I. Inledning. Vzarje modelljärnvägsbyggare, som av utrymmesskäl eller av andra orsaker, sett sig nödsakad att bygga i någon av de mindre skalorna, vet vilka svårighe- ter, som torna upp sig, då det gäller att få någonting att dra den rullande ma- terielen med. Om man bortser dels från de stora verktygsresursernas män, vilka med hjälp av svarvar och teknisk utrustning i övrigt trollar fram sina lok, dels från de lyckans ostar, som redan före kriget var förståndiga nog att inhamstra ett rikhaltigt lager av engelsk eller. ameri- kansk materiel, såsom hjul, axlar spe- cialkonstruerade motorer eller rentav hela byggsatser, kan man lugnt påstå, att modelljärnvägsbyggaren i Sverige f. n. endast har två framkomliga vägar att slå in på, då han skall anskaffa lok till modelljärnvägar med 16,5 mm spår- vidd. En av dessa är att anlita de s. k. märk- linlokomotiven. Dessa utgör dock inget annat än bättre leksaker, och ställer sig rätt dyra i anskaffning. Det är inte heller så säkert, att man kan få tag i just den typ man behöver, för att kunna bygga om den till en skalmodell. Återstår möjligheten att bygga med vad som finns inom landet, alltså med rent råmaterial, om man undantar vissa saker som man inte själv kan göra med de enklaste verktygen. Härmed förstås hjul, axlar, motor, och snäckväxel. Det- ta, att bygga sitt lok till större delen utan hjälp av förarbetade delar, är väl en av hobbyns mest fascinerande sidor. Ätminstone tycker undertecknad, att det är en extra tjusning att kunna göra näs- tan allting av t. ex. en gammal kasserad kakelugnslucka (!). Och fråga är om det inte är just sådana produkter av vårt tålamod, som effektivast frälser de un- derligt nog ännu ganska talrika icke-en- tusiasterna och får dem att i smyg glut- ta i prislistor över modelljärnvägsmate- rial eller att konstruera sina första lo- komotivmonster på baksidan av ett sko- kartongslock e. d., ungefär som vi själva gjorde i början. i Med de fabriksmässigt gjorda delar, som f. n. finns att få i marknaden, tor- de det vara omöjligt att bygga ett lok i någon skala, som exakt överensstämmer med i verkligheten förekommande typer. Den modell som här kommer att beskri- 18 TEKNIK för ALLA MODELLS VOM IP man bygger ett VÄXLINGSLOK 1 skala 00, spårvidd 16,5 mm. vas, är därför en s. k. free lancer, ett engelskt uttryck, som inom modellbyg- garebranschen ofta användes för att be- teckna en konstruktion som helt eller delvis är av egen uppfinning. Teckning- (modellen) F N TFA påböriar i detta nr ett synner- ligen intressant och instruktivt mo- delljärnvägsbygge. Det är götebor- garen Rustan Lange, som kommer att skildra hur en gammal kasserad kakelugnslucka förvandlas till ett förstklassigt växlingslok. En arti- kelserie både för nybörjaren och elem erfarne modelljärnvägsbygga- ren! Ne Z arna i mittelspalten åskådliggöra detta begrepp, och visar vilka loktyper, som använts till förebilder. Litt Ha, den speciella all-roundmaski- nen, har en dragkraft av 14 ton och en max.-hastighet av 80 km/tim. Denna, hastighet är dock omöjlig att uppnå var- ken i HO eller 00, med den snäckväxel, som förf. använt (87 :1). Inte heller den hastighet som revisions- och väx- lingsloket Öb uppnår vid ”fullskaft” (75 km/tim-), kan ett modellok med 37 :1- växel uppnå. Med 17 mm hjul skulle det betyda ett motorvarvtal på bortåt 10 000 varv/min. Bygg en sådan motor den som kan! Det är ganska lustigt att tän- ka sig att den omnämnda 37 :1-växeln är konstruerad för F-loket, vilket ”bara” gör 135 km/tim! Dessa siffror är inte avsedda att avskräcka läsaren, men väl att ge en inblick i att det lönar sig att ägna mer än fem minuters omtanke åt vilka prylar man plockar ihop, om man väntar sig att det ska bli någonting som rör sig. Nu är det lyckligtvis så att toppfarten för det vanligaste växlingsloket vid SJ, litt Ub, ligger vid 45 km/tim. Och det- ta är ungefär vad den beskrivna model- len presterar i skalenlig toppfart. En fördel med stora utväxlingar är att man (Forts. på sid. 28.) Skisserna i mitten avse att ge en jämfö- relse mellan vissa & SJ förekommande loktyper å ena sidan samt den beskriv- na modellen å& andra sidan. Märk den karakteristiska utformningen av alla fy- ra typerna. Man kan tydligen med gans- ka lugnt samvete bygga enligt ”free-lan- cer”-metoden.