/ I I a | ningar måste hon oundvikligen komma fram till raketerna. Samma år som Piccard gjorde sin första uppstigning sände en tjeckisk uppfinnare, Ludvik Ocenasek raketer 900 m upp i luften och meddelade, att han hoppades kunna -befordra post mellan skilda städer per raket. Prof: H. Goddard vid Clark University experimenterade i åratal med raketer. Hans raketer nådde en hastighet av över 800 km/tim. Ra- ketfartygen befinna sig ännu så länge på fantasiernas stadium, ty hittills har de bästa av dem stannat på papperet. Där äro de i stånd till vad som helst. Där tävla de ifråga om lyx och bekväm- ligheter med det bästa landvägarna, oceanen och luften kan erbjuda den re- sande. Där gör de redan — eller ha gjort — resan till månen, som männi- skan en vacker dag kommer att göra, lika säkert som att hon överhuvudtaget lyckats lära sig flyga. Vi kommo emellertid långt. Vi foro jorden runt. Vi foro snabbt — och nåd- de nästan den högsta effektiva grän- sen för vår hastighet i luft. Vi foro högt — tillräckligt högt för att ta foto- grafier, vilka verk- ligen visade att jor- pen var rund. Sedan många problem kommit på god väg mot en förnuftig lös- ning, började en rad nya frågor uppstå. Hur mycket kunde man föra med sig? Hur många männi- skor kunde man lyf- ta upp i luften? Hur bekvämt kunde man ordna det för sig? Hur stort kan ett flygplan vara? Åtminstone en av dessa frågor har be- svarats likadant av en hel kör profe- tiska röster — det finns ingen gräns för ett flygplans storlek. Om vi i mit- ten av nittonhundra- trettiotalet hade flygmaskiner som 4 — TEKNIK för ALLA 30/3 1945 I dag är Amerikas förnämsta tran- sportplan denna sto- ra Boeing maskin som är utrustad med Wright Cyclone mo- torer, typen heter Boeing 314 Clipper. tera sjuttiosex per- soner. Det var för- sett med en tryck- till storleken motsvarade sjuvåningshus, varför skulle man då inte kunna tänka sig en motsvarande till Empire State Building eller Normandie under femtio- talet? Vad beträffar antalet passagerare så börjar man med femtio, vilka omges med all den lyx en oceanångare kan bju- da på, utom simbassäng. Sen funderar man litet över saken och ökar antalet till — 100—180, och skaffar dem dessutom en simbassäng. Mer än en ansvarig flyg- plansfabrikant har offentligt uttalat att det inte finns något skäl varför man inte i ett framtida flygplan bekvämt skulle kunna transportera 400 passage- rare till ett lägre pris än rådande järn- vägstaxor. I slutet av trettiotalet hade vi flyg- plan, vilka voro så stora att hytterna måste byggas i flera våningar. Ett hyd- roplan, som planerades år 1930 och be- räknades kunna medföra sexton till tju- gufyra passagerare och femhundra kilo post blev verklighet år 1931 och kunde då ta fyrtio passagerare. Det ryska flygplanet Maxim Gorki, som byggdes i mitten av trettiotalet kunde transporte- press för tryckning av tidningar under flykten och med en biograf och en ra- diosändarstation. Produktionen av flygplan som kunde flyga på en höjd av 6000 m och med- föra 100 eller flera passagerare börja- de år 1938. År 1943 hade under krigets tryck en blygsam liten version av fram- tidens jättelika passagerareplan force- rats fram ur fabrikerna. Under freds- förhållanden; för vilka det var avsett, kunde det utan mellanlandning trans- portera sextiofyra personer från Los Angeles till New York på nio timmar eller mindre. Om det gjorde mellanland- ningar för att fylla på bensin kunde det ta ytterligare fem passagerare och täv- la med järnvägarna ifråga om låga pas- sageraretaxor. Detta flygplan, flyger mycket högt, cirka 6000 meter upp i luften och påstås inte förbruka mer än 24 liter bensin pr km. När detta plan, som konstruktörerna kalla ”Constella- tion”, flyger med halv fart är det 160 km snabbare än andra passagerareplan av 1943 års modell. Constellation har försetts med så många säkerhetsanord- ningar, att det knappast torde finnas något skäl för en passagerare att be- fara annat än att han kommer dit han skall, innan han hunnit vänja sig vid att inte vara, där han nyss var. Typiskt för de am- bitiösa projekt, som de större flygplans- fabrikanterna ägna allvarlig uppmärk- samhet, var det plan — och den ritning — som den berömde engelske flygplans- konstruktören F. G. Miles utförde och som väckte stor upp- märksamhet i början Ma av år 1943; An- 8 ledningen till, att man redan under krigstid publicerade detta projekt för freden var, att man bland allmänheten envist krävde, att flygexperterna ome- Att få sväva fram som en örn, att vara fri som en lärka är en dröm, som kom- : mer att leva så länge HE människor blicka mot skyn. RR Nn