- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 10. 12-26 maj 1944 /
28

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TfA:s yrkeskurser: Svarvning, av Olle Ekberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVARVNIN G För att man snabbt skall kunna ställa om svarvarna för närliggande stig- ningar använder man ofta olika typer av växellådor, vilka placeras mellan gängskärningshjulen och drivspindlarna. Figur 70 visar innandömet till en växellåda av Nortontyp. Den drivna axeln 5, som vanligen står i förbindelse med ledarskruv och matarspindel, är för- sedd med en sats kugghjul 4 med fallan- de diametrar. Den drivande axeln 7 har Fig. 70. ett längsgående kilspår och överför rö- relsen till satshjulen via kilhjulet 8 och mellanhjulet 3. De sistnämnda kugg- hjulen äro lagrade i lyran 6, som kan sänkas eller höjas och förflyttas längs den drivande axeln för inkoppling av mellanhjulet mot det önskade satshju- let. Då axeln 7 och därmed kuggdrevet 3 har konstant varvtal, kan man å den avbildade konstruktionen ge ledarskruv och matarspindel tio olika rotationshas- tigheter utan omställning av gängskär- ningshjulen. Lyran fastsättes stadigt i det utvalda läget med tillhjälp av en fjäderbelastad Iåspinne 2, som passar i mot satshjulen svarande hål i växellå- dans kåpa. Lyran lossas för inställning i nytt läge genom utdragning av knop- pen 1 eller med liknande anordning. Nor- tonväxeln erhåller sin rörelse antingen från det nedersta gängskärningshjulet 9 eller från en mindre växellåda, ofta en dragkilsväxel (fig. 71). Dragkilsväxelns drivspindel 2 är ur- borrad och uppslitsad för dragkilen 4, som av en kraftig fjäder 3 tryckes in i kilspåret på något av drivspindelns löst 28 TEKNIK för ALLA Adertonde avsnittet av ingenjör Olle Ekbergs yr- kesföljetong. Föregående av- snitt ha varit införda i TfÅ nr 37, 39, 41, 43, 45, 47, 49, 51/52 1943, 1—9 1944 nästa införes i TFA nr 11. ET SJ Nortonuaäxel lagrade kuggdrev och fäster detta vid axeln. På figuren är drevet mot det minsta hjulet C fastkopplat vid driv- axeln, varvid den drivna axeln 1 erhål- ler sin största hastighet. Dragkilen är svängbart fästad vid mamnövreringsstången 6. Denna är vid högra änden försedd med cirkulära kuggar. Vid vridning av kuggtrissan 7 medelst vridspaken 9 förflyttas därför manövreringsstången och dragkilen i axiell led. Om spaken å figuren förflyt- tas till läget B i segmentet 8, dras ki- len åt höger, varvid den går ned under den invändigt fasade stålringen 5, slår upp i kilspåret å det mellersta drevet och fäster detta vid drixaxeln. När vre- det vrides till A-läget, förflyttas drag- kilen ytterligare åt höger, varvid det minsta drevet kopplas fast och den driv- na axeln får sin lägsta hastighet över hjulet A. Då den beskrivna dragkilsväxeln med tre hastigheter monteras på en Svarv, så att den drivna axeln 1 anslutes till drivspindeln (7) å en Nortonväxel en- ligt figur 70 erhålles 3 X 10 — 30 oli- ka matningar och gängstigningar utan ombyte av gängskärningshjul. Dragkilsväxel Deltag i slutspurten i tävlingen för hemskydden! Lös hemskyddens bårfråga. Tävlingen pågår under hela maj månad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 02:06:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1944-10/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free