> -— > = = Ke nm cs po —— == — —— — s— — SE Bröst- och bottentjocklekar yggens tjocklek utgör på det ställe, där ljudpinnen står, 4 mm, och göres på samma sätt till ett avstånd av 50 mm åt underklossen men till ett avstånd av 60 mm åt överklossen från ljudpinnen räknat, under det att den tunnar av till 3 mm åt mittsargerna. Backarna måste vara 1—2 mm tjocka. F-hålen E' vackert format och proportionerligt F bidrager mycket till att förhöja violinens goda utseende. Det i figur 7 framställda F:et är det mest fullkomli- ga, som kan tänkas. När F-hålen inskäras i locket, läg- ger man på figur 7 så att linjen a/a ligger 195 mm från den yttre övre kan- ten och bb precis vid lockfogen. Där- igenom erhålles F-hålens riktiga läge och samtidigt kroppsmensuren. ' F-hå- lens största vidd vid de båda insnitten c måste utgöra 6 mm. Bröstvidden mel- lan de båda övre utsnitten bör aldrig vara smalare än 40 mm, d. v. s. aldrig mindre än stallbredden. I föreliggande teckning är denna ganska bred och kan utan olägenhet förminskas omkring 2 mm. På violiner, vid vilka F-hålens resp. avstånd är mindre än 40 mm mås- te man antingen taga ett smalare stall, eller måste basbjälken skäras ut något, så att den senare kommer att ligga vid den övre F-utskärningen. Basbjälken Sedan F-målen äro skurna, kan man lägga in basbjälken. Denna är gjord av granträ och bör arbetas så, att års- ringarna stå lodrät till locket, och deras antal i bjälktjockleken utgör omkring 10. Den måste vara 6 mm tjock på mit- ten och vid vardera ändan 1 mm tun- nare. Längden är 280 mm. Basbjälken limmas in så att den ligger 35 mm från undre kanten och 40 mm från den övre. För att bestämma basbjälkens rätta lä- ge, tecknar man på lockets insida stall- bredden med 40 mm och låter bjälken sluta precis vid den yttre G-stallfoten, 22 TEKNIK för ALLA ng men giver den samtidigt en så sned ställning, att dess övre ända pekar om- kring 4—6 mm mot lockets mittlinje, under det att dess undre ända av- lägsnar sig motsvarande långt från samma linje. (Se ritningen). För att erhålla den s. k. spänningen i bjälken, gör man den mot locket vät- tande sidan icke grad, utan giver den en obetydlig böjning. Lägger man alltså basbjälken på locket, innan den limmas fast, skola var och en av de bägge än- darna stå ifrån omkring 2 mm. Vid pålimningen måste ändarna alltså tryc- kas ned dikt. Basbjälkens höjd utgör under stallet 8 mm och vid ändarna 4 mm. Med basbjälkens insättning är violi- nens inre byggnad avslutad, så att på- limningen av locket kan följa. Halsen Figur 3 är en mycket vacker modell; den visar oss en fulländad Stradiva- rius. Man erhåller en sådan form, om man noggrant utarbetar de yttre kon- turerna och. bredderna i enlighet med I—XV. Det inre av skruvlådan utarbe- tas såsom figur 8 b utvisar. Väggarna i skruvlådan (fig. 8 c) böra upptill va- ra 4 mm tjocka och småningom till- taga nedåt med 3 mm, så att de här bliva 7 mm tjocka. Skruvhålen borras precis som modellen visar. De måste vid korta halsar ligga några millimeter trängre mellan A och G, utan att där- igenom det goda utseendet blir lidande. Träet för halsen måste alltid väljas så, att flammorna och speglarna komma att ligga horisontalt. Mensuren, hals- och kropps- längd Vi hålla oss till den av Stradivarius antagna kroppsmensuren (fig. 1 aaa), FAT bygga en fullgod violin är ett mästerstycke även för en mycket skicklig amatörsnicka- re, men vi vet att det finns hundratals hobbyister i vår lä- sekrets som kunna gå i land med uppgiften och vi önskar dem lycka med bygget. vilken noggrant räknat är 195 mm lång från den övre kanten till insnittet i F-hålet, och kalla denna normalmensur. Man märker då, att halslängden, d. v. s. avståndet från sadelns underkant (allt- så där greppbrädet börjar) till övre kanten av locket bb, bör vara precis 130 mm långt, d. v. s. kroppsmensuren skall förhålla sig till halslängden såsom 195 mm till 130 mm. Eller om vi dela hela längden eller summan av 195 mm och 130 mm (nämligen 325 mm) i fem lika delar, komma därav på kroppsmensuren 3 delar och på halslängden 2 delar. Har nu en violin, som ovan angivits, en stör- re eller mindre kroppsmensur, bringas halslängden alltid med den förra i ett förhållande av 2 till 3, dvs. man de- lar kroppsmensuren i 3 delar och tager 2 delar till halslängden. Därigenom åstadkommes en riktig mensur. Man måste lägga ned stor omsorg på början av greppbrädet. Detta måste avsluta noggrant och rätvinkligt med snäckans undre utskärning (a). I figur 12 har noggrant angivits to- nernas läge på A-strängen enligt ovan- nämnda normalmensur av 325 mm. Det första greppet, tonen b, är alltid precis adertondelen av hela stränglängden från sadeln till stallet, den andra tonen lig- ger adertondelen från den första tonen OSV. Greppbrädet och översadeln (Köpes färdiga eller tillverkas enligt nedanstående.) Pigge delarna göras av ebenholz (fig. 12.) Innan greppbrädet limmas på, måste den yta, som limmas, först noga avriktas. Längden utgör 268 mm vid an- given normalmensur, vid kortare eller längre mensur efter lätt beräknat för- hållande. Den övre bredden utgör vid översadeln 24 mm, den undre 45 mm. Här införes andra och sista avsnittet av byggnadsbeskrivningen, som började i nr 1, 1944. Ritningar i hel skala kan erhållas genom TfA:s SS förmedling. ygg en VIOLIN! J |