- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 9. 26 febr. 1943 /
5

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kan hon bärgas?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 8. Fartyget har brutits nära det i aktern befintliga maskinrummet. Ak- terdelen flyter och är manöverduglig. Förskeppet är vattenfyllt och tar den förliga delen med sig i djupet. Sjunk- ningen sker brant. 3 | | SU AI Bärgning av Sö —— den 1915 vid Ho- nolulu sjunkna USA- fartyget ”F 4” från ett djup av 92 meter. Haveristen släpades på detta sätt till 15 meters vattendjup. Fig. 11. Bärgning av ett slagskepp vid Stenia i Bosporen 1917 medelst en sluten ponton av 39 meters längd, 8 meters bredd och 3 meters höjd. Lyftkraft 825 ton. Fartygsvikt 800 ton. Vid fören voro fastsatta ytterligare två pontoner med vardera 16 tons lyftkraft. (Den egent- liga upptagningen varade som beräknat en knapp minut.) Fig. 13 (t. h.) Bärgning enligt U-båts- byggaren Bauers metod. I stället för ballonger fick han dock nöja sig med slutna behållare. Han lyfte på detta sätt den i Bodensee sjukna ångaren ”Ludvig” från 20 m djup. ståndet, alltså flod, samt upprepar manö- vern kanske flera gånger. I svårare fall måste man dessutom lätta det sjunkna fartyget genom att överföra lasten till andra fartyg (eller kanske till och med lämpa den över bord). Sit- ter kölen mycket kraftigt fast i botten- slammet, måste man gräva den loss och ofta spola den fri medelst vattenstrå- lar. Om ingenting av allt detta lyckas, återstår blott att göra haveristen till ett verkligt vrak, som icke hindrar sjö- farten. För lyftning med hjälp av pontoner fyllas dessa först till största delen med vatten och bogseras fram till vraket. Därefter draga dykare lyfttrossarna runt vraket och fästa dem i pontonerna, som sedan pumpas läns så att vraket lyftes upp så högt, att det kan bogseras till annan och lämpligare plats. Där upprepas samma tillvägagångssätt fle- ra gånger, så att fartyget till slut kom- mit upp ur vattnet och kan pumpas läns samt bogseras in i docka. Arbetet in- delas i etapper på så sätt, att man får vraket att flyta uppåt samtidigt med den uppstående flodvågen hos tidvatt- net, varefter ny ansättning göres vid ebb (fig. 11). På djupt vatten Pp: djupt vatten och vid hård sjö an- vänder man sig i stället för de öppna pontonerna, som vid stark sjögång kun- na fyllas helt, av slutna eller av med skott försedda cylinderformiga kroppar på flera tusen tons deplacement. Man sänker ned dessa cylindrar till vraket, där de fästas fast av dykare. Vattnet i cylindrarna tryckes sedan ut med till- hjälp av tryckluft från bärgningsfarty- get, varigenom cylindrarna och vraket lyftas enligt fig. 12. Ligger haveristen med kölen uppåt, så kan man ofta lyfta fartyget självt genom inpressning av tryckluft så att vattnet tryckes undan. Är emellertid fartyget mycket skadat, så lyckas inte denne metod, enär skrovet inte kan hålla tätt. Man har då försökt sig på att inuti skrovet anbringa gummi- ballonger, som sedan pumpas upp med luft så att vattnet tränges undan. Dock bruka dessa ballonger alltför lätt gå sönder, varför man i stället anbringar dem på utsidan enligt fig. 13. Man ger sig i regel inte på bärgning av fartyg, som sjunkit på större djup än 60 meter, såvida det inte rör sig om en ovanligt värdefull och viktig last (fig. 14). Sålunda försöker man alltid att bärga förolyckade u-båtar i den mån man kan nå dem för att genom ett fast- ställande av orsaken till olyckan kunna förhindra ett upprepande. (Forts. på sid. 26.) Fig. 12 (t. v.). Den fortsatta bärgningen av ”F 4” skedde med tillhjälp av 6 lyft- pontoner på vardera 10 m längd, och 3 till & m bredd. Total lyftkraft 420 ton. (Hela arbetet tog 5 månader.) Tryckvatten- slang "Lourentius vrak ioyrtja Fig. 14. Bärgning av guld från den brit- tiska hjälpkryssaren ”Laurentic”, 15 000 BRT, som i jan. 1917 gick på en mina vid Irlands kust och sjönk på 37 meters djup. Guldlasten hade ett värde av c:a 100 miljoner kronor, varav 99 Jo kunde bärgas. Bärgningskostnaderna utgjorde 2,5 Fo härav, och dykarna erhöllo 1/8 Z av värdet. Pumpledning Börgningsångare Kofferdamm Fig. 15. Vraket låg på grunt vatten. På lastluckorna uppsatt kofferdamm tillät en länspumpning, så att fartyget åter. kunde flyta. ; Fig. 16. Bärgning av vraket av det ame- rikanska krigsfartyget ”Maine” i Ha- vannas hamn genom anordnande av en cylinderdamm. TEKNIK för ALLA 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 02:00:20 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1943-9/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free