Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valery Chkalov, rysk flyghjälte, av Alvar Zacke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var nog mer än en som tänkte på
vad en annan flygare sagt tio år tidiga-
re, när han — klädd i halmhatt — steg
ur sitt plan på Le Bourgets flygfält vid
Paris:
”My name is Lindbergh . . .”
I bägge fall var presentationen täm-
ligen obehövlig. Den ”flygande dåren
Lindy” följdes ju av en hel värld i
spänning under sin ensamma enmotors-
flykt över Atlanten, och även om den
sovjetryske flygkaptenen Chkalovs start
från Moskva för en flygning via nord-
polen till Nordamerika inte väckt lika
stor spänning världen runt, så var den
dock på känt sovjetmanér propaganda-
mässigt väl förberedd, och kamrat
Chkalov och hans två kamraters ankomst
till USA eller Kanada väntad.
Det vore orättvist att anställa någon
direkt jämförelse mellan Lindberghs
prestation och den ryska trions — detta
av flera skäl. Det räcker med att hän-
visa till att tio år förflutit sedan svensk-
ättlingen Charlie gjorde sitt historiska
”pölskutt”. Men det hindrar inte att vi
vid en titt på res-
pektive herrars
flygsträckor måste
medge att Chkalov
gapat över en betyd-
TEKNIK för ALLA 16/2 1945
Med stolthet kalla sig’ Rysslands i dag så framgångsrika stridsflygare för Chkalovs
lärjungar.
ligt större och även segare munsbit än
svenskamerikanen. Lindbergh flög den
erkänt lättaste riktningen, från väster
till öster, som ger fördelen av medvind.
Hans flygsträcka var inte heller mer än
knappt hälften av de tre ryssarnas.
andra sidan vet vi ju att Charlie Lind-
bergh senare vid åtskilliga tillfällen har
korsat Atlanten både via Grönland och
långt i syd under vida svårare förhål-
landen än första gången — fastän med
en modernare maskin och med sin fru
som duktig radiotelegrafist.
Nej, hur man än vrider och vänder på
saken kommer man inte ifrån att trion
Valery Chkalov (förstepilot och befäl-
havare), Georgi Baidukov (andrepilot)
och Alexander Belyakov (navigatör och
radiotelegrafist) gett sig i kast med en
av de svåraste uppgifter som flygning i
jordatmosfären över huvud taget kan
bjuda på. Varför? Jo, bl. a. därför att
flygvägen gick praktiskt taget rätt över
bägge nordpolerna, både den geografiska
och den magnetiska. Men hur bar en van-
lig kompass — ett av flygarens vikti-
gaste navigationsinstrument — sig åt
vid så nära konfrontation med kraft-
fälten däruppe? Jo, den blir naturligt-
vis alldeles vettvill och snurrar bara
runt, runt. Nu hade väl Chkalov även
en kompass av gyrotyp, men det måste
känts tämligen otryggt att bara ha den-
na att lita till, medan den magnetiska
kompassen utförde de vildaste der-
vischdanser. Vidare måste det anses
fastslaget att Vår Herre näppeligen ska-
pat mera ödsliga och otillgängliga trak-
ter än de sibiriska tundror, det isfyllda
hav och de öde klippöar över vilka stör-
re delen av flygningen gick.
Nå, hur de nu bar sig åt, Chkalov,
Baidukov och Belyåkov, så tog de sig i
alla fall, ”utan äventyr” som det heter,
fram till bestämmelseorten och landade
som sagt i Vancouver den 20 juni 1937
efter att 63 timmar tidigare, på mor-
gonen den 18 juni, ha startat från Mosk-
vas största flygfält. Det behövs ordent-
ligt tilltagna rullbanor, när man skall
starta med bränsle för 63 timmars och
10 000 kilometers flygning plus någon
marginal för motvind och andra faktorer
som kan fördröja framkomsten ...
Det var emellertid inte första gången
Chkalov var ute i ett dylikt ärende. För-
sta gången Chkalov lät tala om sig i
samband med rekordbrytande polarflyg-
ningar var ett år tidigare, då han den
20 juli 1936 startade från samma flyg-
plats med samma flygplan — en enmo-
torig ryskkonstruerad N.O0.-25, för att
på uppdrag av själve Stalin flyga till
Kamchatka. Besätt-
ningen var också
densamma.
De tre flygarna
och deras plan —
med =: beteckningen
CAHI-ANT 25 —
fullgjorde uppdra-
get på ett i stort
sett mycket fram-
gångsrikt sätt. Ge-
nom cykloner, ark-
tiska dimbankar —
som lär kunna vara
lika täta som den
beryktade London-
fogen — och våld-
Chkalovs följeslaga-
re på sträckflyg-
ningen mellan Van-
couver—Moskva wvo-
ro andrepiloten Ge-
orgi Baidukov (t.v.)
samt navigatören
Alexander Belyakov
RES SSA NO
så SETS
PRESES SEA SARAS SENS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
