J-21, det nya svenska jaktplanet som replika -(MOoFusTex Sedan en tid tillbaka har ryktet vetat berätta, att flygvapnet en dag, som inte vore alliför avlägsen skulle utrustas med ett jaktplan, som vore äkta svensk vara. Nyligen har landet begåvats med denna skänk från SAAB. Ryktet talade alliså sanning. Det nya planet är bl. a. ivåbommigt, har skjutande propel- ler och noshjul. TfÅ presenterar nu det intressanta planet i modell. J-21 som modell kan bli en mycket vacker sak. Vid byggandet av modellen bör man börja med flygkroppen och utgå därifrån. Krop- pens konturer tages från ritningen och över- föres på därtill lämplig träklots av lind eller asp medelst kalkerpapper. Vid utformningen börjar man lämpligast med kroppens kontu- rer från sidan vilka utsågats. Konturen upp- ifrån tages sedan ut och ritas upp på den blivande kroppen. Då har man kroppens samt- liga konturer klara, men formningen återstår. Lättast kontrolleras kroppsformen genom mal- lar, vilka klippas ut i papp eller celluloid och trädas på kroppen. Ytbehandlingen av krop- pen måste ske mycket noggrant, så ytan blir en bra grund för den kommande målningen, en regel som måste hållas om modellen skall få en bra yta. Vingarna uppdelas så att cen- tralvingen och de yttre vinghalvorna blir de- lade. Alltså vid centralvingen skall kroppen och stjärtbommarna fästas. Formen på cen- tralvingen fås från ritningen. Innan vi går vidare bör vi ta oss en funderare på hur vi skall fästa vingarna vid kroppen. Vi har två alternativ att välja. Det första, att såga ut ett urtag i kroppen passande centralvingens profil, samt där inpassa och limma densamma. Detta tillvägagångssätt medför att man får centralvingen hel, men medför ett styvt ar- bete att såga och fila för urtaget. Det andra sättet är att kapa till två passande bitar för centralvingen, men då skall kroppens tjocklek frånräknas. Här fästes centralvingen på båda sidorna om kroppen genom att borra in tappar i kroppen resp. vingarna samt limmas. Nu har vi kroppen med centralvingen monterad och övergår till stiärtbommarna, vilka skall ut- formas och fästas. Därvid användes samma tillvägagångssätt som till arbetet med kroppen. Alltså konturen från sidan överförs på lämp- ligt material, och formen uppifrån mätes upp. Även här finns det mallar för mätandet av bommarnas form under utformningen. När bommarna fästes vid vingarna kan man lättast göra ett urtag för centralvingen. Urtagets stor- lek och form i bommarna får man av central- vingens profil. Nu gäller det att få bommar- na i rätta vinklarna i förhållande till kroppen, när limningen utföres. Det kan förstöra en snygg modell om t. ex. stjärtbommarna sitter snett eller skevt. Var framförallt mycket nog- grann vid monteringen! Turen har kommit till vingspetsarna, deras utformning och fastsätt- ning. Vi börjar att forma dem. Även här måste vingprofilen vara exakt. Hela tiden har givet- vis den grövsta utformningen gjorts med en skarp slöjdkniv eller rasp, och efter dessa grovt sandpapper, samt till sist ett fint sådant. Ving- arnas fastsättning på centralvingen utföres ge- nom samma förfarande som förut använts vid 20 TEKNIK för ALLA 16/2 1945 centralvingens och kroppens montering. Man kan för att få fram konturerna av roder och flaps samt trimroder först rita upp dem och sedan skära ner ett smalt spår i vingarna. Arbetet med propellern börjar med att spinnern gives den form den skall hava. (Man får gi- vetvis borträkna spinnern vid kroppens utformning.) På spinnern mätes upp var propellerbladen skall fästas. För att propellern skall bli hållbar bör hål bor- ras i spinnerna för propellerbladen. En axel borras in i centrum av spinnern och kroppen för att få propellern vridbar. | | Landningsställsbenen göres av rundträ och pianotråd samt luckorna av cellu- loid. Kabinen kan målas eller också kan träet borttagas och ersättas med cellu- loid, vilket ger ett naturtrognare utseen- de. För att få önskad strömlinjeform i fogarna mellan vingarna och flygkrop- pen kan vanlig spackelfärg eller fin såg- spån uppblandad med grundlack, lämpli- gen begagnas. Finslipningen utföres med sandpapper av vilket det grövsta ta- ges först och sedan övergår man till finare sort. För att få önskad yta grund- lackeras modellen med grundlack, innan själva målningen börjar. Detaljerna så- som antennmast, luftintag, avgasrör samt fotsteg göras av därtill passande material. Alltså fram med fantasien. Färgschema: mörk olivgrön översida och undersidan gråblå. Gottling. ESSEN H4um. (ND At FOR a NARE I- SITSIGT, I-MOTORIGT JAKTPLAN. 16/2 1945 TEKNIK för ALLA 21