Ny elektrisk appa- rat för upptining av vattenrör e senaste årens stränga vintrar ha gjort att man över hela landet nog- samt fått erfara vilka olägenheter som åstadkommas genom frusna el- ler sprängda vattenrör. Ett besvärligt arbete har det också alltid varit att få igenfrusna rör upptinade. Nu har emellertid i marknaden ut- kommit en elektrisk apparat, ”Ardo”, som gör detta arbete till en ganska en- kel sak. ”Ardo”, som är S-märkt, smälter isen i rören snabbt och effektivt och utan all eldfara samt är så lätthanterlig att den kan handhavas av snart sagt vem som helst. Den inkopplas direkt på belys- ningsnätet och placeras sedan med ett enkelt grepp "runt vattenledningsröret. Den eldfarliga blåslampans- tid bör så- lunda vara ute. ”Ardo” kan användas vid såväl växel- som likström och leve- reras för 110, 127 eller 220 volts spän- ning samt kan användas för rördimen- sioner uppemot 2” å 214”. På beställ- ning kän den dock tillverkas även för större effekter och för grövre rördimen- sioner. Dess vikt är endast 1,5 kg och kan den sålunda bäras med var som helst. Den har också erhållit ampla lov- ord av fackmän samt rekommenderas av brandchefer och brandförsäkringsbolag. ”Ardo” är sålunda en nyhet av intres- se för alla elektroinstallatörer. Flygplan av plastiskt trä en nya metoden för framställandet av plastiskt trämaterial för flygplan som som omnämnts tidigare har ytterligare utexperimenterats vid Fairchild Engine Aviation Corporation. Under härdnings- proceduren: använder man sig av hög- frekventa radiovågor, vilka under vär- metryck genomtränga och göra trämate- rialet homogent. Vid vanlig ångbehandling av 6-tums- trä blir uppvärmningen ojämn i det att ytterskiktet blir överhettat innan de in- re delarna fått tillräcklig uppvärmning. HELIKOPTERDROSKA Den i USA boende ryskfödde flygmaskinskonstruktören Igor Sikorski håller f. n. på 10 TEKNIK för ALLA med att fullkomna en s. k. ”babyheli- kopter. Maskinen, som är ytterst lätt att manövrera, kan praktiskt taget lyfta och landa på en ”femöring”. Den mäter 8 m i längd, väger 675 kg och förbrukar på en sträcka av 25 km endast 4,5 I bensin. Vid mass- produktion räknar man med att kun- na framställa pla- net till samma pris, som man får betala för en van- lig personbil i me- delprisklassen. Se även bilden på om- slagssidan. Propellern på en jätteångare besiktigas. Utföres processen långsamt blir träet ut- torkat och denna procedur skulle även ta för mycket tid i anspråk. Det lamellerade och det plastiska träet utsättes under processen för ett meka- niskt tryck på 30 kg per kvem och hela massan upphettas under 15 minuter från det innersta skiktet och utåt av radiovågorna. Vid den lämpligaste vär- megraden, vilken är omkring 135 gr Cel- sius, sammanbakas limmet och träet till ett homogent material. Ett av de främsta resultaten av des- sa experiment är att träet kan använ- das till flygmaskinspropellrar, och det har visat sig, att det trä som är så be- handlat, äger en större hållfasthet vid mindre vikt än de bästa legerade metal- ler. Detta material kallas ”allwood” och har redan använts för en typ arméskol- plan, s. k. ”Yankeedoodle”, som nu an- vändes för avancerad utbildning inom USA:s flygvapen. Alla delar förutom motorbädden och huven samt det indrag- bara landningsstället äro av plastiskt trä. Jämfört med metallplan av samma stor- lek och motorstyrka har träplanet ut- präglade fördelar genom sin blanka och jämna yta, som ger det större lyftkraft och hastighet. Luftvärnssplitter och ku- lor efterlämna jämna hål i trä medan metall rives upp och därigenom bli lyft- kraft och hastighet ogynnsamt påverka- de. Således har ett träplan stor förmå- ga att hålla: sig i luften även efter den hårdaste beskjutning, medan metallpla- nets chanser i ett sådant fall äro ytterst minimala. ; 7 ;