Å SED 4 Fastän ångturbinen till sin princip är den äldsta av alla slags värmemotorer, är den likväl den, som senast kommit till praktisk användning. Men samtidigt är ångturbinen den kraftmaskin, som när den väl nått över experimentstadiet under 1800-talet, snabbast slog igenom och hastigt började ersätta andra slag av värmemotorer för stora kraftmäng- der. Bakom den moderna ångturbinen ligga inte mindre än sjutton seklers uppfinnararbete, visserligen icke kon- tinuerligt och systematiskt, men ändå en ständig följd av nya uppslag och idéer. I förhållande till ångans hastig- het var periferihastigheten hos turbin- hjulen vid de många konstruktioner, Gustav III och Johan Jacob De Geer betrakta kanon Ur STAL:s minnesskrift 1943 — Finspongabilder — författad av Intendent Torsten Althin, är denna skildring hämtad. styckebruk år 1786. Aquatintagravyr av J. F. Martin. 8 TEKNIK för ALLA N I I gjutningen vid Finspongs som tidigt kommo fram för liten, var- för utbytet skulle blivit synnerligen ' oförmånligt, om de föreslagna lösnin- garna hade realiserats. Det kan synas märkvärdigt, att uppfinnarna lyckades bemästra kolvångmaskinens problem re- dan så tidigt som under 1700-talets slut och att det således skulle dröja ytterli- gare hundra år, innan den roterande ångturbinens tekniska utförande erhöll en acceptabel lösning. Först under 1800-talets två sista de- cennier hade tekniken och särskilt verk- stadsindustrien nått så långt, att det var möjligt att tillgodose de krav i pre- cisionsutförandet, som <ångturbinerna med därtill hörande anordningar ställde. Dessa krav voro å andra sidan så stora, att de otvivelaktigt genom växelverkan kommo att kraftigt påverka just verk- stadsindustriens maskiner och arbetsme- toder. Bland de många ångturbinkonstruktö- rerna under nyssnämnda tid framträd- de särskilt två män som de stora pion- järerna, nämligen sir Algernon Parsons i England och Gustaf de Laval i Sve- rige. Oberoende av varandra lyckades de att snabbt nå sådana tekniska lös- ningar av ångturbinsproblemet, att ång- turbinen kunde användas i verkstäder och kraftstationer, till en början endast för relativt små kraftbelopp. Särskilt kombinationen ångturbin-elektrisk gene- rator innebar för teknik och industri ett välkommet tillskott. Man kan säga, att elektrotekniken krävde ångturbinen för drift av generatorer i varje fall på så- dana platser, där vattenkraften icke med fördel kunde användas. Särskilt har ångturbinen varit av betydelse i sam- band med trefasgeneratorernas utveck- ling. Här se vi ett intressant exempel på, hur inom tekniken två från var- andra skilda områden påverka varandra och tillsammans bilda ett komplex, som i detta fall omvandlar naturens värme- tillgångar till lättransportabel och mång- sidigt användbar kraft. Gustaf de Lavals och Parsons bägge ångturbinsystem visade sig utgöra in- ledningen till en lysande utveckling på ångmotorområdet, en utveckling, som sannolikt saknar motstycke inom tekni- ken. Denna utveckling belyses av föl- jande korta fakta. år 1900 kunde anta-