TVÄTTMASKIN gom en av bilderna visar, består denna tvättmaskin huvudsakligen av två run- da plåtbaljor, en dammsugarmotor med tillhörande fläkt samt ett lock av trä. I sanning en enkel maskin, som dock visat sig vara mycket användbar i köket eller tvättstugan vid småtvätt såsom t. ex. FN dEna näsdukar och blöjor till ba- yn. Principen för tvättmaskinen är följan- de: tvätten lägges i den mindre upp- och fylles delvis med varmt vatten, som till- satts med tvättmedel. Den ovanför be- fintliga fläkten åstadkommer genom sin rotation ett vakuum vid den inre behål- larens centrum, där ett hål upptagits i plåten. Resultatet blir nu, att först luften och sedan vattnet sugs genom tvätten varvid vattnet slungas tillbaka till vattennivån mellan inner- och ytter- behållaren. På detta sätt åstadkom- mes en ständig cirkulation av vatt- net, som har en stor förmåga att ren- nedvända baljan, och den yttre baljan : a 6 göra tvätten på ett effektivt och absolut skonsamt sätt. När tvätten är ren, lyf- fästade — se motsvarande bild — och tvätten kan bekvämt plockas ut ur den större baljan! TT vättmaskinens konstruktion står sä- kert redan klar i detalj för den upp- märksamme läsaren, men en kortfattad arbetsbeskrivning torde kanske dock va- ra på sin plats. Först och främst anskaffar man ett par runda baljor av galvaniserad plåt. Den större bör exempelvis ha en största diameter av omkring 500 mm och en höjd av 250—300 mm. Den mindre baljans största diameter måste vara c:a 50 mm mindre än den större baljans minsta diameter — detta för att tillräckligt utrymme för vattencirkulationen skall finnas — se sektionsritningen! Detsam- ma gäller den inre behållarens höjd — den får nämligen inte vara större än att tillräckligt utrymme finnes såväl för fläkten som nedtill. Locket göres av 20 mm tjockt trä el- ler plywood samt förses med två tvär- ribbor på yttersidan samt ett hål i cent- rum för fläktaxeln. I fråga om motorn är det bäst, om man kan komma över en dylik av amerikansk typ, som ursprung- ligen sitter monterad i vertikalt läge med fläktvingen nedåt. Lockets innersida för- ses med fyra ”vattenavledare” av trä enligt en av bilderna, och en trä- eller metallist monteras runt kanten tjänstgö- rande såsom stänkskydd — se sektions- ritningen. Innan den inre behållaren monteras fast på sin plats, upptages ett c:a 50 mm diam. hål i dess botten. Fast- sättningen vid locket sker sedan helt en- kelt med användan- de av <:distansrör samt träskruvar av mässing eller galva- niserat järn. 5 FÄSTJÄRN TRÄ? ELLER METALLPLSTTA NED HÅL = VATTEN NIVA OBSERVERA! Vid tillverkning av tvättmaskinen (sid. 26) och träarmatur (sid. 27) måste Installa- törsförordningens föreskrifter noggrant följas, om föremålen skola nätanslutas. J) - 26 TEKNIK för ALLA ter man upp locket, vid vilket motorn, med fläkt samt den inre behållaren äro För att tvätten icke skall sugas med ut genom hålet av fläkten, tillverkar man en lagom stor skyddsbricka av trä, i vilken man borrar ett antal mindre hål för möjliggörande av vattencirkulatio- nen. "Denna skyddsbricka fästes på ett avstånd av c:a 5—8 mm från behållarens ”tak” medelst distansrör och skruvar. Till slut får inte glömmas, att alla trä- delar måste skyddas mot vattnets inver- kan medelst någon god oljefernissa. Det- samma gäller eventuella detaljer av järn, som kunna rosta och förstöra klä- derna. Motorn anslutes till belysningsnätet via en tillräckligt lång gummikabel, och en mellanströmbrytare monteras i när- heten av maskinen — se fotot — så att manövreringen blir bekväm. Efter användningen bör maskinen ut- torkas ordentligt —- ty då kommer den att hålla längre och motorn kan icke skadas av eventuellt inträngande fukt. TIDSFÖRDRIV Experiment med ammoniumbikromat mmoniumbikromat är ljuskänsligt och kan därför användas för fotogra- fering. Gör i ordning en 20-procentig lösning av ammoniumbikromat i vatten. Måla, i ett nästan mörkt rum, över ett skrivmaskinspapper med lösningen, och låt papperet torka i mörker. Lägg där- efter ett ogenomskinligt föremål, t. ex. en spets eller en pressad blomma, på den påmålade sidan av papperet, och utsätt det i 5 minuter för direkt solljus. Det är av vikt att intet ljus kommer från sidan och silar under spetsen. Det är därför bäst att lägga papperet på en plan träskiva och därefter klämma fast spetsen, blomman eller vad man nu vill avbilda, med en glasskiva, som man på något sätt trycker hårt mot föremålet och papperet. När solljuset träffar am- moniumbikromatet på papperet, sönder- delas kromatet och angriper papperet, som brunfärgas. Efter solbelysningen tages papperet återigen in i ett mörkt rum. 'Glasskivan och föremålet tagas bort, och papperet sköljes noga i rent vatten. Härvid erhålles en vit bild på brun botten. Bilden kan förstärkas ge- nom att papperet doppas ned i en ut- spädd silvernitratlösning. Efteråt mås- te papperet åter noga sköljas. hoan SSR Ö