- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 1. 7-21 jan. 1944 /
10

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspongabilder. Ur STAL:s minnesskrift 1943 författad av Intendent Torsten Althin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

namnet Finspång på tillverkningsskyl-
ten skulle gå ut över världen.

Det är en spännande äventyrsberät-
telse att höra talas om de mödor, som
äro förenade med dessa långväga trans-

porter av - tungt, svårhanterligt gods.
Bolagets resemontörer ha fått umgås
med vita och svarta, gula och röda, de
ha fått arbeta i tropisk hetta och ark-
tisk köld. Till urskogens fuktiga klimat
och till sandöknars fruktansvärda torka
ha dessa män fått följa turbindelarna
från STAL:s verkstäder i Finspång,
monterat dem tillsammans med ovana
och okunniga arbetare på leveransplat-
sen och slutligen gjort den sista juste-
ringen till dess turbinerna kunnat över-
lämnas i andras händer, mången gång
efter månaders hårt arbete.

Från idéer som runnit upp vid dis-
kussioner i slottssalarna på Finspång
och där tagit form på ritbrädan, till
dessa idéers omsättande i järn och stål
i verkstäderna är en lång och mödosam
väg. En ångturbin av stora dimensioner
blir oftast en individ. Den kan ha sys-
kon, men den har sällan någon tvilling-
syster. De olikartade krav, som från kö-
paren ställas på en turbin, äro oftast
sådana, att blott ett enda exemplar med

vissa data framställes. Annorlunda stäl-

ler det sig med småturbiner, de kunna
serietillverkas, så som också sker vid

ALLA

0 OTPRNIKG för

Denna vd Hin
spong «Fär 1875
framställda 11 tum
räfflade och ban-
dade bakladdnings-
kanon uppgives
vara den största
pjäs, som dittills
tillverkats

STAL, men icke heller de bli någonsin
en dussinvara.

Nya tillverkningsgrenar, som på ett
lyckligt sätt komplettera turbiritillverk-
ningen, ha också tagits upp. Det kan
synas främmande, att en verkstad för
värmemotorer tar upp kylmaskinstill-
verkning på sitt program, men om man
betänker, att kyla och värme äro varia-
tioner av samma sak, och om man tar
i betraktande att tekniskt sett många
likheter finnas vid maskintillverkningen,
så inses lätt, att de bägge tilverknings-
grenarna med fördel kunna förenas i ett
och samma företag.

Liksom vid många andra svenska in-
dustriföretag har det fallit på STAL:s
lott att under det andra världskrigets
år få medverka till att förse vårt land
med krigsmaterial. Återigen ha medel
för krigets hårda värv lämnat Finspång,
såsom de gjort på De Geers och Ek-
mans tid.

x

Di: var ett förpliktande arv som
STAL övertog vid förläggningen till
Finspång. Slottets salar ha efter hand
iståndsatts. De som nu utgöra företags-
ledningens hjärna utföra där sitt arbete
liksom fordom brukets ägare. Bruks-
herrskapet i gångna tider samlades ock-

Dessa tre 14 000
kW .STAL-turbo-
generatorer ha le-
vererats från
STAL till ett el-
verk i Livorno a
Italien.

så på slottet 1 festligt lag eller för vila
och rekreation. Nu finnes tillfälle för
bolagets ingenjörer och tjänstemän att
efter arbetets slut samlas i de pietets-
fullt restaurerade salarna. Där fordom
rokokons spröda musik klingade i rum-
men, där ljuder även i dag samma mu-
sik, fast vidarebefordrad dit med rund-
radions hjälp.

I verkstäderna sjunga hammarslagen
ännu som fordom, men i orkestern ha
blandats nya ljud från förut icke kända
instrument. Elmotorernas surrande,
svetslågornas fräsande, lyftkranarnas
rassel, svarvarnas gnissel och ångans
väsande blanda sig till en mångskiftan-
de kör, som återger verkstadens odefi-
nierbara melodi. Säkert är, att den
gamle Louis de Geer, Finspongs grun-
dare på 1600-talet och hans sentida
efterföljare Ekman under 1800-talet
skulle glädjas åt den omfattning som
deras verk numera nått upp till. De
skulle kanske känna sig hemma bland
järn och stål, men främmande om de
finge se de bostäder och andra välfärds-
anordningar, som numera bestås bru-

Svarvning av en skovelring. Vid allt ar-
bete.kräves en noggrannhet av bråkdelar
av en millimeter.

kets "personal. Följande gammal tradi-
tion har STAL medverkat till uppfö-
rande av bostadshus för den alltmer
växande befolkningen. För ungdomens
utbildning har samhället sörjt genom
utbyggnad av den av brukspatron Carl
Ekman grundade skolan. Yrkesskolor ha
tillkommit främst på initiativ av STAL.
Samhället har vuxit i styrka och omfatt-
ning. Det blev den 1 januari 1942 kö-
ping och är som sådan landets största.

På samma sätt som under de Geers
och Ekmans tid komma främlingar till
Finspång från alla väderstreck för att
ta del av verkets tillverkningar och för
att teckna leveranskontrakt eller kon-
trollera färdiga leveranser. Nutidens be-
söksböcker äro väl så fyllda av utländ-
ska namn som någonsin 1700-talets be-
söksregister.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 26 19:23:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1944-1/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free