ANVÄND LÄGSTA HÅSTIGHETEN PÅ SVARVSPINDELN RÅDÄNDEN | FASTSPÄNNES NI CHUCKEN ij N Fig.1a Fig. 3 IDRAGFJÄDER" Z Unbao CAT ”TRYCKFJÄDER" Fig.2 FJÄDERÄNDEN AVSLIPAS GLEST För modellbyggare och hobbyister av alla de slag är det synnerligen värdefullt att själv kunna tillverka sina spiralfjädrar. Har man tillgång till svarv erbjuder detta vanligen inga större svårigheter, men man kan även lösa denna arbetsdetalj med hjälp av andra verktyg: SLIPSKIVA Olika arbetsmo- ment då tillverk- ningen sker med en svarv. plana ändar på fjädern, särskilt om den skall användas för ventilstyrning e. d., och anliggningsytan icke får vara ojämn. Avslipningen av fjäderändarna sker enk- last på en smärgelskiva — se fig. 3. Alla av oss ha icke tillgång till svarv — men för den skull är det inte alls omöjligt att göra en fjäderspiral, På Gör FJÄDERSPIRALERNA själv! Warie hobbyist har säkerligen någon gång ställts inför problemet att till- verka en fjäderspiral — det må nu gälla modelljärnvägen, den elektriska motorn eller något nyttoföremål. . Att själv linda en spiralfjäder, det är icke så svårt som det kanske låter för många. På fig. 1 ser vi den ”klassiska metoden”, alltså det förfaringssätt, som är enklast och bäst att använda sig av. Emellertid är det blott den lilla skaran lyckliga svarvägare, som kan linda spiraler på detta enkla och bekväma sätt. Som vi se, spänner man fast en dorn i svarvechucken — fig. I a — var- efter ståltråden helt enkelt lindas om densamma genom att svarven sättes i gång under det tråden hålles stadigt. Såsom bilden visar, fastspännes tråd- ändan i chucken samtidigt med dornen, och om man så vill, kan en liten skåra filas i densamma alldeles intill chucken för att få en stadig start vid lindningen. Vi kunna allt efter behov framställa tryck- eller dragfjädrar, se fig. 2. Drag- fjäderns utseende visas på den övre skis- MODELLJÄRNVÄGEN. (Forts. fr. sid. 22) na mjukt övergå i kurvor och genom att vara mycket omsorgsfull vid själva spår- läggningen, erhåller man ett fullt järn- vägsmässigt spår. Tågen rulla, även vid de högsta hastigheter, in i kurvor- na utan onaturliga stötar och urspå- ringar böra bli sällsynta. Om man där- emot låter rakspåren direkt övergå i tvära kurvor tillämpar man spårvägs- principer, och det var ju inte en spår- vägsmodell vi höll på att bygga! Men, frågar Ni, hur skall man kunna fixera sina kurvor -efter dessa givna radier? Det är mycket enkelt. Skaffa en lång trälist eller linjal, fäst den vrid- bart på lämpligt avstånd och låt en penna rita upp kurvan på underlaget, medan Ni sakta vrider runt. Se dock noga till, att inga brytpunkter uppstå, utan att kurvorna mjukt övergå i var- andra och att raksträckorna alltid utgå som tängenter till kurvorna. ' Nalle. sen. Som vi se är spiralen här tätlin- dad, utan något mellanrum mellan de skilda varven. Fjädern måste alltså dra- gas isär, för att dess motstånd skall kunna utnyttjas. Tryckfjädern på skis- sen under har precis motsatta egenska- per; den strävar att bibehålla sin ut- dragna form och gör motstånd när den tryckes ihop. Framställningen av de två slags fjädrarna kan ske på två olika sätt. Man kan antingen linda tryckfjä- dern på vanligt sätt, alltså med tråd- varven liggande tätt intill varandra och sedan draga ut den färdiga spiralen, så att varven skiljas åt. Eller också kan man redan vid lindningen linda tråden med det önskade avståndet mellan var- ven. Man måste dock komma ihåg, att spiralens innerdiameter blir avsevärt större än dotnens, varvid också avstån- det mellan varven ändras, såvida inte lindningen sker tätt. Det torde således vara bättre att helt enkelt draga ut fjäderspiralen, om man önskar få en tryckfjäder. Vid vissa tillfällen måste man ha fig. 4 se vi, att även den vanliga borr- maskinen med fördel kan användas. För att stadga dornen — särskilt om den- na är lång och smal — kan en träskiva med hål, som fastspännes vid borrbor- det, tjänstgöra som styrning för dor- nens ytterände. För tillverkning av klenare spiraler kan t. o. m. en vanlig drillborr använ- das — se fig. 6. Som framgår av de olika bilderna an- vändes en tång för fasthållande av tråd- änden. Skall spiralen vara lång, är det dock svårt att hålla tråden på detta "sätt. Vid sådana tillfällen kan man med fördel hålla den i handen med ett sta- digt grepp. Även koniska spiralfjädrar kunna framställas med största lätthet, så som vi se av fig. 5. En träskruv av önskad dimension användes härvid som dorn, och resultatet blir mycket tillfredsstäl- lande. Till sist: Som material för fjä- -: derspiraltillverkningen > användes -s. k. pianotråd, som finnes att få i de mest varierande dimensioner. Figurerna här nedan visar hur man klarar uppgiften med hjälp av en enkel borr. SPIRALLINDNING I DRILLBORRSKAFT SPIRALLINDNING I BORRMASKIN i TILLVERKNING AV KONISKA SPIRAL- FJÄDRAR 2/3 1945 TEKNIK för ALLA. 23