RAA mekanik, vilket slutligen har haft til resultat att jag tillverkat snart et tjugutal olika konstruerade väggur. En ofta återkommande fråga av in- tresserade besökare har varit hur länge jag sysselsatt mig med detta och vem som har lärt mig detta komplicerade arbete. På den första frågan måste jag då svara att jag varit urmakare ända från min tidigaste barndom. Först på så sätt att jag lagade och rengjorde en hel del urverk, mest ”moraklockor”, och nu slutligen så att jag tillverkar så- dana själv direkt ur råmaterialet. Och då jag tillverkar en klocka så gör jag varje del själv. Inte ens den minsta fabrikstillverkade skruv kommer till an- vändning. Men under de många åren har jag även förfärdigat en mångfald andra finmekaniska arbeten. Därigenom har jag fått en välbehövlig träning och för- måga att kunna tillverka sådana delar, som behövs för färdigställande av ett säkert gående ur. Den andra frågan, vem. som lärt mig urmakarekonsten, är svårare att besvara, enär jag aldrig gått igenom någon urmakareskola. Jag har endast noga studerat olika urverk och sedan så småningom själv gjort sådana, först enskilda ersättningsdelar vid reparationer av gamla ur, och se- dan fullständiga verk. Dock har jag vid förfrågan fått många goda anvisningar av verkliga urmakaremästare. Dessutom har jag studerat en hel del läroböcker för urmakare, skrivna på tyska och franska språket. Men det måste medges att det dessutom fordras vissa medföd- da anlag. Ty utan sådana skulle nog resultatet bliva ganska underhaltigt. Ritningsarbetet är inte det minst intres- santa. Kyrkoherden planerar här en ny moraklocka. Därunder syns han bredvid två av sina mästerverk. Klockan t.: Vv. går alltid rätt och Visar förutom dygnets tim- mar även år, månader och veckodagar. Den konstfärdigt dekorerade moraklockan t. h. är den skicklige hobbyistens ögonsten. 16/2 1945 TEKNIK för ALLA 9