fa jeepen kom, besågs och segrade i ett enda tag. Gamla, kända motorgub- bar, som under årensslopp varit med om mångt och mycket på bilmarknaden, stod där och myste av idel förtjusning. Trots att jeepen inte alls har några drag ge- mensamma med de bilismens skönheter man var van vid före kriget. För jeepen är snarare ful i all sin tjuriga uppnosighet. Den är knubbig och kantig på alla sätt, men gemytlig och småputtrig ändå. Upp och ner över gräskullarna och dikena skruvade den sig med fantastisk styrka och vighet. Rakt genom meter- höga snödrivor for den som en skottspo- le, kryssade uppför de brantaste slutt- ningar, slirade lite och försvann i en li- ten sänka. Stopp? Nej, motorn gick bara upp i varv, tonen blev smått bis- ter, jeepen blev arg och rusade upp och fram som skrKju- ten ur en kanon! Upp för en slutt- ning svepte den, guppade till lite på krönet och dök hals över huvud ner för andra sidan. Utan att tippa eller slå runt! Och med en ”vanlig” ameri- E KS kansk flygare ; a vid spa... för: E 2 låt, ratten! Vad skulle den ej 12 TEKNIK för ALLA 2/3 1946 JEEPEN ERÖVRAR STOCKHOLM kunna prestera med specialutbildade fö- rare? Eller med en hederlig och arbet- sam lantbrukare i sätet? Framtida, fredliga och vida vyer öppna sig osökt! Jeepen är en aktningsvärd storhet i all sin litenhet. Den är ytterst kompakt — har en spårvidd på 1,03 meter och en hjulbas på 2,03 meter. Motorn har 60 hästkrafter och en säregen växelkombi- nation. Växlarna är 3 till antalet men tack vare en speciell mellanväxel med två variationer — hög och låg växel — blir det i själva verket hela 2 X 3 väx- lar, d. v. s. 6 växlar framåt och 2 back. Jeepen har bara knappa två år på nacken — den kom till år 1942 — men finns redan i en fantastisk massa exem- plar. Den spottas ut från Fordfabri- kerna i Dearborn, som brukar ha en oer- hört uppdriven daglig produktionssiff- ra. Efter kriget är det. inte omöjligt att den börjar skutta hit över till Sverige. Det an- såg i alla fall Fordchefen här i landet, direktör Bröndum, som drog upp en hel del vackra teckning- ar kring jeepen. Och var- för skulle den väl inte en dag bli den svenske lant- brukarens allround-vagn. På dagen traktor, på kväl- len och om söndagarna ”finvagn”. Jeepens motor är på 60 hk och växlarna äro 3 till antalet. Qtockholms stads renhållningsverks nya och intressanta snöslunga, som expe- rimenterats ut på Gatukontoret av ren- hållningschefen själv, ing. Björkman, och hans medhjälpare, debuterade under vinterns stora snöfall i huvudstaden. Själva principen är gammal, men den har fått en ny utformning. Snöslung- an består nämligen av ett aggregat med motor. Det kopplas framför en vanlig lastbil. Snön matas in av en plog direkt mot slungan, som är ungefär 1 meter i diameter. Propellern kastar upp snön genom ett rör, som riktas så att det kas- tar i väg snön ner i en lastbil, som kör fram jämsides med plogbilen. På van- liga vägar slungar man i väg snön utåt sidorna. Vid provkörning fungerade appara- ten i det stora hela bra. Det återstår att se hur den skall uppföra sig när det gäller att slunga i väg blötare snö. Ty- värr kan den inte användas på alla ga- tor, eftersom två bilar måste köra i bredd. Ny professur? För praktiskt taget alla grenar av mänsklig verksamhet, säger intendent Torsten Althin vid Tekniska museet i en intervju, existerar det vid våra lärosäten en historisk undervisning. Men inte för teknikens och industrins historia. Det är en uppenbar brist. Naturvetenska- pens, ingenjörskonstens, teknikens och industrins framsteg ha under alla tider bildat den grund, på vilken all annan odling växt fram och möjliggjort en för- bättrad levnadsstandard för stora delar. av mänskligheten. En imponerande rad av industrimonografier vittna om, att teknikens och industrins folk här i lan- det sedan några decennier insett att man ur kunskapen om det förflutna kan och bör hämta andlig näring och stimulans av värde för framtida arbete på ingen- jörskonstens fält. Samma insikt talar ur våra industriföretags reklam, som ofta framhäver den historiska grund, på vil- ken de stå, och de banbrytande insatser av teknisk art, på vilka man nu bygger vidare.