Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspongabilder. Ur STAL:s minnesskrift 1943 författad av Intendent Torsten Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
let . större ångturbinanläggningar lätt
räknas. ÅÄngturbinen hade visserligen
börjat användas i olika länder och även
försöksvis installerats ombord på några
torpedjagare. Någon starkare konkur-
rens med kolvångmaskinen kunde dock
ej spåras annat än i mindre anläggnin-
gar och speciella fall. År 1920, tjugo år
senare, hade ångturbinen fullständigt
utträngt ångmaskinen som likvärdig
fartygsmotor.
De skulle - emellertid visa sig, att de
tvenne principiellt olika turbinsyste-
men, nämligen aktions- och aktions-
reaktionssystemen, ej i fortsättningen
skulle komma att stå i samma motsats-
förhållande till varandra som till en
början. Systemen hade tvärtom både
sina fördelar och olägenheter vilket
gjorde, att mången gång en kombina-
tion av systemen skulle utgöra en för-
månlig lösning.
Parsons och de Laval bröto väg för
den nya kraftmaskinen och i deras spår
följde en rad andra uppfinnare i olika
länder så att ångturbinen kan sägas väl
hävda påståendet om, att ingenjörs-
konsten och uppfinnarverksamheten äro
i djupaste mening internationella. En
oftast föga uppmärksammad insats gjor-
des av den svenske uppfinnaren Eber-
hard Seger (f. 1854, d. 1923). Hans tur-
bin bestod av två koncentriskt ordnade,
skovelförsedda turbinhjul. Sedan ångan
avgivit en del av sin rörelseenergi i det
ena skovelhjulet, fick den avge sin åter-
stående energi i det andra i motsatt
riktning roterande hjulet. Det visade sig
emellertid svårt för Seger att med
denna konstruktion erhålla god ångeko-
nomi med endast två hjul. Periferihas-
tigheterna voro nämligen för låga. Se-
gers turbin med dubbelrotation, som en-
dast fick ringa praktisk användning, är
i princip en förelöpare till den turbin-
konstruktion som efter mödosamt kon-
struktionsarbete av bröderna Birger och
Fredrik Ljungström år 1908 började pa-
tenteras och som efter dem fått namnet
Ljungström-turbinen.
Denna turbin var en radial aktions-
reaktionsturbin med dubbelrotation och
innebar en genial kombination av förut
kända idéer med djärva nykonstruktio-
ner. Alltefter som nya erfarenheter kom-
mit fram ha förändringar och förbätt-
ringar gjorts. Tack vare O. A. Wibergs
kombination av radial- och axialturbin
ha t. ex. STAL-turbiner kunnat byggas
för effekter långt utöver vad man vå-
gat hoppas på.
Som förut nämnts var periferihastig-
heten vid de gamla turbinprojekten före
1880-talet för låga. Därefter skedde en
radikal höjning av rotationshastigheten
(till 30000 varv per minut och ännu
högre), varvid skovelhjulens periferi-
hastighet drevs upp långt utöver vad
teknikerna tidigare trott vara möjligt.
Som exempel på vad detta innebär kan
nämnas, att vid en ångturbin är peri-
ferihastigheten 319 meter per sekund vid
yttersta skoveltoppen i ett skovelsystem
till en 30 000 kW STAL-turbin eller över
ettusen kilometer per timme. En skovel
eller en bit av en sådan, som med denna
hastighet skulle tillåtas fritt fortsätta
i tangentens riktning, skulle fågelvägen
hinna från Finspång till Berlin på 35
minuter eller jorden runt på 35 timmar.
Finspongs slott efter ett kopparstick från år 1715
Karakteristiskt för de mångsidigt be-
gåvade bröderna Ljungströms sätt att
arbeta såväl med turbinproblemet som
med andra problem är, att de alltid sökt
sig nya vägar icke endast för uppfin-
ningen i fråga utan lika mycket för att
framtvinga nya fabrikationsmetoder,
maskiner och apparater. När t. ex. en
del till någon av deras uppfinningar
först visat sig svårtillverkad, ja, kanske
omöjlig att framställa, ha de genom en
rad nya konstruktioner och anordningar
av fabrikationstekniskt slag lyckats få
fram vad de eftersträvat.
När den första Ljungström-turbinen
år 1910 provades, erhöllos mycket goda
resultat, men därmed var turbinen icke
färdig att släppas ut i marknaden. Se-
dan några provturbiner tillverkats på en
verkstad i Stockholm och väckt tekni-
kernas stora intresse, bildades år 1913
EE AN
Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget
Ljungström, förkortat till STAL. Bola-
get sökte lämplig plats för sin tillverk-
ning och fann då, att Finspång borde
vara en ort, där förutsättningar i alla
avseenden voro för handen. De moder-
niserade och rymliga verkstäderna vid
Finspång kunde förvärvas. På platsen
fanns en vid precisionsarbeten i järn
och stål van arbetarstam. Finspångs
slott stod tomt. Dit kunde bolagets led-
ning och ritkontor förläggas i en tradi-
tionsmättad miljö. På så sätt kom denna
uppfinnar- eller intelligensindustri till
Finspång och därmed började en ny
epok i det gamla brukets historia.
Nu var det inte längre tunga kano-
ner, som skulle skickas iväg från bruket
på långväga färd. Nu var det i stället
mer komplicerade pjäser, som med nam-
net STAL men också med det välkända
Kamnonverkstäderna med vattenrännan samt fallet i Finspongaån på 1860-talet
TEKNIK för ALLA 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
