=D S N mmm — Elektrisk lödning av sågblad. Er: liten apparat för hårdlödning av bandsågsblad har förts i marknaden av Maskinfabriken Waco i Halmstad. Apparaten består av en transformator, inbyggd i ett plåthölje med två spänn- backar för fastsättning av sågbladet. Lödstället inkopplas i transformatorns sekundärkrets. Före hoplödningen avfa- sas ändarna på sågbladet, varefter de skjutas in under backarna och fastlåsas så att ändarna ligga över varandra. I skarven inlägges en bit lödmaterial, var- efter strömmen släpps på. Då lödma- terialet efter några sekunder smält, hop- tryckes och avkyles lödstället med en på apparaten monterad tryckarm. Transformatorn har två uttag på pri- märsidan som inkopplas alternativt med tryckknappar. Det ena uttaget använ- des under lödningen, då hög strömstyrka erfordras, ca 300—400 A. Det andra ger en svagare ström som användes för en lättare uppvärmning av arbetsstycket efter lödningen för borttagande av hård- het och sprödhet i fogen. Energiåtgången uppges bli ca 1 kWh enfas växelström” 50 p/s. för ett hundratal lödningar. Apparaten utföres som standard för 127 och 220 V Elektrisk hårdlödningsapparat för växel- ström. Iryckeritekniskt jubileum. I samband med utställningen ”Svenska Pressen 300 år”, på Skansen i Stock- holm, visas en hel del både ålderstigna och nymodiga tekniska apparater i pres- sens tjänst. Bland de förra finnes bl. a. den första i Sverige använda tryckpres- sen av metall. Det var den tekniskt in- tresserade engelske lorden Stanhope, som omkr. år 1800 konstruerade denna tryckpress, varför den även kallas Stanhopepressen. Det dröjde inte länge förrän några Stanhopepressar fann vägen också till vårt land, där man dittills använt pres- sar av trä. Omkring år 1820 upptog Munktells i Eskils- tuna svensk tillverk- ning av denna press. Stanhopepressen betecknade på sin tid ett stort fram- steg på tryckeritek- nikens område. Den gjorde det bl. a. möjligt att trycka i större format och en hel tidningssida på en gång, enär den var utrustad med betydligt större digel än de vid den tiden gängse träpressarna. Man har under utställningen företagit en del prov med den gamla järnpressen, som visat sig mäktig den aktningsvärda kapaciteten av 250 sidor i timmen! TON Kar Hag: torn sköter den gamla pressen me- dan HKH studerar Stockholmsposten I från 1879. GO CHEFEN FÖR DEN AMERIKANS- ka varvs- och dockkommissionen har läm- nat en del upplysningar om de väldiga amerikanska flytdockor som utexperi- menterades år 1940 och är en amerikansk uppfinning, som inte användes av något annat lands örlogsflotta. De har nu bör- jat sättas in i Stilla havs-kriget. Doc- korna transporteras i sektioner till fram- skjutna baser nära stridszonerna. Där sammansätts de och får i färdigt skick en kapacitet av mellan 56 000 och 100 000 ton, dvs. tillräckligt för att ta hand om de största krigsfartyg. & ETT MODERNT SNÄLLTAGS- lokomotiv består av omkring 65 000 skilda delar. Det järn, som använts för lokets byggande har en vikt av 125 000 kilo. Detta järn har framställts av 300 000 kilo malm, och för smältningen av denna malm har man måst använda 900 000 kilo kol. För brytningen av denna kolmassa ha fyra gruvarbetare haft arbete i ett helt år. Man räknar med att varje arbetare i kolgruvorna bryter mellan 700 och 800 kg kol pr arbetsdag. Loket beräknas ha en livslängd av 20521: e GLASFIBER MED EN DIAMETER av 0,0005—0,0025 mm är en av de se- naste produkterna, som lanceras av ett amerikanskt glasbruk. Hittills har man endast bedrivit försökstillverkning, men när man börjar produktion i större ska- la är det säkerligen all anledning för textilfabrikanterna att hålla ögonen öpp- na. Man räknar med att kunna väva mjukare och finare tyger än de eldfasta draperityger som hittills framställts av grövre typer av glasfibrer. För be- klädnadsändamål är glasfibrern olämplig, eftersom den dels irriterar huden och dels inte kan absorbera fuktighet. Sam- tidigt är den emellertid lättare än nå- gon annan oorganisk fiber, och den kan varken ta eld eller förstöras av skade- insekter. ee DAEDALUS, TEKNISKA MUSE- ets årsbok 1945, har nu utkommit. Så- väl innehåll som utstyrsel är av samma höga kvalitet som alltid präglat denna förnämliga publikation. Ur det omväx- lande och intressanta innehållet vilja vi särskilt framhålla professor Gösta Bod- mans uppsats om Robert Wilhelm Streh- lenert, en svensk banbrytare på glöd- lampstillverkningens, konstsilkefram- ställningens och sulfitavfallslutens om- råden. Förutvarande chefen för AB Svenska Metallverken, direktör Erik Falk, bidrager med en intressant skild- ring av det gamla värmländska silver- verket Lahäll och intendent Althin läm- nar en kortfattad redogörelse för Tek- niska Museets nyöppnade . permanenta avdelning för elektroteknik. 22/6 1945 TEKNIK för ALLA 15