TEKNIK för ALLA: s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över förkortningar och SAR rnordragriingar som, utom beteckningar för mått och mättal, förekomma i texten: Jfr kem. konc. kpkt = jämför koncentrerad m. fl. m. m. = med mera latin osv. = och så vidare maximum resp = med flera SI = Syståme inter- tionella systemet) . = respektive s, k, smpkt = smältpunkt sp. Vv. national (interna- SMS=Svensk Maskin- t. ex. industris Standard = så kallad spec speciell (t) specifik vikt till exempel I il I RS De SN nr SR SEA ARE Spear eb on rss) AES (pen I pm) (ten Ip on Jon | JARRE oRRND |” Ae > CK FE KE C—-— CV | KN | ER | AREA | AE TR jä VV RE AN ER AA ERE atomnr = atomnummer dvs. = det vill säga RR = exempel atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt frysp. = VSEpunkt beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft AR = NO sk c:a = cirka etc. = etcetra inklusive d. o. '= detta ord ev. = eventuell at. 2 = i stället för ningspapper, <konceptpapper). slägga: större handhammare med Vid förbehandling av veden med ånga (basning) erhålles brun- slip. slippström: område med störd luftströmning bakom en propel- ler i rörelse i förhållande till luften. slipsten: skiva av sandsten eller konststen. Jfr slipstol. slipstol: apparat för framställning av slipmassa. Anordningen om- fattar roterande slipstenar, mot vilka veden pressas under vat- tenbegjutning. Förekomma som kontinuerliga och som periodiska slipstolar. sliteylinder: — eylinderfoder =: (se d. 0.). slits: skåra, inskärning. slitssvets: svets utförd i en i den ena delen av arbetsstycket upp- tagen långsträckt öppning (t. ex. i ett avlångt hål, spår e. dyl.). Jfr pluggsvets. slitsåg: mindre snickarsåg (se d. 0.). slock: vid maltdryckstillverkning samlingsränna för vört, belägen mellan silkar och bryggpanna. slot: anordning på flygplansvinge för att vid låg fart öka stabili- teten. slutningslina: griplina (se d. 0.). släde: på styrlinjaler (gejder) för- skjutbart anordnad maskindel, uppbärande ett verktyg, en me- kanism e. dyl. S. användes vid bl. a. vissa mätmaskiner, verk- tygsmaskiner (t. ex. svarvar), där noggrann parallellrörelse kräves. 266 en vikt av 3 å 4 kg, avsedd att skötas med bägge händerna. släpfriktion: kraft vid en kropps glidningsrörelse, som motverkar den kraft, vilken åstadkommer rörelsen. S. ligger i glidplanet. För beräkning av numeriska storleken av s. gäller relationen = Hu . där F = friktionskraften, N = normaltrycket (t. ex. kroppens vikt vid rörelse utmed ett hori- sontellt plan) och « (my) = friktionskoefficienten. Den se- nare är beroende av materialet hos såväl kroppen som glidpla- net. S. kallas ofta glidnings- friktion. släppning: erforderlig lutning av sidoytorna bl. a. vid gjutmodell för att efter fullbordad form- ning möjliggöra modellens bort- tagande. släppningsvinkel: vinkel mellan ett skärverktygs, t. ex. svarvståls, mot arbetsstycket vända yta (släppningsytan) och <arbets- styckets yta (eller dess tangent- yta genom skärpunkten). släpring: metallisk ring (mäs- sing), fastsatt på en axel men isolerad från denna och till vil- ken ena ändan av en maskin- lindning föres. S. användas då ström skall tillföras eller ut- tagas från en roterande lind- ning, t. ex. för tillförsel av lik- ström till en roterande magne- tiseringslindning <(synkronma- skiner), eller för uttagande av ström från rotorn till en asyn- kronmaskin. släpringsrotor: rotor till en asyn- kronmaskin, vilken rotor är för- sedd med släpringar (se d. 0.). släthyvel: handhyvel för träbear- betning med en stocklängd av 250. å 300 mm, vars järn har rak egg och till skillnad från putshyveln (se d. o.) har egg- hörnen något rundade, för att icke åstadkomma märken i trä- et. slätstål: 1) äldre typ av svarvstål, av varierande form, med upp- gift att avverka ett tunt, men brett spån, alstra en slät yta och giva ett noggrant mått, 2) vid finsvarvning av träföremål brukligt handverktyg i form av ett platt stämjärn med eggen lu- tande 70”—85” åt ena eller båda hållen samt skärpt från båda si- dor. Kallas även plattmejsel. smidesprov: — stålprovning «(se d. 0.), vid vilket provstycket ut- smides till en platt stång, som (event. efter företagen härd- ning) bockas över kanten på ett städ eller på annat sätt bearbe- tas med hammare. Härigenom kan stålprovaren med ledning av stålets smidighet och förhål- lande vid bearbetningen bedöma stålets kolhalt. SMS: förkortning för Sveriges Maskinindustriförenings Stan- dardkommitté. smyg(vinkel) : ställbart instru- ment för mätning av vinkeln mellan tvenne plan e. dyl. Be- står i sin enklaste form av två vinkelben förenade med varand- ra genom en led, med vilken vin- kelbenen vanligtvis även kunna fastlåsas i önskat inbördes läge. Kallas även geringsvinkel. smältelektrolys: elektrolys av en smält elektrolyt i motsats till elektrolys av ett ämne i lösning. För = smältningen erforderlig värme tillföres genom elektrisk energi. S. tillämpas för fram- ställning av alkalimetaller (na- trium, kalium) och metaller (aluminium, magnesium m. fl.) smältkontakt: anordning i signal- anläggningar, bestående av tvenne fjädrande kontakter, vil- ka böjas mot varandra och fast- lödas. Då kontakten passeras av en otillåtet hög ström, uppvär- mes den och smälter, varvid strömkretsen brytes och en sig- nal utsändes. smältmetall: se smältskydd. smältskydd: skyddsanordning för elektriska ledningar eller appa- rater, vilken anordning består av en tråd eller remsa av metall (smältmetall), vanligen inbäd- dad i ett hölje av porslin, vilken metall smälter, då strömmen överskrider ett visst maximivär- de och därvid bryter strömkret- sen. smältsvetsning: svetsmetod, där arbetsstycket eller -styckena lo- kalt upphettas till smältning och får sammansmälta med eller utan tillsatsmaterial. smältsäkring: se smältskydd. smältvärme, latent: det antal gram-, resp. kilokalorier (se d. 0.), vilka åtgå för att vid smältpunkten överföra 1 g, resp. 1 kg, av den fasta substansen i flytande form. Vattnets (isens) Sh ak slleVAS TSL Jr Uehnsonn värme. smärgel: finkornig blandning av korund (se d. 0.) med magnetit, järnglans och kvarts. smärgelduk: för polering avsedd 267 a