ej särskilt farligt, även för vissa biolo- giska objekt t. ex. bakterier, men elek- tronstrålningen verkar dödande. Detta är emellertid ej någon stor nackdel, eme- dan ingen formförändring sker. En hel del av de preparat, som undersökas med ljusmikroskop, äro ej levande. Den an- vända strålningen är relativt energirik, men objekten äro tunna och ha liten täthet, varför absorptionen är liten. Man kan ej placera objektet på glas, ty det är ju ej genomskinligt, utan man får använda ett oerhört tunt bärande skikt. Härför använder man kkollodiumhin- nor, vilka kunna göras så tunna som ned till 10 mu. Man utbildar dessa filmhin- nor på hålen i små bländare. Hålen ha en storlek av 0,03—0,3 mm. Ett hål på 0,1 mm verkar ganska litet, men det blir med full förstoring en cirkelyta med en diameter av 4 m! Trots att elektronmikroskopet är så nytt, har det redan kommit till stor användning. Tyvärr känner man säkert till blott en bråkdel av de resultat, som uppnåtts, därför att dessa resultat un- der nuvarande tider äro alltför viktiga för att få publiceras. Inom kemien äro ju högmolekylära konstprodukter syn- nerligen aktuella just nu. Vid ”konstruk- tion” av dessa ämnen har elektronmikro- skopet säkert spelat en stor. roll. M2r har nyligen börjat undersöka fib- rer av bomull och konstull och då fått fram helt nya rön över den inre:' byggnaden hos fibrerna. Bomulls- och cellullsfibrerna äro synnerligen lika var- andra. De ha ett utpräglat ytskikt un- gefär som bark samt ett inre porösare märgskikt, som icke är fiberliknande utan består av en samling blåsor. Bakterierna äro som bekant ganska noggrant utforskade genom ljusmikro- skopiska undersökningar. Däremot äro bakteriernas inre uppbyggnad ej så känd, därför att dessa detaljer i allmän- het falla utanför ljusmikroskopets upp- lösningsförmåga. Det som speciellt in- tresserar forskarna, är de kärnbildnin- gar, vilka finnas i bakterierna. Man kan nu studera det inre av kärnorna, och vi- dare har man upptäckt en hel rad små- kärnor, vilka för närvarande äro före- mål för forskning. Yngre bakterier äro i allmänhet nästan homogena; i varje fall framträda inga kärnor, vare sig sto- ra eller små. Vid tilltagande ålder framkommer en hel del karakteristiska detaljer hos bakterierna. ;) Med elektronmikroskopet är det vida- re möjligt att iakttaga vissa virus, allt- så sådana bakterieliknande ämnen, som ej kunna iakttagas med vanligt mikro- skop. Ett exempel härpå utgör den vi- rus, som orsakar en sjukdom på tobaks- plantans blad, den s. k. tobaksmosaik- virus. Man har tidigare genom. rönt- gen- och -centrifugundersökningar kon- staterat, att denna virus måste vara ett högmolekylärt äggviteämne med en bredd av ungefär 15 mu. Detta stäm- mer med vad man nu sett i mikrosko- pet, där man även kunnat fastställa längden till 150 och 300 mu. Detta är väl det första goda resulta- tet inom ett nytt område, vilket kan få alldeles särskild betydelse. Man anser nämligen, att de flesta virus ej äro mind- re än omkring 10 mu, vilket alltså be- tyder, att de kunna iakttagas i elektron- mikroskopet. Man anser vidare att en I Fig. 6. Skal av kiselalg (Pleurosigma angula- tum). På grund av den fina och regelbundna strukturen användes ska- let som prövosten för upplösningen hos elek- tronmikroskopet. Skalet består av två parallella skikt, sammanhållna av ett antal pelare. I det ena skiktet finnes ränn- formade urtagningar, i det andra ovala porer, täckta av ett membran, ' som är genomborrat av utomordentligt fina hål, diam. c:a 3 mu. För- storing c:a 76000 ggr. hel del av de sjukdomar, vars ursprung man nu icke känner, såsom influensa, hjärnhinneinflammation, barnförlam- ning m. fl. orsakas av virus. Man har ju icke botat sjukdomarna genom att man kan se deras upphov, men man får härigenom oändligt mycket större möj- ligheter att hitta på motmedel, när man direkt kan följa verkningarna av prepa- raten. De s. k. bakteriofagerna förstöra som bekant bakterier. Nu har man med elek- tronmikroskopets hjälp kunnat se detta förstörelseförlopp, se fig. 4. Innan jag nu ger en överblick och en sammanfattning av vad man kan åstad- komma med elektronmikroskopet, skulle jag vilja rekapitulera storleksordningar- na på en del olika saker. Dessa äro: (Forts. på sid. 28.) Fig. 7. Sot av speciell typ. Sct använ- des vid tillverkning av konstgummi. Klarläggande av strukturen genom elek- tronmikroskopiska undersökningar har varit värdefull för val av lämplig sot- sort. Förstoring c:a 30000 ggr. Fig. 8. Hydronalium 9 efter valsning och kristallisation, varmetsad. Förstoring c:a 6 300 ggr. TEKNIK för ALLA 7