Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Elektriskt fiskafänge - Aga-Baltics långdistanskameror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
|
Elektriskt
fiskafänge
Genom inledning av en elektrisk ström
i vattendrag kan man bedöva och
fånga fisk. Denna möjlighet har man
sedan lång tid tillbaka använt i
Tyskland. Man har också gjort ingåen-
de fackmässiga undersökningar av det-
ta elektriska fiskafänge. Man frågade
sig då i första hand, huru den elektriska
strömmen inverkar på fisken. Man har
konstaterat, att växelström åstadkom-
mer muskelkramp och sannolikt även
medvetslöshet, medan likström verkar
olika, allteftersom strömmen genomfly-
ter fisken framifrån-bakåt eller tvärtom.
I det första fallet sker en förminskning
och i det senare fallet en ökning av ret-
ningskänsligheten. Det är anmärknings-
värt, att fisken under inflytande av
svaga elektriska likströmmar förflyt-
tar sig mot den positiva polen, så att
den kommer i den ställning, som vid
starkare ström leder till bedövning.
Ännu ett par saker äro av stor vikt i
detta sammanhang. Fiskarna åter-
hämta sig påfallande bra från en be-
dövning. Vidare påverkas små fiskar
föga eller inte alls av strömimar, som
kunna förlama deras större släktingar.
Denna överraskande företeelse kan
emellertid förklaras så, att bedöv-
ningsverkan är beroende av det elek-
riska spänningsfallet mellan fiskens hu-
vud och stjärtfena, varvid en större
fisk automatiskt får större spännings-
fall än en mindre.
En stor fördel med denna fiskemetod
ligger däruti, att man blir oberoende av
om vattendraget är belamrat av en mas-
sa bråte eller hinder, som omöjliggöra
ett fiske på vanligt sätt. Likaså är me-
toden ganska billig.
En viss svårighet ligger naturligtvis
i att erhålla en tillräckligt stark ström.
Vid ett försök i Tyskland användes en
effekt av 11 kW vid en spänning av 110
volt vid elektriskt fiske i en damm, som
var 230 meter lång, 45 till 80 meter bred
och 3 till 7 meter djup. Vattnets spe-
cifika motstånd utgjorde då 14 ohm.
Som elektroder användes järnplåtbe-
slagna bräder, som voro 25 cm breda
och 2,5 cm tjocka. ;
Dylikt fiske lämpar sig blott för re-
lativt små dammar, medan man vid
större vattendrag kombinerar: detta fis-
ke med vanligt nätfiske. Dock måste
påpekas den stora risken av att vid den-
na fiskemetod erhålla ett slags rovfiske
som icke är tillåtet i lag. :
Åga-Baltics
långdistanskameror
Roden före kriget började Aga-Baltic
tillverka kameror för speciella ända-
mål. De första s.k. flygkamerorna leve-
rerades år 1936 och Aga-Baltic var allt-
så den första svenska firma, som tillver-
kade sådana kameror. Under de senaste
åren har bolaget alltmer specialiserat sig
på långdistanskameror, med vilka man
kan taga detaljrika bilder på flera mils
håll. På grund av jordytans rundning
måste kameran därvid placeras högt för
att få någon räckvidd. Från 25 meters
höjd kan man sålunda behärska ett områ-
de med 2 mils radie. Höga föremål, som
sticka upp över horisonten, kunna foto-
graferas på betydligt längre håll. I vårt
land är emellertid vädret ganska disigt
under större delen av året. Även en
”klar” sommardag förhindrar solrök fo-
tografering på långa avstånd om inte
särskilda åtgärder vidtagas. Därvid
måste man först och främst använda
plåtar eller film som är speciellt käns-
lig för ljus av lång våglängd (infra-
rött). Då dessa plåtar även äro käns-
liga för det synliga ljuset, måste detta
borttagas medelst filter (rödfilter eller
svartfilter). Filtren absorbera emeller-
tid så mycket ljus, att man måste ha
stor ljusstyrka för att slippa alltför
lång exponeringstid. Då vidare korn-
storleken i fotografiska emulsioner inte
tillåter förstoring hur långt som helst,
bör man vid långdistansfotografering
skaffa sig så stora originalbilder som
Denna bild är tagen över Lilla Värtan.
Avståndet från kameran till andra
stranden är 1,5 km. Stark tjocka rådde,
så att man med blotta ögat ej kunde
upptäcka den motsatta stranden. Den
ljusa skogen är typisk för infrabilder,
som göra grön färg ljus.
Långdistanskamera med stativ, avsett
för fast uppställning.
möjligt. Detta nödvändiggör objektiv
med lång brännvidd. Den långa bränn-
vidden medför, att kameran måste vara
mycket stabilt byggd och placeras på
ett stadigt underlag. Om man konstrue-
rar kameror med hänsyn till alla dessa
omständigheter, kan man med dem få
detaljrika bilder på ända upp till 5 mils
avstånd. Vid soldis och tjocka minskas
räckvidden, men med en långdistanska-
mera kommer man alltid betydligt läng-
re än med en kikare. Långdistansfoto-
grafering har därför kommit till gan-
ska stor användning i synnerhet till
sjöss. Mot osynliga mål inställes kame-
ran efter kompassriktningen.
Bild, tagen på ca 20 kms avstånd. Väd-
ret var disigt, så att man med kikare
ej kunde se fartyget. Genom radiopej-
ling fastställdes riktningen till detta
och infrafotografering gav denna bild.
TEKNIK för ALLA 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
