Bank får industriexpert. (Civilingenjör Ragnar Liljeblad, som är teknisk direktör i Asea i Västerås, in- träder den 1 november som teknisk råd- givare i Stockholms enskilda bank för bankens omfattande industriella intres- sen. Direktör Liljeblad kommer alltjämt att ha sin huvuduppgift inom Aseakon- cernen som teknisk expert. Forskningslaboratoriet LKB. ' re industriföretag i Stockholm — Lil- jeholmens stearinfabrik, Kema och Stockholms bryggerier — ha nyligen uppfört ett gemensamt laboratorium vid Alby i Bromma. Det nya ”Forsknings- laboratoriet LBK” är avsett för teknisk- vetenskapliga undersökningar för de nämnda industriernas räkning och har med avseende på sin utrustning så nära som möjligt använt professor The Sved- bergs världsberömda institut för fysika- lisk kemi i Uppsala som förebild. Man har också lyckats förvärva en av Sved- bergs närmaste medarbetare, docent Sven Brohult, som föreståndare. Arbe- tena vid laboratoriet planläggas av ho- nom i samråd med Svedberg och en re- presentant för industrien, på samma sätt som ofta sker även vid moderinstitutio- nen i Uppsala, när det gäller undersök- ningar av direkt betydelse för den indu- striella tekniken. Det nya laboratoriet är sålunda ett slags filial till Svedbergs institut och utgör ett nytt bevis på det intima samarbete som kommit till stånd mellan industrien och den vetenskapliga forskningen, framför allt på det kemiska området. Salt från Höllviken. Fnligt en av industrikommissionen verkställd beräkning skulle borrhålen vid Höllviken kunna täcka halva vårt saltbehov. Under fredstid behöver vi årligen om- kring 200009 ton koksalt. Av vägsalt förbrukas i Sverige omkring 80 000 ton om året under normala tider. När man kalkylerar med förkrigspriser på dessa saltsorter finner man att en anläggning med tre borrhål, varigenom landets halva 28 TEKNIK för ALLA 27/10 1944 ITER fån SVENSK 7 INDUSTRI behov skulle kunna täckas, kommer att ge ganska god förräntning. Laboratoriearbeten, som bedrives vid Sockerbolaget, ger vid handen att det tekniska förfarandet icke behöver vålla några svårigheter. Frågan om anläggan- de av en industri för att exploatera Höll- vikensaltet ligger f. n. hos regeringen. Rörbristens tid snart förbi. Qverige kommer inom kort att bli själv- försörjande i fråga om rör av större dimensioner. Det är dels tillkomsten av järnverket i Luleå dels det av a.-b. Skån- ska Cementgjuteriet startade dotterbola- get, a.-b. Tryckrör, för tillverkning av s. k. Bonnarör, som kommer att svara för den saken. I Sverige har tidi- te åren uteslutande använts Bonnarör, vil- kas fördel ligger i att de äro rostfria och ha nästan obegränsad hållbarhet. A.-b. Skånska Cementgjuteriet har till- sammans med det danska bolaget bil- dat a.-b. Tryckrör och uppfört fabriken i Limhamn. - Styrelsen för denna utgö- res av direktör A. Sandberg, Stockholm, civilingenjör K. Hojgaard, Köpenhamn, disponenten Nils Kjellström, Malmö, och överingenjören T. Hökerberg, Stockholm, med civilingenjörerna J. Christoffersen Köpenhamn och V. Hasselblad, Malmö, som suppleanter. Verkställande direktör är disponenten Nils Kjellström, Malmö. Fabriken ledes av civiling. G. Curman. Vid full drift sysselsättas 80 man vid varje skift, och kapaciteten är beräknad till 150 rör per skift. För närvarande är den 80 meter per dygn i ett skift. gare överhuvud ej tillverkats järnrör av större dimensio- ner än 200 mm, men vid järnverket i Lu- leå kunna nu sådana rör på upp till 300 mm framställas. För högre dimensioner träder a.-b. Tryckrör till. I dess fabrik i Limhamn tillverkas nämligen rör på över 300 mm. Men även dimensioner på 1250 mm och därut- över kunna åstad- Allt för RADIO till låga priser stor sortering av radio- materiel för reparationer CHASSIER RADIOROR (europeiska och amerik. typer) kommas. Standard- längden är 5 meter. Bonnaröret, som till- verkas av Armerad Betong med en in- gjuten plåtmantel, har fått sitt namn efter den franske in- genjören A. Bonna, vilken omkring 1890 giorde sin upnfin- ning. I Danmark in- fördes metoden 1933 av firman Hoje- gaard & Schultz a. S. Sedan nämnda år har denna firma le- vererat omkring 100 000 Bonnarör till städer och industrier i norra Europa. Till större vattenled- ningar har i Dan- mark under de senas- MATINSTRUMENT HÖGTALARE GRAMMOFONMOTORER MIKROFONER POTENTIOMETRAR ELEKTROLYTER RULLBLOCKS MOTSTÅND BYGGSATSER m. m. NTA AE REN CE ADI me mA sne NATIONAL RADIO I MÅLARGATAN 1. Stockholm. Sänd gratis och franko Eder jubileums I katalog. : | NAD 255 fån 0eko TAL jä ISTART BBOSVAAE oh odolere rd 0 SATSA DATAN (SVR AON | POSTALES Fö jdre pd RADDA TfA 22