Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Titel och innehåll
- Kan hon bärgas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
&
(DR
Nr 9. 26 febr. Teknisk Revy 1943. 4:e årg.
Red. & Exp. Tunnelgatan 3, Stockholm.
Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahln&es.
Red.-sekr. Nils Etterling. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 101199.
halvår 7:75 kr., kvartal 4: —
Telefon växel 11 60 79, 101199.
Prenumerationspris helår 15:— kr.,
Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm SATSAT N
Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes!
D: man läser om att ett skepp går
under, gör man sig nog ofta den före-
ställningen, att fartyget brytes sönder
och med ett bubblande ljud försvinner
i djupet. De verkliga landkrabborna ha
emellertid i regel ingen riktig föreställ-
ning, om hur ett fartyg sjunker. Det
är nu inte så, att det exempelvis tor-
pederade fartyget sjunker rakt nedåt
med kölen horisontellt, utan det gör
alltefter storlek, typ och träffpunktens
läge en hel del ”krumsprång”. Dock för-
siggå dessa tämligen lagbundet, och en
skicklig u-båtsman kan ofta med ledning
av det sätt, varpå det träffade fartyget
sjunker, med ganska stor säkerhet av-
göra, var fartyget blivit träffat: Någ-
ra exempel skola förklara detta.
Fig. 1. Motorskepp på omkring 5 000
BRT (brutto-) och 3000 NET (mnetto-
registerton), lastdryghet omkring 6 500
ton, längd 130 m, bredd 17 m, mallat
djup 8 m, djupgående 7 m, maskinstyrka
4000 hk och 14 knops fart. Besättning
50 man jämte 20 passagerare.
Vu Vv IV
Lastrum 4 VI, Lastrum
vil
i)
DD
il
[Ö
De ”osänkbara” fartygen
Tekniken gör vad den kan för att skyd-
da fartygen från varje slag av olycka.
Särskilt anordningen med vattentäta
skott, som dela upp fartyget längsefter
zz
Om de olika bärgningsmeto-
der, som användas vid bärg-
ning av haverister, och om för-
sök att konstruera osänkbara
fartyg redogöres i denna
artikel.
(Es -
eller tvärs över i sinsemellan vattentäta
avdelningar, liksom även anordningen
med dubbla bottnar, bidrager i hög grad
till större säkerhet. Man kallar gärna
sådana skepp för osänkbara efter den
engelska beteckningen ”Unsinkables”.
Dock var det en fasanfull nyck av ödet,
att det första verkligt stora fartyg,
som erhöll detta namn,' var ”Titanic”,
som ju gick under redan på sin jungfru-
resa. Fartyget gick på ett isberg, som
+
rev upp de dubbla bottnarna på så stort
stycke, att de vattentäta skotten förstör-
des.
Det har under kriget visat sig, att de
mest moderna krigsfartyg trots sina vat-
tentäta skott o. d. i alla fall kunna ska-
das vitalt, varför benämningen osänkbar
knappast torde överensstämma med
verkligheten.
Handelsfartygen
Or det redan är omöjligt att kon-
struera ett osänkbart krigsfartyg är
det givetvis ännu mera omöjligt att byg-
ga ett osänkbart handelsfartyg, som inte
Fig. 2. dSchematiskt tvärsnitt genom
tankfartyg för spannmål. Maskinrum-
met i aktern, 15 000 BRT, 13 000 NRT,
lastdryghet 20 000 t, längd 170 m, bredd
22 m, mallat djup 11 m, djupgående 10
m, maskinstyrka 6 000—7 000 hk,
s 50 man.
Sr
lif
NN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 02:00:20 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1943-9/0003.html