Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teknisk rundhorisont
- Elektrisk lödning av sågblad
- Trycktekniskt jubileum
- Teknisk pressrevy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=D S
N
mmm
—
Elektrisk lödning av sågblad.
Er: liten apparat för hårdlödning av
bandsågsblad har förts i marknaden
av Maskinfabriken Waco i Halmstad.
Apparaten består av en transformator,
inbyggd i ett plåthölje med två spänn-
backar för fastsättning av sågbladet.
Lödstället inkopplas i transformatorns
sekundärkrets. Före hoplödningen avfa-
sas ändarna på sågbladet, varefter de
skjutas in under backarna och fastlåsas
så att ändarna ligga över varandra. I
skarven inlägges en bit lödmaterial, var-
efter strömmen släpps på. Då lödma-
terialet efter några sekunder smält, hop-
tryckes och avkyles lödstället med en på
apparaten monterad tryckarm.
Transformatorn har två uttag på pri-
märsidan som inkopplas alternativt med
tryckknappar. Det ena uttaget använ-
des under lödningen, då hög strömstyrka
erfordras, ca 300—400 A. Det andra ger
en svagare ström som användes för en
lättare uppvärmning av arbetsstycket
efter lödningen för borttagande av hård-
het och sprödhet i fogen.
Energiåtgången uppges bli ca 1 kWh
enfas växelström” 50 p/s.
för ett hundratal lödningar. Apparaten
utföres som standard för 127 och 220 V
Elektrisk hårdlödningsapparat för växel-
ström.
Iryckeritekniskt jubileum.
I samband med utställningen ”Svenska
Pressen 300 år”, på Skansen i Stock-
holm, visas en hel del både ålderstigna
och nymodiga tekniska apparater i pres-
sens tjänst. Bland de förra finnes bl. a.
den första i Sverige använda tryckpres-
sen av metall. Det var den tekniskt in-
tresserade engelske
lorden Stanhope,
som omkr. år 1800
konstruerade denna
tryckpress, varför
den även kallas
Stanhopepressen.
Det dröjde inte
länge förrän några
Stanhopepressar
fann vägen också till
vårt land, där man
dittills använt pres-
sar av trä. Omkring
år 1820 upptog
Munktells i Eskils-
tuna svensk tillverk-
ning av denna press.
Stanhopepressen
betecknade på sin
tid ett stort fram-
steg på tryckeritek-
nikens område. Den
gjorde det bl. a.
möjligt att trycka i
större format och
en hel tidningssida på en gång, enär den
var utrustad med betydligt större digel
än de vid den tiden gängse träpressarna.
Man har under utställningen företagit
en del prov med den gamla järnpressen,
som visat sig mäktig den aktningsvärda
kapaciteten av 250 sidor i timmen!
TON Kar Hag:
torn sköter den
gamla pressen me-
dan HKH studerar
Stockholmsposten
I från 1879.
GO CHEFEN FÖR DEN AMERIKANS-
ka varvs- och dockkommissionen har läm-
nat en del upplysningar om de väldiga
amerikanska flytdockor som utexperi-
menterades år 1940 och är en amerikansk
uppfinning, som inte användes av något
annat lands örlogsflotta. De har nu bör-
jat sättas in i Stilla havs-kriget. Doc-
korna transporteras i sektioner till fram-
skjutna baser nära stridszonerna. Där
sammansätts de och får i färdigt skick
en kapacitet av mellan 56 000 och 100 000
ton, dvs. tillräckligt för att ta hand om
de största krigsfartyg.
& ETT MODERNT SNÄLLTAGS-
lokomotiv består av omkring 65 000
skilda delar. Det järn, som använts för
lokets byggande har en vikt av 125 000
kilo. Detta järn har framställts av
300 000 kilo malm, och för smältningen
av denna malm har man måst använda
900 000 kilo kol.
För brytningen av denna kolmassa ha
fyra gruvarbetare haft arbete i ett helt
år. Man räknar med att varje arbetare
i kolgruvorna bryter mellan 700 och 800
kg kol pr arbetsdag.
Loket beräknas ha en livslängd av
20521:
e GLASFIBER MED EN DIAMETER
av 0,0005—0,0025 mm är en av de se-
naste produkterna, som lanceras av ett
amerikanskt glasbruk. Hittills har man
endast bedrivit försökstillverkning, men
när man börjar produktion i större ska-
la är det säkerligen all anledning för
textilfabrikanterna att hålla ögonen öpp-
na. Man räknar med att kunna väva
mjukare och finare tyger än de eldfasta
draperityger som hittills framställts av
grövre typer av glasfibrer. För be-
klädnadsändamål är glasfibrern olämplig,
eftersom den dels irriterar huden och
dels inte kan absorbera fuktighet. Sam-
tidigt är den emellertid lättare än nå-
gon annan oorganisk fiber, och den kan
varken ta eld eller förstöras av skade-
insekter.
ee DAEDALUS, TEKNISKA MUSE-
ets årsbok 1945, har nu utkommit. Så-
väl innehåll som utstyrsel är av samma
höga kvalitet som alltid präglat denna
förnämliga publikation. Ur det omväx-
lande och intressanta innehållet vilja vi
särskilt framhålla professor Gösta Bod-
mans uppsats om Robert Wilhelm Streh-
lenert, en svensk banbrytare på glöd-
lampstillverkningens, konstsilkefram-
ställningens och sulfitavfallslutens om-
råden. Förutvarande chefen för AB
Svenska Metallverken, direktör Erik
Falk, bidrager med en intressant skild-
ring av det gamla värmländska silver-
verket Lahäll och intendent Althin läm-
nar en kortfattad redogörelse för Tek-
niska Museets nyöppnade . permanenta
avdelning för elektroteknik.
22/6 1945 TEKNIK för ALLA 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 02:07:27 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1945-13/0015.html