Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvåarmad ljusstake av hamrat järn - Hajen — alla tiders racerbobb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄGÄÅNGADE r
SKRUVAR 4
y I :
SEI
Tvåarmad
BÖJNING AV STÄNGERNA SKER
NKLAST I ETT SKRUVSTYCKE
IT MELLAN ETT PAR JÄRNDUBBAR
LJUSSTAKE
av hamrat järn
n vacker tvåarmad ljusstake av ham-
rat järn eller metall — det är en sak
som varje händig hemslöjdare kan göra
på lediga stunder — och detta utan någ-
ra som helst dyrbara verktyg eller vid-
lyftiga specialanordningar.
Ljusstakens fotplatta kan tillverkas
av trä enligt skissen, men ett vackrare
resultat uppnås givetvis med en järn-”
eller metallplatta, beroende på vad man
har tänkt använda för material till ljus-
staken i övrigt. Plattan tillverkas av ca
6—38 mm tjockt material, eller — när det
är fråga om trä — 15—20 mm tjockt
virke.
De böjda metallarmarna formas och
glättas över en ståldyna enligt figuren,
och tvärare krökar böjas lämpligen i
skruvstycket, vari ett par järndubbar
fastsatts. De två dekoreringsrosetterna
ovanpå huvudarmen formas till på sam-
ma sätt, och fastsättningen vid fotplat-
tan sker medelst trä- eller järngängade
skruvar. |
Ljushållarna med kragar göras av
rörstycken resp. tunn plåt och hårdlö-
das ihop. Kragarna göras skålformade
genom uthamring med en kulhammare.
Som underlag kan en urholkad träklots
26 TEKNIK för ALLA
eller blyklump användas. De färdiga
ljushållarna fastnitas vid de böjda ar-
marna enligt skissen, och ljusstaken är
färdig så när som på ytbehandlingen.
Är ljusstaken gjord av järn, kan man
få en vacker svart yta genom att upp-
hetta densamma över en het låga och
därför bestryka ytorna med en trassel-
sudd, doppad i bomolja e. d.
Grön brons på järn kan även fås ge-
nom att lösa 1 del sylvinsyrad silveroxid
i 20 delar lavendelolja, varigenom man
får en vätska, som ger det vackraste och
mest hållbara bronsgröna överdraget.
Grön brons på mässing och koppar
fås genom att lösa 30 gram koppar i 60
gram konc. salpetersyra. Arbetet här-
med måste företagas i det fria eller i väl
ventilerad lokal. Lösningen tillsättes
med 600 gram ättika, 11 gram salmiak
och 22 gram ammoniak. För mindre
kvantiteter tages proportionsvis mindre
kemikalier. k
Sedan blandningen stått några dagar
på ett varmt ställe, är den färdig för an-
vändning. De rengjorda ytorna överstry-
kas med vätskan, och då denna torkat
fullständigt, överpenslas tunt med lin-
oljeersättning.
HAJE
— alla tiders
racerbobb
Här komer vi med vinterns önskedröm för
de yngre — Racerbobben ”HAJEN” vinter-
backarnas blivande vrålåk.
ARBETSBESKRIVNING:
När luckorna Ä och Ä öppnas blir den
ensitsiga racerbobben ”Hajen” tvåsitsig och
luckorna bilda vindskydd respektive rygg-
stöd för passageraren. Samtidigt flyttas bak-
medarnas tväraxel (22) till Läge II, varvid
man får lika god viktfördelning som förut.
Hajen bygges av vanligt furuvirke och klä-
de$ med masonite eller kryssfanér av ca 4
mm tjocklek. Delarna limmas och skruvas
samman och karosserisidorna kantas med 1/2
tums fyrkantläkt, vid vilka överklädseln se-
dan fästes.
De med bokstäver markerade fälten å rit-
ningen behandlas här nedanför var för sig.
Fälten (m) t. o. m. (p) utgöra dock illustra-
tioner. Studera noga ritningen innan Ni bör-
jar bygga och var noga med allt!
(a) Här ses frontal, horisontal och ver-
tikal översiktsritning, jämte spantbågarnas
utseende. Hur ”tväraxlarna 21och 22 se ut
framgår också här. (b) Durken sammanfogas
av 4 st 14X2 cm:s plankor av furu AE:
1C, och 1D. Dessa förenas sinsemellan med
tvärbalkarna 2 och 3. (Se under (h) och (c) ;
framaxelns stödplatta nr 30 medverkar även
vid sammanfogningen. Nr 4A, 4B, 5B, 6A och
6B fastskruvas å mittplankornas undersidor
och bilda ”spår” för bakmedarnas tväraxel (22)
i båda dess lägen (= I och II). Det som nr
7 betecknade urtaget är avsett för en ”spets-
kaus” dvs, en. sådan järnögla, som bru-
kar sitta inne i öglorna på trossar på en båt.
Denna spetskaus fastklämmes när durkbrä-
derna sammanfogas, och styrwiren drages se-
dan genom det på så vis skodda hålet. (d)
Bromsspaken (29) och den i gångjärn på dur-
kens undersida hängande bromsbalken (12)
sammanfogas så som av (0) framgår. De gö-
ras i 12X2 cm:s furu, (e) och genom att Y
(det mittersta av de tre av 20X4 mm :s platt-
järn gjorda och på balkens undersida fast-
skruvade) ”broddarna” XI, Y och Y2, förlän-
gas och fastskruvas vid spakens framkant.
Returfjäder anbringas sedan.
Del. 13, de fyra medarna och delarna 11A
och 11B utföras alla i 2-cm tjock furu. Me-
darnas undersidor beslås med 20X2 mm :s
plattjärn, sammanfogas med axlarna (21 och
22) och förses med förstärkningarna (32) av
plattjärn. Både 21 och 22 anslutas löstagbart
till durken med genomgående bultar, men
framaxelns centrumbult går även genom stöd-
plattan (30) och ett på 21:s undersida fast-
skruvat 20 cm långt 40X5 mm :s plattjärn,
vilket i framänden (13 cm från bulten) förses
med hål där styrwiren sedermera fästes.
Plattjärnet böjes uppåt i ”S-form”. Se (e) I!
(f) Ratten kan tillverkas av 20 cm :s lamellträ
och fästes med mutter på den på rattstången
sittande bulten. Se närmare under (j)! (gg)
Karosserisidorna och överklädseln skäres ur
+ mm:s plywood eller masonite. Sidorna (vil-
ka kunna målas med hajgap och öga) måste
göras exakt medan överklädselns form är
beroende av sidorna och avpassas under ar-
betets gång. Observera klyvningen i över-
klädseln, som gör övergången från plan yta
till vinkelyta möjlig!
(h) De här synliga delarna utföras alla i
2 ecm:s furu. (19 och 20) förses med gång-
järn så att passagerarens vindskydd och
ryggstöd (ÅA och X) kunna fällas upp.
(i) Här ses hur ”instrumentbrädan” (27)
och ”förstäven” (8) sågas ur en 13X2 cm:s
furuplanka. Vidare synes den i 1 cm:s furu
gjorda stödplattan (30).
(j) Rattröret göres av c:a 12 mm :s gardin-
rör, och övre änden klyves så, att två ”flikar”
kunna utvikas och tillplattas. Flikarna in-
passas i de två små ”springorna” på var sin
sida om rattens centrumhål. En gängad bult
för rattens fastsättning indrives delvis och
fastsprintas i röret. Flikarna har små uppåt-
böjningar i ändarna och det är dessa som
passa i ’rattens små ”spår”. Bakom övre
rattfästet på röret hindrar en stoppbricka
(Forts. på sid. 29.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
