” N Domnarfvets tunnplåt Ä DOMNARFVETS JERNVERK DOMNARVET VATTNETS ROLL i Sveriges näringsliv nnevarande vinter har givit oss ett påtagligt bevis på vattnets betydelse för vår kraftförsörjning. Det såg i höstas så hotande ut för våra kraftverk på grund av att torkan sänkt vatten- ståndet i älvar och regleringsmagasin, att som bekant restriktioner för för- brukningen av elektrisk energi förbe- reddes och delvis även trädde i kraft. På grund av den rika nederbörden under vintern har emellertid vattenståndet stigit och sjömagasinen blivit välfyllda, så att krafttillgången mer än väl mot- svarar det under krigsåren starkt steg- rade behovet. Ja, när detta skrives i början av februari ser det t. o. m. ut, som om vi på grund av tidig snösmält- ning och islossning genom den milda väderleken nästan skulle få för mycket av det goda, d. v. s. av vattnet. Känt är att av de 32500 milj. kilo- wattimmar (kWh) per år, vartill vår utnyttjningsbara energimängd uppskat- tas, den övervägande delen eller ej mindre än 24900 milj. återfinnes i de norrländska älvarna. Av Norrlands vattenkrafttillgångar äro hittills blott 20 2, tillgodogjorda mot 75 Z i Svealand och Götaland. Sedan de pågående kraft- verksbyggnaderna och sjöregleringarna slutförts om ett par år, kan emellertid den norrländska andelen av energipro- duktionen väntas stiga avsevärt. För hela landet utgör ökningen 19395 ca 4 000 milj. kWh. Naturkraften i en älv representeras av produkten av vattenmängd och fall- höjd. Före sjöregleringarna, varom mera nedan, hade Göta älv den största me- delvattenmängden bland våra älvar, nämligen 545 m3 per sekund vid myn- ningen. Närmast följde Lule älv med 502, Ångermanälven med 484, Indals- älven med 438, Ume älv med 406 och Dalälven med 352. Den största totala fallhöjden uppvisar Ljungan med 565 meter. Motsvarande siffra är för Ljusnan 5344, Indalsälven 525 och Dalälven 422. Rangordningen mellan älvarna ifråga om naturkraft, d. v. s. om hänsyn tages till både vattenmängd och fallhöjd, blir Lule älv som etta, varpå följa Indals- älven, Ångermanälven och Ume älv. I stället för att bygga kraftverk med så stor total energiproduktion, att den räcker även för en rad nederbördsfattiga år sådana vi haft de tre senaste åren, öppnar vår vattenlag av 1918 möjlig- heter till sjöregleringar. Härigenom skapas vattenmagasin, där överskottet under nederbördsrika tider kan upp- samlas för att användas under torr- perioder. På detta sätt kan en utjämning av energiåtgången under delar av ett år åstadkommas, ja, vårt största vatten- magasin, Vänern, möjliggör t. o. m. en utjämning från det ena året till det andra. : Vattenlagen kompletterades 1939 med en lag om tillfälliga sjöregleringar, tack vare vilken de reglerade sjöarnas energi- kapacitet ökats med omkring 65 7 sedan krigsutbrottet. F. n. representera våra vattenmagasin över 3000 milj. kWh, motsvarande ungefär 1/3 av Sveriges nuvarande årliga energiproduktion. Denna beräknas nämligen under 1942 ha upp-” gått till 9750 milj. kWh. På grund av <sjöregleringarna och även av andra skäl har utbyggnaden av den svenska vattenkraften följt andra linjer än dem, som betingas enbart av naturkraftens storlek i de olika älvarna. Indalsälven är sålunda vår f. n. främ- sta kraftkälla — regleringsmagasinen i dess område ha under kriget ökats från 1400 till 4000 milj. m3 — medan Lule älv intar en mera blygsam plats, bero- ende därpå, att dess största vattenfall, Harsprånget, ännu ej blivit utbyggt. Älvarna ha emellertid ej blott bety- delse som kraftproducenter. De spela på många håll även en viktig roll som transportleder för "virke, som i älvarna flottas från avverknings- till förädlings- platserna vid eller i närheten av kuster- na. Våra älvar från Dalälven norrut, inom vilket område den största delen av våra skogstillgångar återfinnes, bilda med sina bifloder ett rikt förgrenat nät av flottleder, vilkas sammanlagda längd är 33000 km. Då våra järnvägar tillsam- mans representera en sträcka av något över 16700 km, äro flottlederna i jäm- förelse därmed nästan dubbelt så långa. 3/4 av deras totallängd faller inom Da- larna och Norrland. Den längsta av floderna inom detta område är Muonio-Torne älv med 570 km, närmast följd av Dalälven med 520 km. I samband med älvarnas roll i kraft- industriens och skogsbrukets tjänst må erinras därom, att både de och sjö- arna äga en viss betydelse som vatten- leverantörer åt industrien, som i vissa fall konsumérar enorma vattenmängder för ångpannor, cellulosakokare etc. Som exempel må nämnas, att vår största sulfatfabrik Östrand, vid normal drift har en lika stor vattenförbrukning som staden Sundsvall, Floder och sjöar äro som fiskevatten av betydelse för folkhushållet. Vårt land har mer än 100000 sjöar, och vattnet upptar cirka 8 7 av Sveriges areal. De: största sjöarna äro Vänern med 5570, Vättern med 1900 och Mälaren med 1140 km? yta. Fiske äger även rum i de våra kuster omgivande haven, och TERNE& REDAKTIONSKOMMITTÉ föreståndaren för Tekniska Museet in- tendent Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildningsför- bundet fil. lic. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Insti- tut civ.-ing. B. Walter Holmstedt; luftfartsinsp. civ.-ing. Tord Angström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Mu- seet; bergsingenjör Folke Lindgren. ANNONSPRISER: I TEXT: Å Svart tryck Svart/rött tryck 1/1-sida Kr. 300:—, Kr. 325:— = 1/2-sida » 170:— =, 195:— 1/1 dubbelspalt ,, 225:—; ,, 250:— 1/1 enkelspalt ,, 110:—. -,, 135:— Per mm 50 öre 60 öre Omslagets sista sida: Endast 1/1-sida Kr. 325:—. Kr. 350:— RABATTER: Belopp inom är och procent: 100/5, 250/7,5, 500/10, 750/15, 1000/20, 3000/25, 5000/30. Spaltbredd 59 mm. Sidans format sp. X mm, När det gäller annonser för byggsatser, modellma- terial, byggnadsbeskrivningar etc. ser re- daktionen helst att den beredes tillfälle till förhandsgranskning av varorna. saltsjöfisket betyder ekonomiskt mer än sötvattensfisket. Det förra ger nämligen årligen en avkastning av 32—34 milj. kronor, medan värdet av det senare stannar vid omkring 15 milj. kronor. Redan en flyktig blick på kartan ger vid handen den långa utsträckningen av Sveriges kuster. I själva verket repre- senterar kustlinjen vid noggrann mät- ning ej mindre än 7600 km. Kommu- nikationerna mellan landets olika delar underlättas av den långa kusten, och sedan hedenhös ha svenskarna idkat sjöfart. I förening med folkets mekani- ska läggning gav sjöfarten upphov till ett tidigt utvecklat skeppsbyggeri, som i våra dagar lever kvar i vår högt stå- ende varvsindustri. Även för: kommunikationerna inne i landet spelar vattnet en viktig roll. .De viktigaste trafiklederna utgöras av våra kanaler, främst bland dem Göta, Troll- hätte och Södertälje kanaler. De båda sistnämnda äro numera fördjupade, så att flera hamnar vid Vänern och Mä- laren blivit tillgängliga för havsgående fartyg. Detta har liksom våra ocean- linjer varit av betydelse för utveck- lingen av vår utrikeshandel. Vattnets cirkulation i naturen är ju välkänd: avdunstning, molnbildning, kon- densation, nederbörd. Den årliga neder- börden i Sverige växlar på olika platser mellan 3000 och 300 mm samt utgör i genomsnitt 600 mm. Utslagen på landets hela areal blir, detta en ganska impone- rande vattenmängd, varav visserligen på grund av oundvikliga förluster blott en del kan nyttiggöras i vårt näringslivs tjänst. 4 deaueus