namnet Finspång på tillverkningsskyl- ten skulle gå ut över världen. Det är en spännande äventyrsberät- telse att höra talas om de mödor, som äro förenade med dessa långväga trans- porter av - tungt, svårhanterligt gods. Bolagets resemontörer ha fått umgås med vita och svarta, gula och röda, de ha fått arbeta i tropisk hetta och ark- tisk köld. Till urskogens fuktiga klimat och till sandöknars fruktansvärda torka ha dessa män fått följa turbindelarna från STAL:s verkstäder i Finspång, monterat dem tillsammans med ovana och okunniga arbetare på leveransplat- sen och slutligen gjort den sista juste- ringen till dess turbinerna kunnat över- lämnas i andras händer, mången gång efter månaders hårt arbete. Från idéer som runnit upp vid dis- kussioner i slottssalarna på Finspång och där tagit form på ritbrädan, till dessa idéers omsättande i järn och stål i verkstäderna är en lång och mödosam väg. En ångturbin av stora dimensioner blir oftast en individ. Den kan ha sys- kon, men den har sällan någon tvilling- syster. De olikartade krav, som från kö- paren ställas på en turbin, äro oftast sådana, att blott ett enda exemplar med vissa data framställes. Annorlunda stäl- ler det sig med småturbiner, de kunna serietillverkas, så som också sker vid ALLA 0 OTPRNIKG för Denna vd Hin spong «Fär 1875 framställda 11 tum räfflade och ban- dade bakladdnings- kanon uppgives vara den största pjäs, som dittills tillverkats STAL, men icke heller de bli någonsin en dussinvara. Nya tillverkningsgrenar, som på ett lyckligt sätt komplettera turbiritillverk- ningen, ha också tagits upp. Det kan synas främmande, att en verkstad för värmemotorer tar upp kylmaskinstill- verkning på sitt program, men om man betänker, att kyla och värme äro varia- tioner av samma sak, och om man tar i betraktande att tekniskt sett många likheter finnas vid maskintillverkningen, så inses lätt, att de bägge tilverknings- grenarna med fördel kunna förenas i ett och samma företag. Liksom vid många andra svenska in- dustriföretag har det fallit på STAL:s lott att under det andra världskrigets år få medverka till att förse vårt land med krigsmaterial. Återigen ha medel för krigets hårda värv lämnat Finspång, såsom de gjort på De Geers och Ek- mans tid. x Di: var ett förpliktande arv som STAL övertog vid förläggningen till Finspång. Slottets salar ha efter hand iståndsatts. De som nu utgöra företags- ledningens hjärna utföra där sitt arbete liksom fordom brukets ägare. Bruks- herrskapet i gångna tider samlades ock- Dessa tre 14 000 kW .STAL-turbo- generatorer ha le- vererats från STAL till ett el- verk i Livorno a Italien. så på slottet 1 festligt lag eller för vila och rekreation. Nu finnes tillfälle för bolagets ingenjörer och tjänstemän att efter arbetets slut samlas i de pietets- fullt restaurerade salarna. Där fordom rokokons spröda musik klingade i rum- men, där ljuder även i dag samma mu- sik, fast vidarebefordrad dit med rund- radions hjälp. I verkstäderna sjunga hammarslagen ännu som fordom, men i orkestern ha blandats nya ljud från förut icke kända instrument. Elmotorernas surrande, svetslågornas fräsande, lyftkranarnas rassel, svarvarnas gnissel och ångans väsande blanda sig till en mångskiftan- de kör, som återger verkstadens odefi- nierbara melodi. Säkert är, att den gamle Louis de Geer, Finspongs grun- dare på 1600-talet och hans sentida efterföljare Ekman under 1800-talet skulle glädjas åt den omfattning som deras verk numera nått upp till. De skulle kanske känna sig hemma bland järn och stål, men främmande om de finge se de bostäder och andra välfärds- anordningar, som numera bestås bru- Svarvning av en skovelring. Vid allt ar- bete.kräves en noggrannhet av bråkdelar av en millimeter. kets "personal. Följande gammal tradi- tion har STAL medverkat till uppfö- rande av bostadshus för den alltmer växande befolkningen. För ungdomens utbildning har samhället sörjt genom utbyggnad av den av brukspatron Carl Ekman grundade skolan. Yrkesskolor ha tillkommit främst på initiativ av STAL. Samhället har vuxit i styrka och omfatt- ning. Det blev den 1 januari 1942 kö- ping och är som sådan landets största. På samma sätt som under de Geers och Ekmans tid komma främlingar till Finspång från alla väderstreck för att ta del av verkets tillverkningar och för att teckna leveranskontrakt eller kon- trollera färdiga leveranser. Nutidens be- söksböcker äro väl så fyllda av utländ- ska namn som någonsin 1700-talets be- söksregister.