- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 1. 7-21 jan. 1944 /
15

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: passbit—planschett

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNIK Fil. lic. Iwan Bolin (kemi) Professor O. H. Faxén (mekanik) Professor Hannes Alfvén (elektroteknik) FÖR ALLA:s I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GRANSKADE AV: Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi) Civilingenjör H, Hallendorff (mekanisk teknologi) ; Copyright: TEKNISKA ORDBOK | HUVUDREDAKTÖRE ER: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM Ingenjör Sven Sköldberg Redaktör N. Fr. Etterling MA MR — — JA KA KK KV — — — —- — 'm— — — — — — — -— — — — — — —— — VO ——— EA ÖT EE E— —— pentyl och pentrit (tetranitro- pentaerytrit). pentan.: kolväte, tillhörande me- tanserien. P. har 5 kolatomer. pentod: elektronrör med fem eiektroder: katod, styrgaller, skärmgaller, fång- eller broms- galler (förbundet med katoden) och anod. pentos: sockerart, innehållande 5 kolatomer i kedjan. Ex.: arabi- nos och xylos. pepparmyntolja: eterisk olja, in- nehållande mentol. Användes medicinskt och till konfityrer. pepsin: äggvitehydrolyserande en- zym, förekommande i magsäc- ken. | pepton: äggviteämme, utgörande mellanprodukt vid proteiners sönderfallande till aminosyror. Enzymet pepsin nedbryter pro- tein till pepton. perborat: Ex.: natriumperborat. Användes som blekmedel och som syreavgivande medel. perforera: borra eller stansa hål i plåt, papp e. dyl. pergamentpapper: konstgjord per- gament. Framställes genom behandling av = filtrerpapper med konc. svavelsyra. pergamyn: detsamma som grease- proof-papper (se d. 0.). perimeter: 1) apparat för upp- mätning av omfånget av ett ögas synfält, 2) omkretsen av en sluten geometrisk figur. period: 1) tidsrymd, 2) den tid efter vilken t. ex. ett växel- strömsförlopp upprepar sig. Jfr periodisk storhet. periodisk storhet: storhet (ström, spänning m. m.), vars värde för 220 ett visst, godtyckligt värde på den oberoende variabeln, exem- pelvis tiden, upprepar sig för varje gång, man ökar den obe- roende variabelns värde med ett och samma belopp (period). perklorat: överklorsyrans salt. perlit: strukturbeståndsdel i järn och stål bestående av en eutek- toid blandning av ferrit och ce- mentit, som under mikroskop visar sig sammansatt av fina mörka och ljusa lameller. P., som är hård och hållfast, inne- håller 0,85 0 kol. permalloy: legering av 78,5 I nickel och 21,5 0 järn, som har mycket hög permeabilitet och därför användes till kärnor i högfrekvenstransformatorer och drosslar. permanent-dynamisk högtalare: högtalare, vars membran upp- bär en spole (dynamisk högta- lare), vilken spole genomflytes av signalströmmarna och där- vid påverkas av en permanent magnet. permanentgrönt: färgstoff, utgö- rande blandning av kromoxid- hydrat och zinkgult (zinkkro- mat). Besitter god äkthet mot ljus och alkalier. permanent magnet: magnet, vars fält i motsats till förhållandet vid en elektromagnet (se d. 0.) ej alstras av en särskild ström- genomfluten spole. permanganat: övermangansyrans salt. Ex.: kaliumpermanganat (se d. 0.). : permavatten: ättiksurt vatten, fö- rekommande i trätjära. permeabilitet: förhållandet mellan det magnetiska flödet (se d. 0.) passbit: parallellepipediskt stål- stycke, på vilken två motståen- de sidor med yttersta noggrann- het slipats plana, inbördes pa- rallella och på ett avstånd från varandra, som med största pre- cision överensstämmer med det på p. angivna måttet. P. in- går i kombinationsmåttsats (se UNO passning: graden av rörlighet mellan tvenne samhörande de- lar. Av p. särskiljas tre hu- vudgrupper, nämligen: rörlig p., mellanp. och pressp. Jfr ISA-passning och nolltolksys- tem. pastörisering: upphettning i slu- tet kärl till temperatur under kpkt i avsikt att förstöra jäst- svampar eller att döda bakte- rier m. m. Mjölk pastöriseras vid 638” under 30 min. (långtids- pastörisering) eller vid 70” un- der 15 sek. (lågpastörisering). Öl pastöriseras vid 55—60?. patent: rättsskydd för teknisk uppfinning. ooP. beviljas av Kungl. Patent- och Registre- ringsverket, Stockholm, «för nya industriella alster och för- faringssätt. P. innebär av sta- ten meddelad rätt och berätti- gar under vissa villkor uppfin- naren eller dennes rättsinneha- vare att i förvärvssyfte utnytt- ja en uppfinning under en tid av högst 17 år. patentblock: blocktyg (se block) med utväxling i form av en snäckhjulsväxel mellan hand- kätting, hjul och lyftkätting. P. är dessutom ofta försedd med friktionsbroms. patentborrfoder: chuck för klena cylindriska arbetsstycken. patentchuck: detsamma som pa- tentborrfoder (se d. 0.). patentering: seghärdningsförfa- rande för högvärdig ståltråd, lin- och fjädertråd bestående i att materialet upphettas till 850 å 950” och därpå neddoppas i blybad av 450 å 550? GC. patenteringsugn: kontinuerligt arbetande härdningsugn, bestå- ende av tvenne ugnsdelar. I den första delen upphettas materia- let, vanligen ståltråd, i skyd- dande atmosfär (t. ex. i utvän- digt värmda rör) till lämplig temperatur. I den andra delen nedföres materialet efter fär- digvärmningen i ett med träkol täckt blybad. patentfil: maskinhuggen fil, som kan liknas vid flera sågblad med lika stora tänder så lagda bredvid varandra att alla tand- spetsarna ligga på en yta, patenttalja: patentblock (se d. o.). paternosterverk: se bägarverk. patris: 1) graverad stålstämpel för framställning av negativ bild (jfr matris) i kopparplåt, varav avgjutningar sedan kun- na tagas, 2) positiv avgjutning vid gipsgjutning. patron: 1) svarvad träform, efter vilken metallplåt formas vid tryckning i svarv, 2) vid trä- svarv vanlig anordning att fast- hålla arbetsstycket. Består t. ex, av en tjock trähylsa, som i'ena änden är försedd med gängor, Så att p. kan skruvas upp på svarvspindeln och i andra än- den med ett. inåt avsmalnande hål, så att arbetsstycket kan stickas in 1 hylsan och slås fast. patronskiva: rund skiva på svarv- spindel försedd med radiella, of- lv

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 02:05:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1944-1/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free