3 TEKNIK Fil. lic. Iwan Bolin (kemi) Professor O. H. Faxén (mekanik) Professor Hannes Alfvén (elektroteknik) F A LL A:s I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GRANSKADE AV: Civilingenjör Olov E: Svahn (mekanisk teknologi) Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi) Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM TEKNISKA ORDBOK HUVUDREDAKTÖRER: Ingenjör Sven Sköldberg Redaktör N. Fr. Etterling FE ARE rr re rr nr ngr mm tag gr ran svar operan forn oron ara Ar rr nn nn Rn a SR an a a a a Jr rs a ÄR a skärm: bl. a. jordad metallvägg resp. metallkåpa, som skiljer tvenne elektriska kretsar från varandra resp. helt innesluter en krets för att skydda densam- ma mot inverkan av yttre elek- tromagnetiska eller elektrosta- tiska fält (se avskärmningsan- ordning). skärmetall: för skärverktyg e. dyl. avsedd metallegering av gjuten eller sintrad typ, ofta med vol- framkarbid såsom <huvudbe- ståndsdel. S. kännetecknas av stor hårdhet och stort förslit- ningsmotstånd även vid hög temperatur. skärmgaller: galler, beläget mel- lan anod och styrgaller i elek- tronrör. S., som oftast gives en relativt hög potential i förhål- lande till katoden, tjänar bl. a. till att förhindra kapacitiv åter- koppling inom röret mellan anod- och styrgallerkretsarna, så att röret kan arbeta med högre förstärkning utan att rå- ka i självsvängning, än vad som är fallet vid trioder. : skärmgallerrör: elektronrör med skärmgaller (se d. 0.). skärmgallerpentod: se skärmgal- lertetrod. skärmgallertetrod: fyrelektrodrör med skärmgaller (se d. o.). Des- sa rör ha ej kommit till någon större användning som förstär- karrör på grund av den vid des- sa rör uppträdande skadliga se- kundäremissionen. Först genom insättande av ytterligare ett gal- ler (bromsgaller) beläget mellan anod och skärmgaller och som förbindes med katoden, kan se- kundäremissionen undertryckas (skärmgallerpentod). 264 skärningsförmåga: vid gasskär- ning relationstal angivande den största godstjocklek, som brän- nare kan genomskära vid kant- skärning. Kallas även genom- slagsförmåga. skärvinkel: vid svarvning vinkel- summan av svarvstålets eggvin- kel (se d. 0.) och släppningsvin- kel (se d. 0.). sköldplåt: framplåt (se d. o.) på svarv. skölp: för skålformig urholkning i trä avsett eggverktyg med böjd klinga. Jfr håljärn. Släg sal EBang (Ser d. 025 2) takt (se d. 0o.). Jfr arbetsslag. slaggcement: cement i vilken mas- ugnsslagg ingår (kalklerjords- silikat). slaggelektrod: belagd <elektrod, vars hölje huvudsakligen består av slaggbildande medel. slaggull: för bl. a. värmeisolering av rörledningar avsedd ullik- nande produkt. S. framställes genom inblåsning av vattenånga eller luft i flytande masugns- slagg. slaglod: hårdlod (se d. o0.). slaglängd: vid kolvmaskin, t. ex. förbränningsmotor, avståndet mellan övre (yttre) och nedre (inre) däödpunkterna (se d. 0.). slaglödning: hårdlödning (se dE0M: slagplan: flygmaskin som hålles svävande genom det aerodyna- miska upptrycket mot fram- och återgående, svängande eller slå- ende bärytor. skenbar effekt: reaktiv effekt (se d. 0.). S skevningsroder: rörlig yta som hu- vudsakligen tjänar till regle- ring av tvärläget vid flyg- ning med flyg- eller glidflyg- plan. skibord: övre kant (krön) av t. ex. floddamm, över vilket vattnet avbördas. skifferolja: genom torrdestillation av skiffer framställd tjock, svartbrun olja. Framställes bl.a. i Sverige vid Kinnekulle och Kvarntorp. Bearbetas till ol- jor och bensin. skineffekt: (uttal: sk uttalas som sk i skola) strömförträngning (se d. 0.). skivkoppling: fast axelkoppling för större axlar. &S. består i huvudsak av en skivformig axel- muff (se d. 0.), delad vinkel- rätt mot längdaxeln i tvenne halvor, vilka äro sammankopp- lade med skruvbultar. skjutmotstånd: variabelt mot- stånd, bestående av på ett rör av keramiskt material upplindad motståndstråd, vars olika varv in- eller urkopplas av en längs röret förskjutbar kontakt. skjutmått: mätverktyg bestående av en vinkelformad arm, vars ena skänkel upptar en måttska- la, utmed vilken en låsbar slid kan förskjutas. Sliden är för- sedd med nonie (se d. 0.) och vanligen även med mikrometer- skruv för fininställning av måt- tet, som innehålles mellan den vinkelformade armens och sli- dens käkar, Kallas även kolum- busmått. skjuvning: sådan påkänning på ett material, som förekommer vid t. ex. klippning, skärning. 8. består i att lika stora, parallella och motsatt riktade krafter söka tvinga kroppens smådelar att glida förbi varandra i ett plan som ligger i krafternas riktning. skjuvningskoefficient: material- konstant, som inom hållfasthets- läran betecknas med 8 och som uttryckt i cm?/kg angiver vin- kelförändringen på grund av materialets skjuvning (v. vrid- ningsprov). Matematiskt ut- tryckt är s. = vridningen i ra- dianer dividerad med belastning per ytenhet för 1 kg/cm? NE RS y spänning, eller 8 SSG. där 7 = skjuvningsvinkeln, r = skjuvspänningen och G = skjuvningsmodulen (se d. o0.). skjuvningsmodul: vid påkänning genom skjuvning (se d. o.) van- ligtvis genom vridningsprov ur den därvid erhållna vinkelför- ändringen beräknad material- konstant svarande mot elastici- tetsmodulen (se d. 0.). S. beteck- nas inom hållfasthetsläran van- ligen med G, varvid i allmänhet gäller, att G = 3 »E, där E är materialets elasticitetsmodul. 8. benämnes även glidmodul. skjuvningsmodyl: se torsionsmo- dyl. sklerometer: instrument för be- stämning av minerals hårdhet. Jfr skleroskop. skleron: legering av aluminium, zink och kisel. skleroskop: apparat för hårdhets- mätning, i sin enklaste form be- 261