[een återkoppling i en förstär- kare kan naturligtvis elimineras på olika sätt men i allmänhet har förf. gått in för att skärma och jorda alla galler- ledningar, särskilt då de från inspel- ningshuvudet och mikrofonen. Gallerkon- densatorerna, volymkontrollen etc. får naturligtvis inte placeras för nära ut- gångstransformatorn. Det är lämpligt att lägga in en säkring i minus-ledning- en från anodspänningskällan så att inga dyrbara rör brännas upp genom någon olyckshändelse. : Anodströmmen tas lämpligen från ett högspänningsackumulatorbatteri eller ett tredubbelt anodbatteri med anledning av den stora strömstyrka, som ett klass B pusch-pullsteg drar i vissa ögonblick. Glödströmsbatteriet bör ha stor kapaci- tet, då även utraderingsströmmen tas därifrån, Motståndet för reglering av denna har ett värde på ca 15 ohm och har placerats på frontplattan, men om- kopplaren för inkoppling av detsamma sitter på bottenplattan till själva maski- nen för att undvika återkoppling, Det råder intet tvivel om att man kan koppla ihop motståndet och omkopplararmen om man så önskar. Då utraderingsström- men knappast kan beräknas överskrida 1 amp. behöver motståndet inte vara sär- skilt kraftigt dimensionerat. Det behövs en särskild klangfärgskon- troll, som förstärker de högre frekven- serna. Vid uppspelningen bör man an- vända ett filter av den vanliga typen. Det kopplas in när omkastaren i första steget, se schemat, ställes nedåt. Skulle det ligga inne vid inspelning blir emel- lertid följden den, att de höga tonerna bli för svaga också i läget för ljus klang- färg och ljudet förlorar sin klarhet, detta även om andra värden användas än de, som angivits i schemat (i nr XM Genom omkastaren i första stegets ingångskrets kan man nu koppla bort klangfärgskontrollen och lägga in en kondensator, som släpper igenom de högre frekvenserna. Tyvärr blir reglerings- kurvan för volymkontrollen något sämre, men har man en gång ställt in det rätta värdet, går det ju lätt att ställa in det på nytt med hjälp av skalan. Av denna orsak (och för att få så litet bakgrundsbrus som möjligt) bör man alltid spela in med högsta möjliga styrka och sedan reglera volymen vid återgiv- ningen till ett lämpligt värde. Vid in- spelning bör alltså signalens styrka reg- leras in till det största värde, som tillå- ter distorsionsfri inspelning. Vid uppspelning lägger man sedan om omkastaren så, att den vanliga tonkon- trollen kommer in i stället. Tyvärr gick det inte på grund av återkopplingssvårig- heterna att lägga in den omkopplingen i den stora in- och uppspelningsomkopp- laren, men det är ju en enkel sak att göra den extra omkopplingen. Förf. erkänner gärna, att detta arrange- mang verkar litet egendomligt, men fak- tum är, att det kommit fram efter en hel del experiment och att det ger ett utmärkt resultat. Om man t. ex. an- vänder en annan mikrofon, blir man kanske tvungen att lösa frågan på eit annat sätt. Det bör kanske anmärkas, att en av ledningarna till inspelningshuvudet är jordad, vilket avsevärt minskar effekten av de störningsfält som kan inverka på REA LJUD .-TRAD:; = Sjätte avsnittet 3 N Härmed avslutas den artikelserie, som vi med vederbörligt tillstånd återgivit efter ”Electronies and Television & Shortwave World. Vi få nu bl. a. reda på hur ståltrådsapparater skötas i praktisk drift, hur man letar fel på densamma etc. I ett kommande nummer skall vi behandla en del frå- gor som kommit oss tillhanda i samband med be- skrivningen och samtidigt skall vi ge egna syn- punkter på konstruktionen. ”huvudet”. Erfarenheten visar, att ett metallhölje kring förstärkaren snarare ökar än minskar känsligheten för stör- ningar, detta gäller även om höljet jordas. Kåpan är därför tillverkad av trä, vil- ket visat sig gå bra. Man kan även få bra resultat med ett hölje av stålplåt om förstärkaren ställes tillräckligt långt bort, 'av allt att döma är det fältet från motorn som inverkar. Ett stort avstånd mellan förstärkaren och maskinen gör, att man måste ha långa ledningar, vilket är en nackdel, förf. har därför för sin del gått in för ett fodral av trä. Utgångssteget arbetar i klass B, och man måste naturligtvis ha en särskild utgångstransformator till högtalaren. I förf:s apparat blev ljudkvaliteten avse- värt bättre om man lade en kondensator på c:a 0,1 mFd över primären. Apparaten i praktisk drift Se noga till, att trummorna ej ha någon springa eller dylikt i botten, i vilken tråden kan haka upp sig. Man får inte heller sätta fast tråden i trummorna, det kan ställa till en hel del besvär, om Ni någon gång skulle ”köra ut” förråds- rullen. Förf. rekommenderar för sin del följande rutin vid fästandet av tråden. Borra ett hål i trumman på sätt som visas på fig. överst på sid 23 i nummer 20, borrens diameter bör vara c:a 0,75 mm. Träd in tråden i hålet och böj den med hjälp av en tång i c:a 90 graders vinkel. Detta räcker fullständigt för att förankra tråden, när man fått ett par varv pålindade binder ju varven var- andra. Om man inte skulle se upp, utan låta tråden ta slut på rullen händer ingen olycka, utan tråden slinker lätt ut ur hålet. Det kan hända, att trådens magnetiska egenskaper ändras något, när den ligger i direkt kontakt med metallflänsarna, som vi påpekat tidigare (nr 215 Hel HN Därför bör man låta ett par varv av tråden lindas på först, utan att man spelar in något på dem, detta är dock inte alldeles nödvändigt, utan mera art betrakta som en säkerhetsåtgärd. När Ni startar eller stannar maskinen så gör det långsamt och försiktigt. Förf. gör för sin del på följande sätt: När en in- eller uppspelning är avslutad, lyfter man upp locket till inspelningsapparaten och bromsar den ”fria” trumman med handen, samtidigt som man skjuter ned motståndet för hastighetsregleringen till stoppläget. Denna metod har den för- delen, att man inte behöver vänta på, att den fria trumman skall antaga den driv- nas hastighet, den senare stannar nästan samtidigt med motorn. Visserligen hjäl- per bromsbanden till att stanna den fria trumman, men av olika skäl är det inte lämpligt att spänna dem för hårt. Se tilll att spänningen i fosforbrons- fjädrarna är rätt inställd efter de anvis- ningar,som lämnats tidigare. I detta (Forts. på sid. 84.) Den färdigbyggda ståltrådsapparaten. 10/11 1944. TEKNIK för ALLA 19