—— fo— ou s—— = - 2 -- . - a -— = SVARVEN — hobbyverkstadens A och O. Mr. Hobby ger tips om några sven- ska svarvkonstruktioner i det billigare. prisläget. D: flesta hemslöjdare i Sverige ägna sig i allmänhet åt träslöjd samt sådant modellbygge, som icke fordrar maski- nella hjälpmedel. Varför? Ja, det är flera faktorer, som spela in — som t. ex. begränsade bostadsutrymmen samt svå- righeter att komma över goda maskiner för hobbyverkstaden till något så när överkomliga priser. Har man således klarat av problemet med hobbyverkstadens lokal, återstår frågan om de maskinella hjälpmedlen, vilka göra arbetet både intressantare, lät- tare och mera precisionsbetonat. Många arbeten, som exempelvis byggandet av SG 16 TEKNIK för ALLA 25/5 1945 en miniatyrbensinmotor eller ångmaskin, måste helt enkelt förbigås, om man inte är lycklig nog att äga en svarv. Och att lämna bort alla svarvarbeten, ja, det blir både dyrt och — fram för allt — glädjen över att kunna tillverka en bra sak själv, bortfaller! Som alla vet, är svarven den egentli- ga universalmaskinen, som ingen hobby- ist borde vara utan. Men ändå lyser denna absolut nödvändiga maskin med sin frånvaro i de flesta hemslöjdares och hobbyintresserades verkstad eller ar- betsvrå. Före kriget var det egentligen inte något problem att skaffa sig en bra svarv för amatör- verkstaden — ty det var lätt att komma över en amerikansk svarv till jämförel- sevis billigt pris även på avbetal- ning. De amerikans- ka ”Atlas”-svarvar- na kunde t. ex. er- hållas i de mest va- rierande storlekar. Det fanns typer, som bokstavligen kunde monteras på Det är något av en sensation när en amatör åstadkom- mer en svarv av den höga klass, som hr Bertil Claésson nu gjort. Hr Claésson är — metallarbetare till yrket och hor utnyttjat = strejkle- digheten tll att bygga sin mister- svarv. Denna Workshop-modell var före krigs- utbrottet idealsvarven för hobbyverk- staden, och är det alltjämt, men det dröjer nog innan den åter är i svenska marknaden. köksbordet. Konstruktionen var stabil och robust, och varje svarvtyp var noga ut- experimenterad. För den, som hade plats för en större svarv, hägrade ofta den be- händiga South Bend-svarven ”Work- shop” som mål. Denna svarv var utan gensägelse den mest populära modellen i U. S. A., detta tack vare sin utomor- dentligt höga kvalitet samt enastående konstruktion. Det är också denna svarv, som mer eller mindre legat som förebild vid konstruktionen av de svenska svar- varna ”VL 600” av Blomqvists i Söder- tälje fabrikat samt ”Åsbrinks bänk- Svarv”. Efter denna utflykt till förkrigstidens möjligheter för de svenska hobbyister- na övergå vi nu till nutiden och de möj- ligheter, som stå den svarvreflekteran- de hemslöjdaren till buds. Först och främst måste framhållas, att de nyss nämnda svenska svarvarna av Blomqvists och Åsbrinks fabrikat äro de mest idealiska maskiner man kan ön- ska sig. Det är endast ett ”men”, som gör att dessa maskiner icke kunna nå den spridning som de skulle förtjäna — och det är priset! En sådan svarv be- tingar nämligen ett pris av närmare 2000: — kr. komplett med motor, trans- mission och chuck. Som motsvarighet kan nämnas, att en ”Workshop” amatör- svarv kostade omkring 500—3800 kr. fritt Stockholm på den tiden då haven ännu var fria. I detta sammanhang måste man komma ihåg, att de svenska svar- varna äro bättre i ett par avseenden (högre dubbhöjd eller något längre pris- ma samt lagerbussningar) i motsats till den billigaste ”Workshop”-typen. 1. VLG-svarven. Göteborgs Verktygs- lager har sedan länge tillbaka haft öp- pen blick för det skriande behovet av små, billiga svarvar. Före kriget sålde denna firma de bekanta engelska ”My- ford”-svarvarna, som började röna en berättigad uppmärksamhet från meka- niskt intresserade hobbyisters sida. ”My- ford-serien” räknade en hel mängd olika Modellsvarv Typ 55. heter ovanstående konstruktion och är en alldeles färsk nyhet från Göteborg. Den kommer att utförligt presenteras i nästa nummer. I