Snån- vinkel O? fer av- slipning av skären: Fig. 120. Avslipning av eggen för borr- ning i mässing. rande egg, utan vid sin kringvridning arbetar genom att krossa och böka un- dan det framför liggande materialet. Fig. 124. Fig. 128. Borr med urslipad spets. Fig. 129, ASEA pelarborrmaskin, typ MSP. Fig. 121. Stor malning- sior släppning För att minska kärnskärets längd och därmed det erforderliga matningstrycket slipar man stundom ur kärnan, fig 128. En nackdel med denna metod är, att borrspetsen blir försvagad, varför den större borren skall dra sig snett, då den gjutgods. Fig. 126. Borr med avslipade hörn för bearbetning av Fig. 122—123. Anpassning av släpp- ningsvinkeln efter maskinmatningens storlek. ; Fig. 127. Fig. 125. Slipmall. endast bör använ- das, då matningen sker för hand och man hela tiden har verktygets arbete under kontroll. När man använder re- lativt stora borrar i svaga maskiner, är det lämpligt att förborra hålet med en mindre borr, vars diameter är något större än den grövre borrens kärna. Genom det- ta förfaringssätt minskas det erfor- derliga matnings- trycket vid slut- borrningen och riskerna för att den större borren skall dra sig snett, Fig. 180. Borr med insatshylsor. Fig. 131. Borttagning av kona ur borrmaskinsspindel. träffar på ojämnheter i bearbetningsma- terialet. Spiralborrarna äro försedda med ko- niska eller cylindriska fästen. Borrar med koniska fästen (Morse konsystem, konicitet c:a 1:20) fastsättas direkt i arbetsspindeln, fig 129. Om borrens fäs- te är för litet för denna, sätter man först på en eller flera insatshylsor (fig. 130). Insatshylsorna och verktygskonorna till- verkas med bestämda mått, Svensk stan- dard (SMS) nr 99 och 100, och numreras med stigande storlek, exempelvis Morse- kona nr 0, 1, 2 och 3. Borttagningen av borren ur arbetsspindeln och isärmonte- ringen av hylsorna sker med tillhjälp av en kilformig drivare, fig 1381. 10/11 1944. TEKNIK för ALLA 15