Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Klassificering av el-lok, av Key Hermanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN
Bilder och konstruktionsskisser
av våra vanligaste el-lok.
lit. D
N - :
SB7 ;
3400 — J, 2000 [1150 550
|. 1800 | RÅ ov an —
litt. Ha
| —
CERN EISN ÖDE
2500 | 2850 2500 1935 ( 5 ; : e ) ? ;
| 7850 E
EN 2E H litt. Ub
Före = =
155) IZERNVALE AT i
650 2000- Er 16008 35 OR] OD DEe |650 äg / ; G
| 4300 I fb
| 92600 I
ooo SO :
1 O00 038800 H59 O05330 B000 lit. Oe
RS KD HÄNG PH Gr GY) =
fo a jla JISESOMOSSONS
20830
SSIFICERING av
I anslutning till en tidigare i TfÅ
publicerad artikel om lokomotivklas-
sificering skall jag i dag beröra de un-
derliga formler, som järnvägstekniskt
användes vid benämningen av olika elek-
trolok. Allt för djupt kommer jag dock
inte att gå i ämnet, som är mycket vitt-
omfattande, utan jag tänker endast hål-
la mig till det som är av mera allmänt
intresse för våra läsare och då framför
allt för herrar modellbyggare.
Den minnesgode läsaren kommer kan-
ske ihåg artikeln om ångloksklassifice-
ring nr 44 1943, där en mängd olika
typer av de vanligaste hjulställningarna
återgavs i schematiska teckningar. Be-
dömningsgrunden för ångloken var som
bekant: antalet drivhjul, antalet löphjul
samt deras inbördes placering.
Beslutet i Paris 1937
När det gäller el-lok, som för Sveriges
del blir allt vanligare som drivmedel på
våra järnvägar, är saken i stort sett
densamma. Här gör man dock indelning-
en med avseende på
1. Hjulgruppering (placering), löp-
och drivaxlar,
2. Drivöverföringsprincip,
3. Upphängningssystem.
En stor järnvägskonferens hölls i Pa-
ris 1937 med representanter från de
flesta europeiska länder. Därvid fast-
slogs ett system för, som det ordagrant
heter: ”Enhetlig beteckning för axelan-
ordningar å lokomotiv, motorvagnar och
tendrar”.
Av denna mycket detaljerade förteck-
FE framgår i stora huvuddrag följan-
e:
I. Axlar, lagrade i ramen, ensamma
eller i grupp.
Löpaxlar betecknas med arabiska siff-
ror. Siffervärdet anger antal likartade
axlar i följd.
Drivazxlar betecknas med stora latin-
ska bokstäver, helt utan efterföljande
index, när de är kopplade med varandra,
men index ”0” (noll), när de är försed-
da med direkt drift från motor. :
Grupper av efterföljande axlar av
samma art inom samma ram anges på
så sätt att symbolen för gruppen upp-
repas. Exempel:
A (a) = en drivaxel.
B (be) = två med varandra kopplade
drivaxlar.
—
( Att lösa problem brukar inte bereda
TfA-läsarna någon svårighet, men kla-
rar ni denna ekvation
VT C+FCPr=X
Key Hermanson hjälper er annars
och ger Er det järnvägstekniska sva-
ret X = SJ:s malmlok litt. Of, och
vad inte denna artikel lär er kan ni
studera i TfA:s handbok modelljärn-
vägen I och II.
= J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 02:07:09 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1945-9/0020.html