Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljud på tråd, av Mr Mansi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SN
LJUD
” TRÄD
Tredje avsnittet av TfÅ:s byggnadsbeskrivning
över ”STÅLTRÅDSAPPARATEN”
Teminspelning sker också ofta i sam-
ma rum som ”studion”. Man skall
snart märka att rösten framför mikrofo-
nen kommer att störa kontrollyssningen
i hörtelefon. Ibland kan man dessutom
få en märkbar förskjutning mellan rös-
ten och det inspelade beroende dels på
tiden för ljudet att gå mellan mikrofo-
nen och inspelningsapparaten och fram-
för allt på den ”fördröjning” som blir
medan ståltråden går mellan inspel-
ningshuvudet och uppspelningsdito.
Enligt författarens erfarenhet kan
man, när man fått vana att ställa in de
olika rattarna, få mycket goda inspel-
ningar utan att behöva göra kontrollyss-
ning på det inspelade.
Däremot kan man ha god nytta av att
före inspelningens början placera en
hörtelefonspole på inspelningshuvudet
och ansluta den till ett par hörtelefoner
för att kontrollera styrkan. Apparaten
skall då vara klar för inspelning men
själva tråden skall stå stilla. Genom di-
rekt induktion från inspelningshuvudets
magnetspolar till hörtelefonspolen över-
föres alltså talströmmen. Snart lär man
sig av erfarenheten att reglera in ljud-
styrkan så att inspelningen blir bra,
samtidigt som man får en viss vana att
skilja ljudet i hörtelefonerna från rösten
framför mikrofonen.
Detta är ett prov på den ljudkvalitet
som kommer att bli inspelad och är säk-
rare än att ansluta hörtelefonen någon-
stans i förstärkaren, ty då kan man lätt
få felaktig anpassning, vilket kan ge
upphov till förvrängning av ljudet. Med
”induktionsmetoden” märker man ome-
delbart varje avvikelse från den normala
ljudkvaliteten, så att man snabbt kan
vidtaga erforderliga åtgärder.
När det gäller att välja mellan hög
och låg impedans hos in- och uppspol-
ningshuvudets magnetspolar måste man
erkänna att en högohmig lindning anslu-
ten direkt till första rörets galler eller
utgången från förstärkaren är det bästa.
Då dylika elektromagneter måste spe-
ciallindas, beslöt sig förf. trots allt för
följande metod. Spolarna lindades av
rätt tjock tråd och bestod egentligen
bara av några få varv, totala motståndet
22 TEKNIK för ALLA 29/9 1944
/
Byggandet börjar sedan
mr Mansi ytterligare redo-
gjort för principerna för
inspelningshuvudet = och
förstärkaren. De båda ti-
digare artiklarna i denna
intressanta — byggnadsbe-
skrivning ha varit införda
i nr 18 och 19.
NGE Z
blev ett par ohm. Lindningen anslöts
sedan till sekundären (d. v. s. den låg-
ohmiga sidan) på en högtalaretransfor-
mattor av god kvalitet. Dess primär an-
slöts sedan till förstärkaren.
Då förf. på detta sätt erhöll ett full-
gott resultat gjordes inga ytterligare ex-
periment, dock fordrades några Prov-
lindningar för att få ett lämpligt varvtal
SE
på spolarna för god anpassning till den
transformator, som kom till användning.
Om man använder sig av denna me-
tod behöver man inte heller vara så rädd
att byta ut järnkärnorna i huvudet när
dessa slitits ned av tråden. För att få
så god magnetisering av järnkärnorna
som möjligt lindades nämligen spolarna
direkt på kärnan med endast ett tunt
lager av papper emellan. Man kan där-
igenom lätt göra ett nytt par magneter.
Till de närmare detaljerna återkom-
mer vi senare. Därvid skall läsaren kan-
ske konstatera att formen på kärnorna
inte är den teoretiskt ideala då läng-
den är något för stor i förhållande till
diamétern. Formen beror på att spolar-
na ursprungligen voro lindade med be-
tydligt flera varv men att dessa efter-
hand lindades av, tills anpassningen till
transformatorn blev riktig. Då emeller-
tid resultatet var tillfredsställande har
inga ändringar gjorts. ;
Själva huvudets mekaniska uppbygg-
nad är enkel. De båda magneterna hål-
las i läge mitt emot varandra av två
långa, fjädrande <fosforbronsremsor.
Tråden, som styres av ett par gejder,
löper mellan de båda mejselformade
magnetpolerna, som pressas lätt mot den-
samma med fosforbronsfjädrarnas hjälp.
Genom att polerna gjorts fjädrande ska-
das de ej utan vika undan, när skarvar
och andra ojämnheter i tråden passera
dem.
Schematisk bild av inspelningshuvu-
det. I övre vänstra hörnet är koppling-
en av magnetlindningarna inritad. Pi-
len överst t. v. visar en liten fjäder, den
mellersta i vänstra raden visar på mut-
tern, som håller fast magneten vid fos-
forbronsremsan och den undre anger
skruvarna som håller stativet i träplat-
tan. Pilen i mitten visar på en av fos-
forbronsfjädrarna och den som pekar
nedåt anger ståltrådens plats. Den hög-
ro pilraden anger uppifrån: avständs-
stycke, tryckregleringsskruv och mäs-
singsstativet. Den sista pilen pekar på
de avlånga fästhålen, som möjliggöra
grovjustering av magneternas inbördes
läge. Av de pilar som peka underifrån
ange de båda mittersta kontaktskruvar-
na för anslutningen. I övrigt hänvisa
vi till texten.
[a
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
