TEKNIK för ALLA:s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över förkortningar och sammandragningar, som, utom beteckningar för mått och mättal, förekomma i texten: atomnr = atomnummer dvs. = atomyv. = atomvikt e. dyl. = beteckn. = beteckning c:a = cirka etc. = etcetra d. o. = detta ord ev. = eventuell stående av ett glasrör, 1 vilket en liten fallvikt (hammare) med diamantspets får fritt falla från given höjd mot provstyckets yta. Den höjd, till vilken fallvikten återstudsar, kan avläsas på en å glasröret anbragt skala, och anger skleroskophårdheten Hs, som för härdat stål är = 100. skleroskophårdhet: se kulfallsprov och skleroskop. skleroskopprov: hårdhetsprov en- ligt Shore. Se kulfallsprov och skleroskop. É skokräm: putsmedel för skodon, framställd av olika vaxer, paraf- fin och terpentin samt ett fett- lösligt färgämne. skopprov: stålprov (se d. 0.) be- stående 1 att stålet från en prov- skopa tömmes på en järnhäll, där det stelnar till en skålla, vars blåsighet och bockningsför- måga giva stålprovaren vissa upplysningar om det stadium, på vilket stålframställningspro- cessen befinner sig. skott: 1) inom skeppsbyggnadstek- niken: oftast vattentät skilje- vägg å fartyg, 2) inom textil- tekniken: inslag i väven, 3) vid ångpannor: sammannitad plåt- ring, utgörande en del av ång- pannas cylindriska del. skrapring: kolvring (se d. 0.) av- sedd att skrapa överflödig smörjolja från cylinderväggen. skrothammure: smideshammare, vars huvud förutom mindre plant ben (se d. o.) har mejsel- formad ban (se d. 0.) ställd i handtagsriktningen. skrotmejsel: mejselformat verktyg för avhuggning av järn e. dyl, 262 det vill säga ex, = exempel eller dylikt y emk = elektromotorisk kraft fys. = fysis frysp. = inkl. = inklusive i st. f. = i stället för skrubber: vid gasverk tornliknan- de apparat för tvättning av gas, som därvid får passera nedifrån och upp genom apparaten, vilken är fylld med koksstycken eller träribbor, över vilka vatten silar. skrubbfil: grovfil (se d. 0.) skrubbhyvel: handhyvel försedd med enkeljärn (se d. o.) och av- sedd för grovhyvling av trä. skrubbsvarv: för metallbearbet- ning avsedd dubbsvarv av enkel konstruktion, vilken användes för förberedande grovsvarvning. S. saknar vanligen ledarskruv och toppslid, men är ofta för- sedd med flera supportar. skruvblocktyg : blocktyg (se d. 0.) med snäckhjul och skruv. skruvfjäder: fjäder (se d. o.) lin- dad i skruvform med utefter hela sin längd lika kröknings- radie (eller ytterdiameter). Jfr spiralfjäder. skruvgänga: se gänga. skruvlyftblock: se patenttalja. skruvplan: flygmaskin som hålles svävande av det aerodynamiska upptrycket mot mekaniskt driv- na roterande bärytor. skruvregeln: regel, som angiver förhållandet mellan riktningar- na av en elström och -de av densamma <alstrande magne- tiska kraftlinjerna med hjälp av en högergängad skruv. Den sä- ger: om man tänker sig en hö- gergängad skruv inskruvad i strömmens «riktning, angiver skruvens vridningsriktning rikt- ningen av de magnetiska kraft- linjerna. skruvsnäcka: se skruvväxel. jfr = jämför fryspunkt kem. k konc. kpkt Hö OO — — — — — — — — — — — — — — — — — — a— lat. = latin osv. = och så vidare kemisk max = maximum resp. = respektive S. koncentrerad m. fl. = med flera SI = Systeme inter- kokpunkt m, m. = med mera national (interna- skruvstycke: don, som användes att fasthålla arbetsstycke. S. be- står i sin enklaste form av en vid arbetsbordet fastgjord del och en medelst skruv rörlig del, mellan vilkas käftar arbetsstyc- ket fastpressas. Båg-, vinkel- och parallellskruvstycken finnas. skruvtakel: ansättningsskruv (se (el (Ob) skruvväxel: transmissionsanord- ning för kraftöverföring mellan två varandra i rät vinkel kor- sande axlar. S. består av en evighetsskruv (snäcka, skruv- snäcka, snäckskruv), som är vridbart, men i axiell led icke förskjutbart lagrad i båda än- darna och av ett med snäckan i ständigt ingrepp stående snäck- hjul (skruvhjul), vars tänder äro snett ställda och var för sig utgöra en mindre del av en gänga. Vanligen äro skruven och snäckhjulet oljetätt inbyggda i ett hus. Ävenså göres S. i all- mänhet självhämmande. Jfr självhämmande skruvväxel. Kal- las även snäckväxel. skräddjärn: stämjärn med sned egg i 60” ä 70” vinkel mot verk- tygets medellinje. skränka: att på sågblad e. dyl. vanligtvis med hjälp av skränk- tång utböja varannan sågtand åt ena och varannan åt den and- ra sidan. Genom att skränka t. ex. sågblad hindrar man detta att kila sig fast under sågning- en. Dessutom skär sågen bättre och tänderna kasta lättare wu sågspånen. : skränkning: 1) se skränka, 2) in- åtställning (se d. o.) vid motor- fordons styrande hjul. tionella systemet) k. = så kallad smpkt = smältpunkt SMS=Svensk Maskin- industris Standard spec. = speciell(t) Sp. Vv. = specifik vikt t. ex. = till exempel — O— mm — — — — s— —— — skränktång: se skränka. skumlinjal: vid pappersmaskiner efter utloppslådan för massan belägen plåt för utjämnande av den på viran utrinnande fiber- uppslamningens nivå. skurrsåg : för metallarbete avsedd handsåg, hos vilken sågbladet till hela sin längd är fastklämt mellan skenor. skyddsjordning: jordning, dvs. för- bindande med jorden, av alla så- dana icke spänningsförande me- talldelar i en elektrisk anlägg- ning, som på ett eller annat sätt kunna tänkas bli spänningsfö- rande vid uppträdande fel i an- . läggningen. skyddskoppling: koppling, innehål- lande reläer eller kombinationer av reläer för selektivurkopp- ling (se d. o.) av sådana appa- rater eller sektioner i lednings- nätet, där fel uppstått. skålkoppling: fast axelkoppling bestående av en i axelns längd- » riktning tvådelad axelmuff, vars skålhalvor sammanhållas av skruvbultar. skägg: 1) materialöverskott vid pressning och smidning i sänke, 2) vid svetsning det utstående material, som erhålles vid en brännsvets eller vid en i vulst- press bearbetad vulst från en stuksvets. skäggning: borttagande av skägg (se d. 0.) genom att arbetsstyc- ket t. ex. pressas genom ett sär- skilt sänke med genomgående öppning av samma form, som det smidda föremålets kontur. skänk: gjutskänk (se d. 0.). 263