TRÄGÄÅNGADE r SKRUVAR 4 y I : SEI Tvåarmad BÖJNING AV STÄNGERNA SKER NKLAST I ETT SKRUVSTYCKE IT MELLAN ETT PAR JÄRNDUBBAR LJUSSTAKE av hamrat järn n vacker tvåarmad ljusstake av ham- rat järn eller metall — det är en sak som varje händig hemslöjdare kan göra på lediga stunder — och detta utan någ- ra som helst dyrbara verktyg eller vid- lyftiga specialanordningar. Ljusstakens fotplatta kan tillverkas av trä enligt skissen, men ett vackrare resultat uppnås givetvis med en järn-” eller metallplatta, beroende på vad man har tänkt använda för material till ljus- staken i övrigt. Plattan tillverkas av ca 6—38 mm tjockt material, eller — när det är fråga om trä — 15—20 mm tjockt virke. De böjda metallarmarna formas och glättas över en ståldyna enligt figuren, och tvärare krökar böjas lämpligen i skruvstycket, vari ett par järndubbar fastsatts. De två dekoreringsrosetterna ovanpå huvudarmen formas till på sam- ma sätt, och fastsättningen vid fotplat- tan sker medelst trä- eller järngängade skruvar. | Ljushållarna med kragar göras av rörstycken resp. tunn plåt och hårdlö- das ihop. Kragarna göras skålformade genom uthamring med en kulhammare. Som underlag kan en urholkad träklots 26 TEKNIK för ALLA eller blyklump användas. De färdiga ljushållarna fastnitas vid de böjda ar- marna enligt skissen, och ljusstaken är färdig så när som på ytbehandlingen. Är ljusstaken gjord av järn, kan man få en vacker svart yta genom att upp- hetta densamma över en het låga och därför bestryka ytorna med en trassel- sudd, doppad i bomolja e. d. Grön brons på järn kan även fås ge- nom att lösa 1 del sylvinsyrad silveroxid i 20 delar lavendelolja, varigenom man får en vätska, som ger det vackraste och mest hållbara bronsgröna överdraget. Grön brons på mässing och koppar fås genom att lösa 30 gram koppar i 60 gram konc. salpetersyra. Arbetet här- med måste företagas i det fria eller i väl ventilerad lokal. Lösningen tillsättes med 600 gram ättika, 11 gram salmiak och 22 gram ammoniak. För mindre kvantiteter tages proportionsvis mindre kemikalier. k Sedan blandningen stått några dagar på ett varmt ställe, är den färdig för an- vändning. De rengjorda ytorna överstry- kas med vätskan, och då denna torkat fullständigt, överpenslas tunt med lin- oljeersättning. HAJE — alla tiders racerbobb Här komer vi med vinterns önskedröm för de yngre — Racerbobben ”HAJEN” vinter- backarnas blivande vrålåk. ARBETSBESKRIVNING: När luckorna Ä och Ä öppnas blir den ensitsiga racerbobben ”Hajen” tvåsitsig och luckorna bilda vindskydd respektive rygg- stöd för passageraren. Samtidigt flyttas bak- medarnas tväraxel (22) till Läge II, varvid man får lika god viktfördelning som förut. Hajen bygges av vanligt furuvirke och klä- de$ med masonite eller kryssfanér av ca 4 mm tjocklek. Delarna limmas och skruvas samman och karosserisidorna kantas med 1/2 tums fyrkantläkt, vid vilka överklädseln se- dan fästes. De med bokstäver markerade fälten å rit- ningen behandlas här nedanför var för sig. Fälten (m) t. o. m. (p) utgöra dock illustra- tioner. Studera noga ritningen innan Ni bör- jar bygga och var noga med allt! (a) Här ses frontal, horisontal och ver- tikal översiktsritning, jämte spantbågarnas utseende. Hur ”tväraxlarna 21och 22 se ut framgår också här. (b) Durken sammanfogas av 4 st 14X2 cm:s plankor av furu AE: 1C, och 1D. Dessa förenas sinsemellan med tvärbalkarna 2 och 3. (Se under (h) och (c) ; framaxelns stödplatta nr 30 medverkar även vid sammanfogningen. Nr 4A, 4B, 5B, 6A och 6B fastskruvas å mittplankornas undersidor och bilda ”spår” för bakmedarnas tväraxel (22) i båda dess lägen (= I och II). Det som nr 7 betecknade urtaget är avsett för en ”spets- kaus” dvs, en. sådan järnögla, som bru- kar sitta inne i öglorna på trossar på en båt. Denna spetskaus fastklämmes när durkbrä- derna sammanfogas, och styrwiren drages se- dan genom det på så vis skodda hålet. (d) Bromsspaken (29) och den i gångjärn på dur- kens undersida hängande bromsbalken (12) sammanfogas så som av (0) framgår. De gö- ras i 12X2 cm:s furu, (e) och genom att Y (det mittersta av de tre av 20X4 mm :s platt- järn gjorda och på balkens undersida fast- skruvade) ”broddarna” XI, Y och Y2, förlän- gas och fastskruvas vid spakens framkant. Returfjäder anbringas sedan. Del. 13, de fyra medarna och delarna 11A och 11B utföras alla i 2-cm tjock furu. Me- darnas undersidor beslås med 20X2 mm :s plattjärn, sammanfogas med axlarna (21 och 22) och förses med förstärkningarna (32) av plattjärn. Både 21 och 22 anslutas löstagbart till durken med genomgående bultar, men framaxelns centrumbult går även genom stöd- plattan (30) och ett på 21:s undersida fast- skruvat 20 cm långt 40X5 mm :s plattjärn, vilket i framänden (13 cm från bulten) förses med hål där styrwiren sedermera fästes. Plattjärnet böjes uppåt i ”S-form”. Se (e) I! (f) Ratten kan tillverkas av 20 cm :s lamellträ och fästes med mutter på den på rattstången sittande bulten. Se närmare under (j)! (gg) Karosserisidorna och överklädseln skäres ur + mm:s plywood eller masonite. Sidorna (vil- ka kunna målas med hajgap och öga) måste göras exakt medan överklädselns form är beroende av sidorna och avpassas under ar- betets gång. Observera klyvningen i över- klädseln, som gör övergången från plan yta till vinkelyta möjlig! (h) De här synliga delarna utföras alla i 2 ecm:s furu. (19 och 20) förses med gång- järn så att passagerarens vindskydd och ryggstöd (ÅA och X) kunna fällas upp. (i) Här ses hur ”instrumentbrädan” (27) och ”förstäven” (8) sågas ur en 13X2 cm:s furuplanka. Vidare synes den i 1 cm:s furu gjorda stödplattan (30). (j) Rattröret göres av c:a 12 mm :s gardin- rör, och övre änden klyves så, att två ”flikar” kunna utvikas och tillplattas. Flikarna in- passas i de två små ”springorna” på var sin sida om rattens centrumhål. En gängad bult för rattens fastsättning indrives delvis och fastsprintas i röret. Flikarna har små uppåt- böjningar i ändarna och det är dessa som passa i 'rattens små ”spår”. Bakom övre rattfästet på röret hindrar en stoppbricka (Forts. på sid. 29.)