EL-LOK B0 (be-noll) = två efter varandra följande drivaxlar med direktdrift. II. Axlar, ej lagrade i ramen, ensamma i eller i grupp (boggie). Sådana axlar betecknas som ovan, men med följande tillägg: Ensam axel- | eller flera av samma art med efterföl- jande index i form av apostrof ” (prim). Flera axlar i grupp av olika art, sättes inom parentes. Exempel: : 1 (ett prim) = en löpaxel ej lagrad i ramen. 2? (två prim) = två löpaxlar ej lag- rade i ramen (löpboggie). A” (a-prim)-= en drivaxel ej lagrad i ramen. 1 (ett) = en löpaxel. 2 (två) = två efter varandra löpande löpaxlar. B” (be-prim) = två drivaxlar ej lag- rade i ramen. parata boggier, alltså axlarna ej lagra- de i ramen, De två boggierna har var och en två drivaxlar med direktdrift. En mycket vanlig växelmaskin är det lågväxlade (max 40 km/tim) U (a-c) loket med karakteristiska små drivhjul. Beteckningen är: C (ce). Tre drivaxlar kopplade via blindaxel med koppelstång. Allt givetvis lagrat i ramen. En intressant benämning har också det gamla malmloket litt. 0 (a-f). Ni vet, det som består av två ihopkoppla- de enheter. rr C+ CI en löpaxel ej lagrad i ram samt 3 drivaxlar kopplade, lagrade i ra- men —+F ytterligare en Ukadan enhet (spegelbild). Det allra nyaste malmloket, som ny- ligen insatts i trafik på norrlandssträc- korna, är av en annan konstruktion. Den 2302 dragkraft: 60 ton styrka: vid 65 km/tim 8800 hk max. hast. 100 km/tim total längd: 34 m. Men så behövs det också styrka upp- för de milslånga stigningarna, som ofta går i kurvor, förorsakande ytterligare motstånd som måste övervinnas. Beteckning: 1 B0 1 BO IV + Y' BO0 1 BOR [ Det amerikanska expressloket är som synes en sjusärdeles harmonisk skapel- se och hela konstruktionen en fullträff i avseende på kombinationen skönhet i linjer—styrka—snabbhet. Loket, som klassificeras G G 1 (amerikansk beteck- ning) står hittills enligt undertecknads förmenande i absolut särklass. När har man över huvud taget tillfälle beundra en vackrare lok-exteriör? Den europeiska beteckningen är 2 COEECOT2 IV. = NE dz LV vp FE FN | 3 kara kd NA 5 ; a - ER = 7 SSR 2e Kap XD Sö frn JE5 ERA on rä £ Un PR ( = 35 27 Jecerispsel Hundar 7ito ZE Tian = a Farpoma £50, 8So + 200. 1230. 320 1139. ] ' Joteler Rodslang 29990 Impeltement tolet. | 1 bolgte (4095 39000 Longugcur föleke. Li Lä Ls L i LI rp LI 4 (1 A) (parentes ett a parentes) = boggie bestående av en hjälp(löp)axel samt en drivaxel. (1 C) (parentes ett ce parentes) = boggie bestående av en hjälp(löp)axel samt tre drivaxlar. Ja, det ser kanske litet invecklat ut, men vi skall taga några exempel ur SJ:s lokpark, och det hela blir strax be- tydligt överskådligare. Svensk tillämpning Till en början väljer vi några av de mest kända typerna av elektrolok. Det || vanligaste loket är utan tvekan SJ litt D. Som bekant har vi här tre drivaxlar samt en s. k. ”blindaxel”. Dessutom i f vardera änden en löpaxel. Beteckningen blir sålunda: rer (ett prim ce 1 prim) en löp- axel ej lagrad i ramen + 3 drivaxlar kopplade med stång via blindaxel + en löpazxel ej lagrad i ramen. Det nya snälltågsloket litt F har föl- jande data. Beteckningen är: & 1 DO Yr (ett prim de noll ett prim). En löpaxel ej lagrad i ram + 4 drivax- lar med direktdrift -+ en löpaxel ej lag- rad i ram. Ett av de vanligaste lokaltågs- och = växelloken är typ litt H (a-d). Ni kän- ner säkert igen typen. Som synes har vi här att göra med en = helt annan konstruktion. Det är två se- å 3 Det schweiziska mammutloket på S:t Gotthardtbanan. betecknas Co” CO” (ce noll prim ce noll prim). Två utländska jättar Till sist tar vi några utländska exem- pel. Vi väljer två rätt olika typer. Ett schweiziskt expresslok, avsett för tunga tåg i branta stigningar, och ett ameri- kanskt strömlinjelok, tillhörigt den sto- ra Pennsylvania-banan. Det schweiziska loket är synnerligen typiskt för alplandets järnväg (S:t Gotthardt-banan) och uppvisar en del intressanta data: totalvikt: 247 ton antal motorer: 16 st Och de viktigaste tekniska data av- slöjar för oss en del om lokets egenska- per: vikt 238 ton dragkraft 36 ton styrka vid 120 km/tim 4 500 hk total längd 28 m max. hast. 160 km/tim. Ja, så enkelt var det. Och herrar mo- dellbyggare, när ni nästa gång ser ett elektriskt lok överraska då er omgiv- ning genom «att obesvärat meddela: ”Där ha vi en 1” C 1”-maskin!” Det lå- ter så imponerande. Säg inte fel bara? Det gör man så lätt. Det intygar Key Hermanson. Copyright TfA och förf. Pennsylvanias ”G—G-—1”. 27/4 1945 TEKNIK för ALLA 21