- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 9. 27 april-11 maj 1945 /
20

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klassificering av el-lok, av Key Hermanson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN Bilder och konstruktionsskisser av våra vanligaste el-lok. lit. D N - : SB7 ; 3400 — J, 2000 [1150 550 |. 1800 | RÅ ov an — litt. Ha | — CERN EISN ÖDE 2500 | 2850 2500 1935 ( 5 ; : e ) ? ; | 7850 E EN 2E H litt. Ub Före = = 155) IZERNVALE AT i 650 2000- Er 16008 35 OR] OD DEe |650 äg / ; G | 4300 I fb | 92600 I ooo SO : 1 O00 038800 H59 O05330 B000 lit. Oe RS KD HÄNG PH Gr GY) = fo a jla JISESOMOSSONS 20830 SSIFICERING av I anslutning till en tidigare i TfÅ publicerad artikel om lokomotivklas- sificering skall jag i dag beröra de un- derliga formler, som järnvägstekniskt användes vid benämningen av olika elek- trolok. Allt för djupt kommer jag dock inte att gå i ämnet, som är mycket vitt- omfattande, utan jag tänker endast hål- la mig till det som är av mera allmänt intresse för våra läsare och då framför allt för herrar modellbyggare. Den minnesgode läsaren kommer kan- ske ihåg artikeln om ångloksklassifice- ring nr 44 1943, där en mängd olika typer av de vanligaste hjulställningarna återgavs i schematiska teckningar. Be- dömningsgrunden för ångloken var som bekant: antalet drivhjul, antalet löphjul samt deras inbördes placering. Beslutet i Paris 1937 När det gäller el-lok, som för Sveriges del blir allt vanligare som drivmedel på våra järnvägar, är saken i stort sett densamma. Här gör man dock indelning- en med avseende på 1. Hjulgruppering (placering), löp- och drivaxlar, 2. Drivöverföringsprincip, 3. Upphängningssystem. En stor järnvägskonferens hölls i Pa- ris 1937 med representanter från de flesta europeiska länder. Därvid fast- slogs ett system för, som det ordagrant heter: ”Enhetlig beteckning för axelan- ordningar å lokomotiv, motorvagnar och tendrar”. Av denna mycket detaljerade förteck- FE framgår i stora huvuddrag följan- e: I. Axlar, lagrade i ramen, ensamma eller i grupp. Löpaxlar betecknas med arabiska siff- ror. Siffervärdet anger antal likartade axlar i följd. Drivazxlar betecknas med stora latin- ska bokstäver, helt utan efterföljande index, när de är kopplade med varandra, men index ”0” (noll), när de är försed- da med direkt drift från motor. : Grupper av efterföljande axlar av samma art inom samma ram anges på så sätt att symbolen för gruppen upp- repas. Exempel: A (a) = en drivaxel. B (be) = två med varandra kopplade drivaxlar. — ( Att lösa problem brukar inte bereda TfA-läsarna någon svårighet, men kla- rar ni denna ekvation VT C+FCPr=X Key Hermanson hjälper er annars och ger Er det järnvägstekniska sva- ret X = SJ:s malmlok litt. Of, och vad inte denna artikel lär er kan ni studera i TfA:s handbok modelljärn- vägen I och II. = J

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 02:07:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1945-9/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free