0 TR år ALLA :s TEKNISKA £RDBOR Förteckning över förkortnin och samfffändragningar, som, utom beteckningar DD mått och Wåttal, förekomma i texten: å förs LR dl FE NA ( : Så å : A dard atomnr = atomnummer dvs. = det vill säga ex. = exempel jfr = jämför lat. = latin osv. = och så vidare tionella systemet) inlustris Stan atomy. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt frysp. = fryspunkt kem. = kemisk max = maximum resp. = respektive s. k. = så kallad spec. = speciell (t) beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fys, = fysisk konc. = koncentrerad m. fl. = med flera = SI = Systeme inter- smpkt = smältpunkt sp. v. = specifik vikt c:a = cirka etc. = etcetra inkl. = inklusive kpkt = kokpunkt m. m. = med mera national (interna- SMS = Svensk Maskin t. ex. = till exempel d. o. = detta ord ev. = eventuell i st. f. = i stället för å tjockast på mitten och tunnast <praseodym: Pr, sällsynt jordme- pressluftverktyg: pneumatiskt generatorer spjäll i tillförselrö- vid kanten, varigenom infallan- de ljusstrålar sammanbrytas. positiv ljuspelare: det närmast anoden vid en glimurladdning (se d. 0.) befintliga lysande skiktet. positiv pol: den pol vid exempel- vis ett batteri, som har den hög- re potentialen. positron: elementär partikel med elektronens massa, men med po- sitiv elektrisk enhetsladdning (jfr elektron). potensblocktyg : blocktyg (se d. o.) för vilket ekvationen P= In (9) gäller, varvid P = dragkraften, Q == lasten och n — antal lösa block. potential: det arbete, som erford- ras för att bringa en elektrisk enhetsladdning från en oändligt avlägsen punkt till en viss punkt, benämnes denna senare punkts elektrostatiska potential. På motsvarande sätt definieras magnetisk potential. potentialdifferens: skillnad i po- tential mellan två punkter. potentialfall: ohmskt spännings- fall (se d. 0.) eller skillnaden i potential mellan tvenne punk- ter (spänningen). potentiell energi: lägesenergi, den energi, som en kropp eller par- tikel har på grund av sitt läge. potentiometer: strömgenomflutet ohmskt motstånd, på vilket en spänning uttages mellan tvenne . punkter, oftast mellan den ena ändpunkten och en glidkontakt. pottaska: se kaliumkarbonat. 230 tall. Atomv. 140,92. Atomnr 59. precession: kontinuerlig riktnings- ändring hos symmetriaxeln till en rotationssymmetrisk kropp (t. ex. snurra, svänghjul) i snabb rotation kring symmetri- axeln. P. orsakas av ett kraft- par, som verkar på axeln. precisionscirkel: passare för verk- stadsbruk. P. har intill sin gångjärnsled en centrummutter, som vid taget mått fastlåser skänklarna samt en mikrome- terskruv för utförandet av myc- ket noggranna mätningar. prefix: före huvudorddelen place- rad orddel, som saknar själv- ständig betydelse, men som mo- difierar betydelsen hos den återstående delen av ordet. press: maskin avsedd att åstad- komma bestående formföränd- ringar hos kroppar vid t. ex. smidning, dragning, stansning, prägling etc. Ett flertal utfö- ringsformer finnas. : pressformmaskin: formmaskin (se d. 0.) hos vilken sandens till- packning i gjutflaskan «(se d. 0.) åstadkommes genom pressning. pressgjutning: gjutningsförfaran- de, vid vilket den smälta metal- len genom tryck i en gjutpress- maskin bringas att noggrant utfylla en vanligen av stål ut- förd gjutform. P. lämpar sig bäst för lättsmälta metaller el- ler metallegeringar. pressluft: tryckluft (komprime- rad luft) framställd i kompres- sor, vanligtvis till ett tryck av 6 å 7 kg/cm? (atm). presslufthammanre : pneumatisk hammare (se d. 0.). verktyg (se d. 0.). pressning: metallbearbetningsför- farande, vid vilket ett arbets- stycke permanent omformas ge- nom att i press utsättas för högt tryck mellan pressverktyg av olika form för skilda ända- mål, presspan: elektriskt isolationsma- terial, bestående av tät, hård- pressad papp, som är framställt av bomullsfiber. Genomslags- hållfastheten är 10 000—11 000 volt per mm och dielektricitets- konstanten 3—4,5. presspassning: fast förband, där innerdelen, axeln, givits större diameter än hålet i ytterdelen, navet, så att negativt spel, s. k. grepp, erhålles då delarna sam- manföras genom hoppressning i axelriktningen. presspik: spik tillverkad genom utklippning i maskin av spik- ämnen ur plåtremsor, varefter spikhuvudet slås med plåtmate- rialet i glödande tillstånd, var- igenom efterföljande glödgning icke erfordras. pressplåt: plåt av mjukt martin- stål med en kolhalt av c:a 0,10 70. Användes vid framställning av pressade artiklar samt för svetsning. prestanda: uttryck täckande t. ex. en motors alla mätbara egen- skaper. primärlindning: den lindning i en transformator, som upptar ef- fekt eller energi utifrån. primärluft: luft, som t. ex. i en gasgenerator åtgår för gasalst- ringen, Jfr sekundärluft. primärluftspjäll: vid bl. a. gas- ret för primärluft. Kallas även avstängningsspjäll. primärpådrag: pådragsanordning (se d. 0.) avsedd att inkopplas i en elmotors primära ström- krets och där reglera der mo- torn tillförda spänningen upp till driftspänningen allteftersom motorns varvtal ökar. printer: — telegrafapparat, som trycker bokstäver, siffror och skiljetecken på en löpande rem- sa. prisma: 1) inom optiken genom- skinlig kropp, som har två pla- na ytor, vilka skära varandra utefter en rät linje, prismats brytande kant, 2) svarvprismat (se d. 0.). procentuell modulering: förhållan- det, uttryckt i procent, mellan halva summan av maximi- och " minimiamplituden = till medel- amplituden av en modulerad våg. profiljärn: detsamma som fason- järn (se. d. 0.). profilnummer: se normalprofil. profiltråd: metalltråd med annan tvärsnittsform än fyrkantig, platt eller rund. progressivfjäder: fiäder, vars nedfjädring per belastningsen- het minskar med ökad belast- ning. projektionsritning: genom proji- cering (se d. 0.) utförd avbild- ning på papper av ett föremål i ett eller flera på visst sätt valda bildplan. projicering: avbildning av ett fö- remål i rummet på en yta, van- ligen ett plan. Inom tekniken förekommer huvudsakligast par rallell-p. där alla ”strålar” från 231