Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspongabilder. Ur STAL:s minnesskrift 1943 författad av Intendent Torsten Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Å
SED 4
Fastän ångturbinen till sin princip är
den äldsta av alla slags värmemotorer,
är den likväl den, som senast kommit
till praktisk användning. Men samtidigt
är ångturbinen den kraftmaskin, som
när den väl nått över experimentstadiet
under 1800-talet, snabbast slog igenom
och hastigt började ersätta andra slag
av värmemotorer för stora kraftmäng-
der. Bakom den moderna ångturbinen
ligga inte mindre än sjutton seklers
uppfinnararbete, visserligen icke kon-
tinuerligt och systematiskt, men ändå
en ständig följd av nya uppslag och
idéer. I förhållande till ångans hastig-
het var periferihastigheten hos turbin-
hjulen vid de många konstruktioner,
Gustav III och Johan Jacob De Geer betrakta kanon
Ur STAL:s minnesskrift
1943 — Finspongabilder
— författad av Intendent
Torsten Althin, är denna
skildring hämtad.
styckebruk år 1786. Aquatintagravyr av J. F. Martin.
8 TEKNIK för ALLA
N
I
I
gjutningen vid Finspongs
som tidigt kommo fram för liten, var-
för utbytet skulle blivit synnerligen ’
oförmånligt, om de föreslagna lösnin-
garna hade realiserats. Det kan synas
märkvärdigt, att uppfinnarna lyckades
bemästra kolvångmaskinens problem re-
dan så tidigt som under 1700-talets slut
och att det således skulle dröja ytterli-
gare hundra år, innan den roterande
ångturbinens tekniska utförande erhöll
en acceptabel lösning.
Först under 1800-talets två sista de-
cennier hade tekniken och särskilt verk-
stadsindustrien nått så långt, att det
var möjligt att tillgodose de krav i pre-
cisionsutförandet, som <ångturbinerna
med därtill hörande anordningar ställde.
Dessa krav voro å andra sidan så stora,
att de otvivelaktigt genom växelverkan
kommo att kraftigt påverka just verk-
stadsindustriens maskiner och arbetsme-
toder.
Bland de många ångturbinkonstruktö-
rerna under nyssnämnda tid framträd-
de särskilt två män som de stora pion-
järerna, nämligen sir Algernon Parsons
i England och Gustaf de Laval i Sve-
rige. Oberoende av varandra lyckades
de att snabbt nå sådana tekniska lös-
ningar av ångturbinsproblemet, att ång-
turbinen kunde användas i verkstäder
och kraftstationer, till en början endast
för relativt små kraftbelopp. Särskilt
kombinationen ångturbin-elektrisk gene-
rator innebar för teknik och industri ett
välkommet tillskott. Man kan säga, att
elektrotekniken krävde ångturbinen för
drift av generatorer i varje fall på så-
dana platser, där vattenkraften icke med
fördel kunde användas. Särskilt har
ångturbinen varit av betydelse i sam-
band med trefasgeneratorernas utveck-
ling. Här se vi ett intressant exempel
på, hur inom tekniken två från var-
andra skilda områden påverka varandra
och tillsammans bilda ett komplex, som
i detta fall omvandlar naturens värme-
tillgångar till lättransportabel och mång-
sidigt användbar kraft.
Gustaf de Lavals och Parsons bägge
ångturbinsystem visade sig utgöra in-
ledningen till en lysande utveckling på
ångmotorområdet, en utveckling, som
sannolikt saknar motstycke inom tekni-
ken. Denna utveckling belyses av föl-
jande korta fakta. år 1900 kunde anta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
