ES kaniska kontaktanordningar. Nu har man lyckats på ett ganska enkelt sätt (fig. 14). En extra kontrollsträcka (B) erfordras i tredje rälen (eller luftled- ningen). Denna sträcka bör vara lång nog att stoppa ett lok på ömse sidor om det ställe, där signalrälen är isolerad. Matningen av ström till denna kontroll- sträcka regleras av reläerna I och III samt av ett extra relä II. Lagom ström till blocksträckorna regleras av en reo- stat R. Reläerna I och III kontrollerar inte bara den korta sträckans tredje räl, utan även ljussignalerna. Reläet II är kopplat i serie med lokströmkretsen. Om ett tåg kör från vänster till hö- ger slår relä I till, och då det kommer till kontrollsträckan, får denna ström ge- nom den övre kontakten på relä III. Re- lä II påverkas! Så länge tåget befinner sig på kontrollsträckan, hålles relä II:s kontakt sluten, och förhållandet att tå- get upptager delar av båda blocksträc- korna A och C hindrar ej körningen. Men om nu tåget kommer in på kon- trollsträckan, och ett annat tåg befinner sig på C-blocket, får den förstnämnda ingen ström, eftersom både relä I och III står öppna och därmed ingen chans finns för relä II att påverkas. På detta sätt skyddas både motsatta och efter varann följande tågrörelser. Den i fig. -14 visade kopplingen är lokal och måste upprepas vid varje signal. Det är dock möjligt att använda ett relä (för lok- ström), som kontrollerar båda ändarna av en blocksträcka. Om till exempel relä I hade ännu en uppsättning kontakter kunde denna kontrollera strömmen till ett relä (av samma sort som relä II) i vänstra ändan av blocksträckan A lika väl som relä II på figuren. Det finns en nackdel hos systemet. Om två tåg sam- tidigt från motsatta håll inkommer på samma <blocksträcka fungerar det ej, men hur ofta händer det? Atminstone skulle det aldrig behöva inträffa. Hur som helst är kopplingsschemat enkelt, SIGNAL C. 2 SIGNAL BB. ÖF GÖR B Å rTacke gär 2 RN md 4 Ta NE > - SDN ) IE | Erfareonarnr TE = | | c LJ GEMENSAM 4 ÄÅTER- $g LEDNING SIGNALSTRÖM ] RELA B | | ] | | LokstRömM Fig. 10. SIGNALSYSTEM MED TVÅ SKEN (GRÖMTOck RÖTT) SAMT TÅGKONTROLL I EN RIKTNING, praktiskt och fungerar till belåtenhet. Vad kan man mer begära? Även om inte någon signalering alls finns på modelljärnvägen, kan tågkon- troll arrangeras så att tåg stoppas, då en växel ligger fel. Strömmen matas in från höger på fig. 15. Ett tåg som kom- mer på rakspåret från vänster måste stanna och släppa fram tåg på sidospå- ret eller om detta ej är fallet, vänta tills växeln intagit rätt läge. Tillförseln till tredje rälen kontrolleras alltså av en kontaktanordning kopplad till växelspa- ken. Vid framsidan av en växel kan spåret isoleras på ett sådant sätt att signalen visar rätt läge (eller sken) för det spår, vari växeln ligger. På fig. 16 har växel- spaken kopplats samman med en kon- trollanordning. Signalströmmen kommer in från höger och signalrälen är prickad. Så som växeln ligger på figuren, har ett tåg på rakspåret till vänster ingen inverkan på signalen, medan ett tåg på kurvspåret ställer signalen på stopp. På figuren har en signal placerats till hö- ger och ett hjulpar markerats med ett streck över spåret. Härmed är modelljärnvägens elektri- fiering slutventilerad. Säkert finns det de som med ledning av det publicerade materialet kan åstadkomma ännu enk- lare och finurligare signalsystem. För en modelljärnvägare är inget omöjligt, eller hur? LÅ 35 TREE RAL 4 FT 2 ATG RLEDNUNGSRAL ) J SIGNALRÄL => 8. [4 FT 12 SIGNALLAMPOR MED" Hö& SPANNING 4 o AS 7 SPARA RELÄAERNAS KONTAKFER TREDJE RAL OC. SIGNALRAL | ÅTERLE DNING RAG R RAärl : Re I SIGN /ALSTARÖM [Å - 2) [ Lok IR | Eio.14 SIGNALSYSTEM MED TÅG KONTROLL I BÅDA RIKTNINGARNA FÖR ENKELSPÅR. Fig.A3. SEMAFOR JET d STRÖMWALLA LOL a Frgå6. SPÅRVÄLJARE VID VÄXEL. 16/2 1945 TEKNIK för ALLA 19