att äldre föräldrar ha mera utsikt att få tvillingar än yngre sådana. att 95 proc. av världens bad- e kar finnas i SG EN USA. ; | RER i automobilens ungdom var ett argument mot bilen och för hästarna att hästar kunde se i mörker men inte bilen. det tager flera vec- kor innan metallen i en stor gjuten kyrkklocka kallnar. att mynt av rostfritt stål an- vändas i ltalien. att i den amer- rikanska natio- & nalparken i 4 Great Moun- tains växa fler arter träd än i hela Europa. i et museum i Chicago finnes utställd en kine- sisk kokspis, som är över 1700 år gam- mal och som är försedd med skorsten och ”hål för kokning 2) 14 TEKNIK för ALLA & I AMERIKA HAR UTARBETATS en ny metod, varigenom glas kan göras mera genomskinligt. Den nya metoden, som kommer att bli av stor betydelse för förbättring av kameralinser, använ- der ånga av fluorvätesyra som åstad- kommer ett tunt nätverk av kiselsyra- partiklar på glasets yta. + & DEN AMERIKANSKA FLOTTANS medicinska forskningsinstitut har lyc- kats sammanställa en helt ny skydds- kräm, som är avsedd att användas av soldater och sjömän, som utsättas för -. risken att erhålla brännskador från oli- ka slags explosioner. Krämen, som är fullt effektiv 6 å 8 timmar, lämnar ett utmärkt skydd mot en värmevåg på upp till 980 grader. ee PÅ VARVET I AVEIRO HAR DEN portugisiska <handelsflottans hittills största träfartyg löpt av stapeln. Far- tyget, som är 53 meter långt, lastar 1 000 ton och är mycket snabbt. 23 e DOUGLAS AITRCRAFT COMPA- nys stora fabrik i Chicago, den största industribyggnaden i träkonstruktion i Förenta staterna och antagligen också den största flygplansfabriken, står nu färdig. Man har genom att konstruera den av trä sparat 30 000 ton stål, vilket räcker för att bygga ett slagskepp, 20 jagare eller 60 små ubåtar. Fabriken konsume- rar varje dag omkring 4 miljarder 1 vat- ten, 756 ton kol och en elektricitets- mängd av 20 000 kWh. FÖR LINJEN TRELLEBORG—- Sassnitz skola nya färjor byggas. De gamla, som äro ca 30 år gamla, skola slopas. Eftersom de nya fartygen bli större, kunna de inte utan vidare inta de gamlas plats, varför färjelägena måste utvidgas. De nya fartygen bli nämligen två meter bredare och 13 me- ter längre. De nuvarande äro 12 meter, men de nya bli 125. Den väsentligaste förbättringen ur trafiksynpunkt är emellertid, att de nya färjorna skola för- ses med tre spår i stället för som nu en- dast två, varför man i framtiden skall kunna ta ett större antal vagnar ombord än som nu är fallet. i x 0 STOCKHOLMS SPARVÄGAR HA börjat försök med en av kapten Lund- berg konstruerad s. k. ringbrynja, som är avsedd att sättas utanpå släpkärror- nas däck. Man har på försök monterat sådana på ett par släpkärror, den ena för vedgas och den andra för metan- gas. Åtgärden är ett led i bolagets strävan att i största utsträckning spara ringgummi, och om försöket slår väl ut, kommer samtliga bolagets 200 släpkär- ror att utrustas med brynjor. SE ee MODERNA BETONGHUS STÅ. emot brandbomber. Detta framgår av att ett vattentorn i Viborg, som är byggt på tio pelare, fortfarande står kvar, fast fyra av pelarna sopats bort av bomber. Men betonghus kunna även vara farliga emedan de inte gärna släppa sina offer, när de en gång ra- sat. Ur tegelhusets ruiner kan man där- emot få fram människorna lättare. + ee DET AMERIKANSKA JORD- bruksdepartementet har nyligen infor- merat det amerikanska folket om att den dagliga dieten 1945 kommer att vara ganska olik den som tillämpas i dag. Det kommer att bli mindre kött och mer vegetabilisk föda av alla slag. Näringsfysiologer och andra veten- skapsmän vid Harvard-universitetet ha nu avslutat en serie undersökningar som utvisar att en fullvuxen genomsnitts- människa med normalt arbete inte behö- ver mer än knappt 30 gram köttföda per dag. Det har även visat sig att endast en tiondel av minimibehovet av protein behöver komma från animalisk föda, så- som kött, ägg och mjölk. Sojabönanan torde bli biffstekens ri- val nummer ett och bland andra grön- saker märkes jordnöten, som ju på sena- re tiden vunnit allmän uppskattning över praktiskt taget hela världen. 0 FÖRE KRIGET MÄSTE 47 PROC. av det tyska läderbehovet täckas genom import. Under kriget har man ersatt den uteblivna importen av läder med textilier, trä, gummi och olika lädersur- rogat. Samtidigt har man inom läderin- dustrien börjat bearbeta hudar av djur, som tidigare icke kommit till använd- ning, varvid man bl. a. lyckats framstäl- la hållbart läder av kaninhudar. Ännu större framsteg har emellertid nåtts ifråga om, nya metoder för bearbetning av svinhudar till läder. Man har kommit så långt, att svinhudar numera använ- des icke endast till ovanläder utan även till sulor. 19