Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektronmikroskopet, av Erik H. Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej särskilt farligt, även för vissa biolo-
giska objekt t. ex. bakterier, men elek-
tronstrålningen verkar dödande. Detta
är emellertid ej någon stor nackdel, eme-
dan ingen formförändring sker. En hel
del av de preparat, som undersökas med
ljusmikroskop, äro ej levande. Den an-
vända strålningen är relativt energirik,
men objekten äro tunna och ha liten
täthet, varför absorptionen är liten. Man
kan ej placera objektet på glas, ty det
är ju ej genomskinligt, utan man får
använda ett oerhört tunt bärande skikt.
Härför använder man kkollodiumhin-
nor, vilka kunna göras så tunna som ned
till 10 mu. Man utbildar dessa filmhin-
nor på hålen i små bländare. Hålen ha
en storlek av 0,03—0,3 mm. Ett hål på
0,1 mm verkar ganska litet, men det
blir med full förstoring en cirkelyta
med en diameter av 4 m!
Trots att elektronmikroskopet är så
nytt, har det redan kommit till stor
användning. Tyvärr känner man säkert
till blott en bråkdel av de resultat, som
uppnåtts, därför att dessa resultat un-
der nuvarande tider äro alltför viktiga
för att få publiceras. Inom kemien äro
ju högmolekylära konstprodukter syn-
nerligen aktuella just nu. Vid ”konstruk-
tion” av dessa ämnen har elektronmikro-
skopet säkert spelat en stor. roll.
M2r har nyligen börjat undersöka fib-
rer av bomull och konstull och då
fått fram helt nya rön över den inre:’
byggnaden hos fibrerna. Bomulls- och
cellullsfibrerna äro synnerligen lika var-
andra. De ha ett utpräglat ytskikt un-
gefär som bark samt ett inre porösare
märgskikt, som icke är fiberliknande
utan består av en samling blåsor.
Bakterierna äro som bekant ganska
noggrant utforskade genom ljusmikro-
skopiska undersökningar. Däremot äro
bakteriernas inre uppbyggnad ej så
känd, därför att dessa detaljer i allmän-
het falla utanför ljusmikroskopets upp-
lösningsförmåga. Det som speciellt in-
tresserar forskarna, är de kärnbildnin-
gar, vilka finnas i bakterierna. Man kan
nu studera det inre av kärnorna, och vi-
dare har man upptäckt en hel rad små-
kärnor, vilka för närvarande äro före-
mål för forskning. Yngre bakterier äro
i allmänhet nästan homogena; i varje
fall framträda inga kärnor, vare sig sto-
ra eller små. Vid tilltagande ålder
framkommer en hel del karakteristiska
detaljer hos bakterierna. ;)
Med elektronmikroskopet är det vida-
re möjligt att iakttaga vissa virus, allt-
så sådana bakterieliknande ämnen, som
ej kunna iakttagas med vanligt mikro-
skop. Ett exempel härpå utgör den vi-
rus, som orsakar en sjukdom på tobaks-
plantans blad, den s. k. tobaksmosaik-
virus. Man har tidigare genom. rönt-
gen- och -centrifugundersökningar kon-
staterat, att denna virus måste vara ett
högmolekylärt äggviteämne med en
bredd av ungefär 15 mu. Detta stäm-
mer med vad man nu sett i mikrosko-
pet, där man även kunnat fastställa
längden till 150 och 300 mu.
Detta är väl det första goda resulta-
tet inom ett nytt område, vilket kan få
alldeles särskild betydelse. Man anser
nämligen, att de flesta virus ej äro mind-
re än omkring 10 mu, vilket alltså be-
tyder, att de kunna iakttagas i elektron-
mikroskopet. Man anser vidare att en
I
Fig. 6. Skal av kiselalg
(Pleurosigma angula-
tum). På grund av den
fina och regelbundna
strukturen användes ska-
let som prövosten för
upplösningen hos elek-
tronmikroskopet. Skalet
består av två parallella
skikt, sammanhållna av
ett antal pelare. I det
ena skiktet finnes ränn-
formade urtagningar, i
det andra ovala porer,
täckta av ett membran, ’
som är genomborrat av
utomordentligt fina hål,
diam. c:a 3 mu. För-
storing c:a 76000 ggr.
hel del av de sjukdomar, vars ursprung
man nu icke känner, såsom influensa,
hjärnhinneinflammation, barnförlam-
ning m. fl. orsakas av virus. Man har
ju icke botat sjukdomarna genom att
man kan se deras upphov, men man får
härigenom oändligt mycket större möj-
ligheter att hitta på motmedel, när man
direkt kan följa verkningarna av prepa-
raten.
De s. k. bakteriofagerna förstöra som
bekant bakterier. Nu har man med elek-
tronmikroskopets hjälp kunnat se detta
förstörelseförlopp, se fig. 4.
Innan jag nu ger en överblick och en
sammanfattning av vad man kan åstad-
komma med elektronmikroskopet, skulle
jag vilja rekapitulera storleksordningar-
na på en del olika saker. Dessa äro:
(Forts. på sid. 28.)
Fig. 7. Sot av speciell typ. Sct använ-
des vid tillverkning av konstgummi.
Klarläggande av strukturen genom elek-
tronmikroskopiska undersökningar har
varit värdefull för val av lämplig sot-
sort. Förstoring c:a 30000 ggr.
Fig. 8. Hydronalium 9 efter valsning och kristallisation, varmetsad. Förstoring c:a
6 300 ggr.
TEKNIK för ALLA 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
