”hur man
fixar saken”.
Nu hoppar vi över till fig.
2 och ritar upp en växel i hel
skala efter siffrorna i sche-
mat på sid. 24. Sedan bygger
vi helt enkelt växeln över den-
na ritning. Det enda, som be-
höver poängteras, är att mot-
rälerna vid modellbygge
lämpligen göras 30 mm för
HO (1/6-växel) samt 60 mm
filas och böjes (som visas i figuren över
Den svårore meto-
den att fila kors-
SN ”" ningen
Wee
Detta’är NERE
lättare Yt ’
| Vinkeln är samma som
korsningens
KORSNINGEN HOPFOGAS
i O (1/6). 2
Nu skola vi ägna oss åt
själva tillverkandet av väx-
elns olika delar. Först några
anvisningar. Den första rä-
len, som lägges, är den raka
stödrälen. Därefter placeras
korsningen och vi se till (med
hjälp av ett skjutmått eller
Nubba fast rälsbitäarna vid
en ribba och löd
BÖJNING AV.
VINGRÄLER
ett spårviddsmått som finns i
handeln), att spårvidden är
16,5 mm. Lägg märke till i
instruktionerna, som följer,
att det finns två typer (A och
B) av ving- och moträler. Den
filade är mest omtyckt. Arti-
kelförfattaren, som =: hittills
tillverkat 40 växlar för sin
anläggning, fann dock, att
det gick oerhört mycket snab-
bare att med hjälp av en ”sid-
Denskuggade delen filas
som fig. t.v. visor
RÄLENS ÖVERSIDA
I V = Fila ävendenna sida så att
> rälhvvudet blir spetsigt
TUNGAN FILAS
avbitare” bocka ving- och
moträlerna i ändarna.
De: finns olika sätt att fästa
tungorna vid tungroten. TUNGA —
Det enklaste anses nog vara NN
fo]
Skissen visar hur stödrälen filas.
En höger och en vänster fordras
KORSNINGEN I LÄGE
NR
—
med hjälp av i handeln före- I
Ve SbRÄL
kommande ”skarvjärn”. (Se il
steg 5). De båda tungorna
STÖDRÄLEN FILAS
förenas genom att löda en me-
tallplåt av lämplig längd mel-
lan dem. (För 2-räls-system
TÄNK PÅ AVSTÅNDET I"
Steg 4.
bör längden i HO vara 13 mm
Båda stödräl
och k
ochi O 25 mm). I mitten på
plåten borras ett hål, vilket
även göres i ett stycke fiber,
som skjuter ut på ömse sidor
om spåret. Fiber och plåt för-
LÄSA
på sina platser
ingen TUNGOR OCH MOTRÄLER
INSATTA PA SINA PLATSER
HUS ÖRE
LULLE a L
IL IE AU GGR NaN RETT
TUCTT
I
=
I
Sa El,
I
r
|
+ AA
TITT
enas genom en mässingsnubb,
fastlödd på plåtens översida.
I 3-räls tar man helt enkelt
CELECTCETULCSUCTUT
ÅL d
s ÖRTER og UTEECETTT
ff Använd skorvhylsa
vid tungroten!
en plåt, som skjuter ut på si-
dan om spåret (som fibern)
Steg 5.
TEKNIK för ALLA 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
