HOBBYCIRKLARNAS Rekpvirera vår nyutkomna katalog vilken sändes mot insändande av 55 öre INKOPSCENTRAL A-B. Den innehåller uppslag på alla tänkbara frifidssysselsältiningar AFFAR: SCHEELEGATAN 18 » BOSTEACK 1057, FNEERNOLN 16 » TELEFON 509206 polaritet. Antennens totala längd är vanligen lika med hälften av den våglängd antennen är av- sedd att sända, 2) atom eller molekyl med elektriska poler. dirigold: aluminiumbronslegering. diskhjul: skiv- eller tallrikshjul. diskrimmering: bl. a. egenskap hos ett skyddssystem för eiek- triska kraftnät, bestående i att systemets reläer påverkas en- dast av fel inom den sektion av systemet, som ifrågavarande re- lä kontrollerar — där det allt- så är inkopplat. diskusväxel: friktionsväxel för kraftöverföring mellan tvenne i rät vinkel mot varandra an- ordnade axlar, bestående av tvenne på respektive axlar fäs- tade skivor, av vilka den ena löper på den andra skivans plana yta. dispension: åtskiljande av de oli- ka frekvenserna i ljus-, ljud- eller radiovågor. Detta åtskil- ” jande eller spridning beror på de olika frekvensernas olika brytning eller böjning. disperst system: partiklar av stor- leksordningen 0;2—0,001 u för- delade i ett annat ämne (disper- sionsmedel). Ex.: kolloider. Jfr emulsion och suspension. dissociation: sönderdelning av mo- lekylerna hos en elektrolyt vid dennas lösning i en vätska, i positivt och negativt laddade delar (joner). dissousgas: se acetylén. distanshylsa: vanligen rörformig del, som håller tvenne maskin- delar på en. axel på ett bestämt avstånd från varandra. 46 distansmätare: instrument för uppmätning av avstånd utan tillgripande av vanligt längd- mått. distansreliä: selektivskyddsrelä, vars kontakter slutas, då för- hållandet mellan spänning och ström i en viss punkt i ett nät sjunkit till ett visst värde, var- för reläet ofta även kallas kvot- relä eller impedansrelä. distansskydd: skyddssystem för elektriska kraftnät med den egenskapen, att reläerna (dis- tansreläer) funktionera tidiga- re, ju närmare felstället de äro inkopplade. distanstub: optisk distansmätare. distorsion: förändring till form, frekvens eller fas (amplitud- distorsion, frekvensdistorsion resp. fasdistorsion) hos en växelström, som överförts från en punkt till en amnan över led- ning, förstärkare, dämpsats etc. distribution: fördelning av varor, :elektrisk kraft etc. divergera: skilja. djupdragning: framställning av mer eller mindre djupa kärl ur plana plåtar genom dragnings- operation. djupmått: för mätning av hål- djup e. dyl. avsett måttverk- tyg, bestående av tvenne i vin- kel mot varandra ställda linja- ler, av vilka den ena är grade- rad och skjutbar i den andras mitt. djuptryck: tryckförfarande, enligt vilket de päårtier, som giva text eller bilder, ligga fördjupade i ytan hos tt. ex. tryckvalsen. docka: 1) avskild "bassäng, som användes vid reparation av bå- tar (torrdocka) eller vid loss- ning och lastning av fartyg (handelsdocka), 2) ståndare, klots eller annan maskindel, av- sedd att uppbära eller fast- hålla arbetsstycket eller verk- tyget under bearbetning, 3) stensättarverktyg, ”jungfru”, varmed gatsten nedstötes. dolomit: mineral, innehållande magnesium- och kalciumkarbo- nat. Användes såsom murbruk, till infodring av ugnar m. m. dom: del av ångpanna, ångdom, där den bildade ångan samlas. domkraft: mekanisk skruv- eller hydraulisk anordning, varmed större tyngder kunna lyftas en mindre sträcka. donarit: sprängämne, innehållan- de trinitrotoluol med eller utan nitroglycerin samt ammonium- nitrat. donkeymaskin: hjälpmaskin på t. ex. fartyg. donkeypanna: ångpanna på far- tyg. D. användes för drivning av t. ex. ångvinschar, elektriska generatorer för värmelednings- ändamål ombord, etc. doppad elektrod: svetselektrod, vars hölje blivit anbragt genom doppning. dorn: 1) koniskt verktyg för ut- vidgning av ett redan upptaget hål i ett metallstycke, 2) cy- lindrisk eller svagt konisk bult, som indriven i ett motsvarande hål i arbetsstycket, tjänar som axeltapp vid dess bearbetning i svarv. Kallas därför även svarvdorn, 3) vid rörtillverk- ning förekommande verktyg, som åstadkommer eller utslätar rörhålet och ger tunnare gods- tjocklek. dragbrotsch: se formbrotsch. dragbänk: arbetsmaskin för stång-, rör- eller trådframställning. dragg: mindre ankare utan tvär- bom eller s. k. stock och utrus- tad med 4 å 6 krokformade ar- mar (flyn). draghållfasthet: detsamma som brottgräns. dragmagnet: elektromagnet, vars spole, då den genomflytes av en likström eller växelström, dra- ger till sig ett ankare, "vilket senare, omslutet av spolen, bil- dar en del av den magnetiska kretsen. Dragmagneter använ- das exempelvis för lyftning av bromsbackarna vid hissar, tra- verser m, m. dragning: formgivningsförfaran- den vid metallbearbetning för framställning av stänger, rör och tråd eller för kupning av plana plåtar och plåtkärl. dragprov: utrönande av ett ma- terials motståndskraft mot dragningspåkänningar. dragring: verktyg vid dragning och djupdragning. dragskiva: av stål eller annat hårt ämne utfört verktyg för- sett med en öppning, genom vilken materialet (t. ex. järn- tråd) drages för att erhålla öppningens form. dragskåp: laboratorielokalitet, an- sluten till en sugfläkt. Användes vid utförande av kemiska reak- tioner, som alstra illaluktande eller giftiga gaser. 47