HETER frå SVENSK INDUS Högtidlig invigning. närvaro av 150 gäster från alla delar av landet med statsråden Möller, Sköld, Ohlin och Rubbestad i spetsen invigdes den 3 juli Norrbottens Järn- verks färdiga 19-miljonersanläggningar 1 Luleå. För närmare två år sedan eller närmare bestämt 11 september 1943 ägde den första tappningen av tackjärn rum vid NJA, och i februari detta år satte man i gång elektrostålugnen. Un- der kommande två år skall man bygga ytterligare en förreduktionsanläggning, ett Thomasverk och ännu en elektrotack- järnsugn till komplettering av de två ugnar av detta slag som nu äro i drift. Under produktionsåret 1 juli 1944 — 1 juli 1945 har NJA tillverkat 57 000 ton tackjärn, vilket svarar mot ungefär 95 proc. av det tekniskt och teoretiskt högsta möjliga, vartill kommer 3 000 ton från den nyligen igångsatta elektro- stålugnen. Allt som allt har verket hit- tills producerat omkring 100 000 ton tack- järn, vilket är en synnerligen välkom- men vara, ty därmed har NJA kunnat ersätta den import av 60 000 ton tack- järn per år från Tyskland, som bortföll för två år sedan. Verket sysselsätter för närvarande 240 man. Semesterstipendier. venska metallverken har två år i rad avsatt 50 000 kronor till semesterända- mål för sina arbetare, och dessa medel kommer att användas för semestersti- pendier. En kommitté håller på med att utarbeta stadgar för den stiftelse som skall dela ut stipendierna. Bolaget har lovat att överlämna de fonderade 100 000 kronorna så snart dessa stadgar är fär- diga och stiftelsen, vars styrelse skall väljas av arbetarna, blivit inregistrerad. Ny industri till Köping. Et nytt företag i byggnadsbranschen kommer inom kort att anläggas i Kö- ping- Det är en fabrik för tillverkning av värmeisoleringsplattor av armerad träull. Produktionskapaciteten blir redan efter första utbyggnaden omkring 2 000 kvm pr dag med ett 50-tal anställda. Tomten har inköpts av staden och utgör cirka 20000 kvm. Den medger i fort- sättningen utbyggnad för en fyrdubbling av tillverkningen. Man hyser förhopp- ningar om en betydande export — främst till England under återuppbyggnadstiden. 28 TEKNIK för ALLA 20/7 1945 Anläggningskostnaden för denna första etapp går löst på en halv miljon kr. Det nya företaget i byggnadsbranschen har grundats av ingenjör Henrik Matts- son i Stockholms Plattsättnings-AB och disponent Wiggo Hanzon i Byggmästar- nas Materialaffär. Stadsarkitekt Nils Hansson har ritat anläggningen, och bygg- mästare Karl Bleco är ansvarig ledare för arbetet, som drivs i företagets egen regi- Utökad linjesjöfart. ederi-Sveas kontraherade nybeställ- ningar uppgick vid årsskiftet till cirka 37 000 ton d/w, varav ett tankfar- tyg på 13400 ton d/w, tre lastmotorfartyg och fyra ångfartyg. Leveranserna av dessa fartyg torde bli väsentligt för- dröjda genom verk- Utvecklingen av Sveabolagets flotta har i huvudsak gällt lastfartygen. Av passagerarfartygen, 16 st., är 11 byggda före sekelskiftet, samtliga mindre typer med en fart av 10 till 11 knop. De fem större passagerarfartygen är byggda efter 1914 och gör 13 å 14 knop. Den senaste nyanskaffningen är ”Astrea” på 3200 bruttoton, som inköptes förra året i då ej fullt färdigt skick. Många av de ny- byggda lastfartygen är inredda för 10 å 12 passagerare. Det är givet att i bolagets framtids- planer även ingår förnyelse av passage- rarfartygen. Detta torde vara nödvän- digt icke minst med hänsyn till den kon- kurrens flyget så småningom kan väntas bjuda även i fråga om passagerartrafiken inom landet. . För att möta denna kon- kurrens torde erfordras betydligt mera snabbgående fartyg än de nuvarande och dessutom fartyg vilka kan erbjuda kom- fortabla utrymmen för passagerare. stadsstrejken. Sedan dessa fartyg blivit färdiga och införliva- de med flottan kom- mer Rederi-Svea att disponera över en” lastfartygsflotta som i tontal icke ovä- sentligt överstiger förkrigsflottans men som högst betydligt överträffar denna i utrustning och effek- tivitet. Ungefär 1/3 av tonnaget kommer då att falla på mo- tortankfartyg. Detta torde betyda att bo- laget siktar till en utvidgning av sitt verksamhetsområde till andra marknader än linjefarten. Intres- sant är, att tank- fartygen gör 14 å 15 knop och över- träffar därmed även Acetylengas A.-B. Svenska Carbidkontoret, Fabriksgat. 38—42, Göteborg. I Sänd Edra broschyrer om gasverk och apparatutrust- | för svetsning skärning lödning etc. erhåller Ni fördelakti- ast genom att själv - ramställa gasen av karbid i våra lättskötta och = driftsekonomiska acetylengasverk. : NORDSVETS 1 000-tals i dagligt bruk landet runt. Begär broschyr Insänd nedan- stående kupong Sveabolagets <snab- jag ae An baste passagerarbåtar- Efterkrigsförberedel- FREE, serna har = också N j sträckt sig till en Namn utbyggnad av linje- | Adress: farten med en öst- | afrikansk linje ge- nom den för ett par år sedan bildade Svenska Ostafrikan- ska linjen. A.-B. SVENSKA CARBIDKONTORET Fabriksgatan 38-42 - GOTEBORG - Tel. Namnanrop ”Carbidkontoret”