- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 9. 26 febr. 1943 /
3

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Kan hon bärgas?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

& (DR Nr 9. 26 febr. Teknisk Revy 1943. 4:e årg. Red. & Exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahln&es. Red.-sekr. Nils Etterling. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 101199. halvår 7:75 kr., kvartal 4: — Telefon växel 11 60 79, 101199. Prenumerationspris helår 15:— kr., Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm SATSAT N Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes! D: man läser om att ett skepp går under, gör man sig nog ofta den före- ställningen, att fartyget brytes sönder och med ett bubblande ljud försvinner i djupet. De verkliga landkrabborna ha emellertid i regel ingen riktig föreställ- ning, om hur ett fartyg sjunker. Det är nu inte så, att det exempelvis tor- pederade fartyget sjunker rakt nedåt med kölen horisontellt, utan det gör alltefter storlek, typ och träffpunktens läge en hel del ”krumsprång”. Dock för- siggå dessa tämligen lagbundet, och en skicklig u-båtsman kan ofta med ledning av det sätt, varpå det träffade fartyget sjunker, med ganska stor säkerhet av- göra, var fartyget blivit träffat: Någ- ra exempel skola förklara detta. Fig. 1. Motorskepp på omkring 5 000 BRT (brutto-) och 3000 NET (mnetto- registerton), lastdryghet omkring 6 500 ton, längd 130 m, bredd 17 m, mallat djup 8 m, djupgående 7 m, maskinstyrka 4000 hk och 14 knops fart. Besättning 50 man jämte 20 passagerare. Vu Vv IV Lastrum 4 VI, Lastrum vil i) DD il [Ö De ”osänkbara” fartygen Tekniken gör vad den kan för att skyd- da fartygen från varje slag av olycka. Särskilt anordningen med vattentäta skott, som dela upp fartyget längsefter zz Om de olika bärgningsmeto- der, som användas vid bärg- ning av haverister, och om för- sök att konstruera osänkbara fartyg redogöres i denna artikel. (Es - eller tvärs över i sinsemellan vattentäta avdelningar, liksom även anordningen med dubbla bottnar, bidrager i hög grad till större säkerhet. Man kallar gärna sådana skepp för osänkbara efter den engelska beteckningen ”Unsinkables”. Dock var det en fasanfull nyck av ödet, att det första verkligt stora fartyg, som erhöll detta namn,' var ”Titanic”, som ju gick under redan på sin jungfru- resa. Fartyget gick på ett isberg, som + rev upp de dubbla bottnarna på så stort stycke, att de vattentäta skotten förstör- des. Det har under kriget visat sig, att de mest moderna krigsfartyg trots sina vat- tentäta skott o. d. i alla fall kunna ska- das vitalt, varför benämningen osänkbar knappast torde överensstämma med verkligheten. Handelsfartygen Or det redan är omöjligt att kon- struera ett osänkbart krigsfartyg är det givetvis ännu mera omöjligt att byg- ga ett osänkbart handelsfartyg, som inte Fig. 2. dSchematiskt tvärsnitt genom tankfartyg för spannmål. Maskinrum- met i aktern, 15 000 BRT, 13 000 NRT, lastdryghet 20 000 t, längd 170 m, bredd 22 m, mallat djup 11 m, djupgående 10 m, maskinstyrka 6 000—7 000 hk, s 50 man. Sr lif NN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 02:00:20 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1943-9/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free