I SETT [por olika grenar av elektrotekniken få de s. k. eletrolytkondensatorerna en allt större användning. De ersätta numera på många ställen icke blott papperskon- densatorerna, utan de ha dessutom tagits i bruk på nya områden, detta först och främst tack vare, att de kunna framstäl- las för stora kapaciteter med små di- mensioner till billigt pris. Elektrolytkondensatorernas belägg eller elektroder utgöras av två alumi- niumfolier. Dielektriket består av ett mycket tunt skikt aluminiumoxid. Elek- trolyten kan vara torr, halvtorr eller våt. De torra och halvtorra utförandena torde vara de mest begagnade, då de möjliggö- ra, att kondensatorerna kunna monteras i godtyckligt läge i apparaterna. Ka- pacitetstoleransen varierar något mer än papperskondensatorernas på grund av det ytterligt tunna oxidskiktet. Detta är i allmänhet mindre än 1/1000 mm. Ka- pacitetstoleransen brukar hålla sig vid c:a 25 Jo. Den maximala driftsspänning- en utgör det toppvärde, för vilket en elektrolytkondensator kontinuerligt får utsättas. För att fastställa denna, läggas de för driften rådande förhållandena till 16 TEKNIK för ALLA 10/111944 av alla slag grund, varvid givetvis toppspänningen etc. måste beaktas. Denna, som i allmän- het ligger c:a 10 70 över driftsspänning- en, motsvarar ungefär formeringsspän- ningen, d. v. s. det spänningsvärde, för vilket dielektriket är uppbyggt. Den får därför aldrig, ej ens under en kortare tidrymd, överskridas. Skulle kondensa- torn t. ex. ompolas, reduceras oxidskik- tet åter till aluminium, och det är därför Spolkropp av trolitul samt kärna i special- utförande för Kkort- våg. Civilingeniör. — Karl-Otto Orrhagen har tidigare un- der denna rubrik givit Teknik för Allas läsare en orientering över olika ra- diodetaljer. Så behand- lades i nr 8 motstånden och i nr 11 beskrevos någ- ra typer av kondensatorer. Nu är det elektrolyt- och vridkondensatorernas tur. alltid nödvändigt att koppla en elektro- lytkondensator med rätt polaritet. Vid val av typ bör man således beakta, att hänsyn tages till de mest ogynnsamma driftsförhållandena, så att kondensatorn ej kan utsättas för högre spänning än den tillåtna toppspänningen. Bland elektrolytkondensatorerna skil- jer man på låg- och högvoltstyper. Låg- voltselektrolytkondensatorer för radio- ändamål äro oftast inneslutna i pertinax- rör och tillverkas i kapacitet från 2 upp