- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 1. 7-21 jan. 1944 /
22

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Händigt folk: Hemgjort vardagsbord - Från cykelbil-fronten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sno

AT
TD

ull

fö ÅN
Här kommer TfÅ med

ett lättillverkat arbets-
bord i allmogestil, som
säkerligen skall upp-
skattas I många hem

Ae

Hemgjort VARDAGSBORD

H> man tillgång till några av de enk-
lare snickeriverktygen, är det en lätt
sak att enligt skissen snickra ihop ett
stabilt arbetsbord, som med fördel även
kan användas för andra ändamål.
Bordsskivan är ca 20—25 mm tjock
och kan tillverkas antingen av plywood
eller vanligt trä. I det senare fallet
måste emellertid bräderna kanthyvlas

Från CYKELBIL-fronten

N» kan TfA visa Eslövs första cykelbil

och dess belåtne ägare, konstruktör
och byggare. Hr Carl Johansson, som
bor på Järnvägsgatan 27 i Eslöv, har
tydligen gått in för att göra sig ett bil-
ligt, lätt och framför allt elegant for-
don. Som vi se av bilden, är vagnen
tvåsitsig och heltäckt med två hjul bak
och ett fram, för bättre viktfördelning.

22 TEKNIK för ALLA

och limmas ihop samt läggas i press.
Därefter kommer kant- och planhyvling-
en — för det mesta arbeten, som helt
kunna undvikas vid användning av ply-
wood.

De två gavel-, respektive fotstyckena,
göras av 25 och 40 mm tjockt virke, och
konturerna ritas upp med ledning av det
rutade mönstret. Tvärslån och fotbrädan
ställas i ordning enligt måttuppgifterna,
och den senare passas in i urtag på fot-
styckena. De två gavelstyckenas tappar

skola alltså gå genom härför uppmejsla-
de hål i fotbrädan samt fortsätta ett
stycke in i fotstyckena. Detta framgår
för övrigt tydligt av mönsterskissen ne-
derst till höger. Tvärslåns ändar tappas
i gavelstyckena och förstärkningar i
form av kilar anbringas slutligen enligt
bilderna. Samtliga här nämnda skarv-
förbindningar limmas ihop med kallim
eller vanligt snickarlim. Bordsskivans
undersida förses med två trälister 40 X 25
mm som passa på insidan av gavel-
styckena. Dessa detaljer limmas ej utan
skruvas endast ihop.

Det färdiga bordet kan ytbehandlas på
önskat sätt sedan alla ytor putsats noga
med sandpapper. Här nedan ett par för-
slag: Sedan ytorna betsats i önskad
färgton, kan ytbehandlingen därefter ske
på olika sätt. Denna ytbehandling har
till uppgift dels att hindra utlösning av
färg eller bets, dels att skydda ytan mot
de vanligen använda rengöringsmedlen,

Genom att alla hjulen äro inbyggda, blir :

spårvidden betydligt mindre än vanligt,
karossen är 1 050 mm bred och 2 500 lång
samt klädd med 8 mm konstläderpapp,
något som konstruktören dock avråder
från, då det bucklar sig vid fuktig vä-
derlek. Att vagnens finish förhöjes med
körriktningsvisare är knappast mer än
man kan vänta av den händige hr C.
Johansson, som med den äran infört cy-
kelbilen i Eslövs stadsbild.

dels även att giva arbetet ett vackrare
och mera tilltalande utseende. Givetvis
kan även en förut icke bearbetad yta
utsättas för dylik ytbehandling.

Ytbehandlingen kan utföras bl. a. ge-
nom

Fernissning, som för den mindre fack-
kunnige är lättast att utföra.

Boning, varvid porerna i träets yta
icke fyllas.

Polering, varigenom porerna fyllas och
en absolut jämn yta erhålles. Det sist-
nämnda förfaringssättet rekommenderas
dock icke för amatörer, då det fordrar
relativt stor yrkesskicklighet.

Fernissning kan utföras med oljefer-
nissa, t. ex. flatting eller kopallack,
eventuellt följd av fernissning med matt-
kopal, som ger en vackert matt, hållbar
yta. Denna senare fernissning kommer
med fördel till användning efter bets-
ning, men böra de betsade ytorna först
grundas, lämpligast med en schellack-
lösning eller linolja — om sådan even-
tuellt finnes att tillgå. Det är av vikt,
att grunden får torka ordentligt, innan
fernissningen påbörjas.

Fernissan måste tillåtas torka ordent-
ligt mellan strykningarna och slipas
med vattenslippapper, innan ny stryk-
ning företas. Första strykningen kan
ske med en något terpentinförtunnad
fernissa. Till strykningen bör man an-
vända en god fernisspensel. Fernissan
skall arbetas ut över ytan så tunt som
möjligt.

Den betsade ytan kan även bonas.
Ytans vackra betsstruktur bibehålles
synnerligen väl, om man behandlar den
med zaponlack. Sedan betsningen torkat
väl, borstas ytan med en kraftig rot-
borste; varefter zaponlacken påstrykes
rikligt medelst en mjuk hårpensel, en,
två eller tre gånger. Emellan varje
strykning, sedan denna fått torka, bors-
tar man kraftigt med en rotborste.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 26 19:23:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1944-1/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free