med tryck även från sidan. Detta gäl- ler särskilt wolfram och hårdmetall. Om man inte har sådant tryck från sidan, måste i stället pressformen göras desto kraftigare. Av synnerligen stor vikt är pressfor- mens material och konstruktion. Detta gäller alldeles särskilt, om presstycket har invecklad form. Man måste tänka på att metallpulver inte tycker om att rinna runt hörn. Har presstycket par- tier med olika höjd, måste presstäm- peln göras sammansatt och de olika de- larna röra sig var och en för sig. Om detta rörelseschema icke är riktigt av- passat, brista bitarna lätt i gränslinjen mellan två olika partier. Ibland blir man tvungen att först göra en förpressning, och därefter avlägsna en del material, innan pressningen fortsättes. Sintringens utförande Det pressade stycket kan vara täm- ligen tätt och uppvisar ofta. synnerli- gen hög hårdhet, men det saknar metall- klang och är alldeles sprött. För att det i fråga om klang och formbarhet skall få metalliska egenskaper, måste det underkastas en värmebehandling, som fullbordar sintringen. En viss ofull- komlig sintring inträder visserligen re- dan vid pressningen, men i tekniskt språkbruk menar man med sintring den i sintringssyfte företagna värmebehand- lingen. Metallerna med högsta smältpunkt, nämligen wolfram, molybden och tantal, sintras medelst direkt strömgenomled- ning i sintringsklocka (fig. 2), de båda förstnämnda i vätgasatmosfär och tantal i vacuum. I övriga fall, liksom också vid den förberedande sintringen av wolfram och molybden, använder man oftast rörugn, genom vilken presstyckena föras konti- nuerligt, vanligen med hjälp av automa- tiska transportanordningar. En mycket elegant lösning är att ha ett transport- band genom ugnen. Bitarna läggas där- vid direkt på bandet. Sintringsugnarna kunna vara elektris- ka eller gaseldade. Med de moderna temperaturregulatorerna kan man få li- ka konstant temperatur i en gasugn som i en elektrisk. Som skyddsgas användes huvudsakligen koloxid (gengas) eller vätgas. En blandning av tre delar vät- gas med en del kvävgas, som man er- håller vid ”krackning” av ammoniak, är ofta mycket gynnsam. I Amerika är det vanligt att utgå från naturgas och ge- Fig. 2. Sintring av wolf- ramstavar medelst strömgenomled- ning i sintrings- klockor. 4 klockor synas på bilden, av vilka den längst till höger är öpp- nad. nom ”krackning” överföra den till en sammansättning, som är lämplig som skyddsgas. Kalibrering och annan bearbetning av det sintrade materialet Efter sintringen följa ofta olika be- handlingar i syfte att förbättra de me- kaniska egenskaperna (eller i förekom- mande fall de magnetiska). Har man stora fordringar på exakta mått, tillkom- ma i alla händelser operationer för att bibringa det sintrade stycket precisa di- mensioner. Många sintrade material, speciellt de självsmörjande lagren och över huvud järn- och kopparlegeringar i allmänhet, äro så plastiska, att man kan använda en pressningsoperation, ka- librering. Stundom uppnår man på så sätt toleranser (avvikelser) på endast några tusentals millimeter. Material som wolfram, hårdmetall och sintrade alni-magneter kunna däremot icke kalibreras, och kunna icke heller svarvas, utan måste i förekommande fall slipas till exakta dimensioner. Sint- rat järn eller kopparlegeringar kunna däremot icke blott kalibreras utan även svarvas. Det är att märka, att sintrade material ofta slita verktygen starkt, var- för den spånavskiljande bearbetningen bör inskränkas till ett minimum. På en pulvermetallurgisk produkt bör över hu- vud taget formgivningen, där så är möj- ligt, utföras medelst de för den pulverme- tallurgiska metodiken karakteristiska Fig. 3. Varmpressanordning med högfrekvensupphettning. | fressens huvud. Välgosinlag, pel Payrometer, Vattenintag. S 3 Grafitlock. Högfrekvensspole. ÄRA PRosSkarsd av hårdmetall Eressiarmpal Presstorm. Presstycke. ot ARERENA id | Gralillärning. Vattenuttag. — Förskjulbar bottenplåt. fesstlämpel av hårdm etall. FF Vätgasintag. Sluss. = Vätgas utag, Utmakningsanordn Pressens bord. Slussluckor. 10 TEKNIK för ALLA Sandlåda. processerna: pressningen och kalibrerin- gen. Är bearbetning nödvändig, befin- ner sig det sintrade materialet vid mass- produktion i ett ekonomiskt sett sämre läge än vanliga metaller, där detaljer kunna arbetas fram ur stångmaterial. Varmpressningsförfaranden Den beskrivning, som nu lämnats, av- ser den traditionella metodiken, där pressning och värmebehandling utgöra två skilda operationer. Åtskilliga för- sök ha gjorts att på ett eller annat sätt förena procedurerna. Man kan särskilja två olika fall, nämligen varmpressning- en, varvid metallpulvret pressas vid förhöjd temperatur, och varmsmidning- en, där metallpulvret först vid vanlig temperatur pressas till ett presstycke, och detta därefter i upphettat tillstånd underkastas en ny pressningsoperation. I båda fallen avser man att uppnå mind- re porositet och högre hållfasthet och duktilitet än vad den vanliga pulverme- tallurgiska metodiken medger. Härtill kommer de snäva toleranser, som direkt uppnås. Fig, 3 visar en anordning för varm- pressning. En induktionsugn omsluter varmpressformen, vilken är tillverkad antingen av snabbstål eller också av gra- fit. I förra fallet användes temperatu- rer upp till 800” C, under det att gra- fitformen kan begagnas vid temperatu- rer upp till 1 200” C. I det senare fallet måste presstycket hållas lågt. I den av- bildade anordningen utstötes den pressa- de biten nedåt och faller därvid i en kylkammare fylld med vätgas, varifrån der. uttages mea tillhjälp av en sluss, såsom framgår av bilden. Varmsmidnin- gen föregås av en vanlig kallpressning, varefter presstycket värmes och i varmt tillstånd nedföres i en pressform, där det utsättes för en hastig pressning. Press- formen är oftast valtenkyld och anta- ger icke presstyckets temperatur. Press- styckets temperatur vid användning av metallform kan därför hållas betydligt högre. Ingendera av dessa metoder kommer till någon större praktisk användning ännu. Det förefaller, som om kostnader- na både för anläggning och framför allt för driften skulle utgöra ett hinder. De höga driftskostnaderna sammanhänga delvis med att produktionshastigheten är låg i jämförelse med kallpressningen.