Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TfA’s yrkesorientering. Teknikerna inom verkstadsindustrin II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uttalar sig om frågor, som ej är väl
genomtänkta och noggrant prövade,
han alltid i sitt förhållande till ar-
betarna måste vara korrekt utan att
verka ”kort”. För övrigt får ens
goda omdöme och psykologiska blick
säga en hur man ska bete sig mot
olika arbetare, ty här skiftar kra-
ven i samma mån som de mänskliga
karaktärerna,
att man vid ackordsförhandlingar med
AR arbetarnas representanter ej för vi-
vå dare, vad som förekommit vid för-
handlingarna och absolut inte hos
berörda arbetare kritiserar eller
å överhuvud taget med personliga
Ed kommentarer för förhandlingsresul-
Ä taten vidare, vilket ju kan synas
rå vara självklart,
att man betänker att icke alla männi-
skor kan komma upp till lika goda
prestationer, vilket betyder att
ackorden ej får baseras på toppre-
stationer. Å andra sidan får ackor-
den ej fastläggas efter prestationer
där arbetarnas bristande rutin i ar-
betet eller andra onormala företeel-
ser medför för låg arbetspresta-
tion,
att väl utförda spilltidsundersökningar
alltid bör föregå ny ackordssätt-
ning, så att beräkningsgrunderna
från början kan bestämmas och bli
rätt avvägda, :
att alla beräkningsgrunder i samband
med ackordssättningen ska bestäm-
mas i samråd med arbetsstudieche-
fen, som i sin tur erhåller riktlin-
jer från överingenjören. Därigenom
ARPRSEESRET SA
NR Tog FR SAN SENS
ct
SK
En bild från ett storföretags planeringsavdelning med Produc-Trol kontrollsystem
på väggen
+
NE
FA
vinnes att enhetliga och lika bedöm-
ningsprinciper för beräkningsgrun-
dernas fastställande genomföres.
Utbildningen ställer stora krav på ar-
betsstudieingenjörer och <arbetsstudie-
män särskilt vad det praktiska kunnan-
det beträffar. För att rätt kunna be-
döma arbetsmetoder och arbetsprestatio-
ner räcker det ej med teoretisk utbild-
ning utan yrket fordrar i allmänhet
mångårig verkstadspraktik. Arbetsstu-
diemän rekryteras därför ofta från ar-
betarnas, förmännens och verkmästar-
nas led, vilka kan ta kurser vid institut
eller pr korrespondens för att skaffa sig
erforderlig kompetens, vad de teoretiska
kraven beträffar. För ingenjörerna finns
påbyggnadskurser vid de högre tekniska
läroverken i Stockholm och Malmö samt
vid de tekniska gymnasierna i Göteborg
och Borås. :
Innan arbetsstyckena kan uppsättas i
maskinerna måste många gånger jiggar,
fixturer eller pressverktyg ha tillver-
kats. För detta ändamål sorterar under
överingenjören även ett verktygsritkon-
tor, vilket vanligen förestås av en verk-
tygsingenjör, som till sitt förfogande
har verktygskonstruktörer och verktygs-
ritare. Det finns exempel på att för en-
dast en konstruktion verktygsritningar
uppgått till flera tusen stycken. På verk-
tygsritkontoret uppgöres i
även operationsritningar, dvs. en rit-
ning för varje arbetsoperation.
Stora industriföretag anställer ofta sä-
kerhetsingenjörer. Säkerhetsingenjören
studerar anläggningarna med hänsyn
till olycksfallsriskerna samt föreslår an-
ordningar för att förebygga olycksfal-
len samt reducera deras antal. Bl. a.
inspekterar han maskiner och övriga
vissa fall:
anordningar för att avgöra varest fara
för olycksfall kan föreligga och kon-
struerar i samband härmed skydd för
maskiner, remmar, transportanordningar
m. m. Inträffade olycksfall studeras för
att förebygga deras upprepande och de
nyanställda instrueras med hänsyn till
förefintliga faror för olycksfall. Han
anordnar även särskilda olycksfallskam-
panjer. Ibland sorterar brandskyddet
under säkerhetsingenjören, som då har
att söka förebygga eldsvådor samt vara
ansvarig för att brandskyddsanord-
ningar och brandredskap fungerar på
ett tillfredsställande sätt.
Inom storindustrin organiseras till-
verkningen på ett stort antal olika av-
delningar, vilka var och en förestås av
en verkstadsingenjör. Undantag utgör
gjuteriet, vilket vanligen förestås av en
gjutmästare eller gjuteriingenjör. De
avdelningar, som man vanligen finner
inom mekaniska verkstäder är smedja,
pressningsverkstad, svetsningsverkstad,
plåtslagarverkstad, verktygsförråd, fi-
lar-, skarpslipnings-, svarvnings-, fräs-
nings-, rundslipnings-, borrnings-, av-
synings-, reparations-, härdnings- och
monteringsavdelningar.
Även verkmästare och förmän kan
vara föreståndare för sådana avdel-
ningar. (Verkmästaren i detta ords
gamla betydelse var förr en all-round
praktiskt och teoretiskt skolad tekniker
och arbetsledare på vilken ställdes myc-
ket stora krav. Till honom lämnades rit-
ningar på det som skulle tillverkas. Han
planerade tillverkningen och gjorde in-
köp av material, anställde folk samt var
ansvarig för tillverkningen.)
Yrket kräver av en verkstadsingenjör
vad som anförts beträffande ingenjörer
vid mindre företag. Verkstadsingenjören
är vad man brukar kalla den praktiske
ingenjören och bör, förutom de tekniska
kunskaper, som förvärvas vid tekniska
läroverk eller institut, ha kännedom om
samhällskunskap, förenings- och för-
handlingsrätt, avtalskännedom, arbets-
ledning, psykologi, arbetsstudier, säker-
hetstjänst, lärlingsutbildning, verkstads-
teknik och företagsekonomi.
Många industriföretag har även för-
säljningsingenjörer för sådana områden
av sin verksamhet som fordrar tekniska
kunskaper förutom vanlig kännedom om
affärer och försäljningsteknik. Arbetet
kan bestå däri att försäljningsingenjö-
ren med ledning av ritningar eller andra
planer, som tillhandahålles av den even-
tuella kunden, uppgör förslag till instal-
lationer eller förändringar i utrust-
ningen, varigenom kundens driftskostna-
der reduceras.
Som försäljningschef har en försälj-
ningsingenjör att handlägga frågor, som
berör marknadens indelning i distrikt,
anställandet och uppgörandet av avtal
med försäljningsrepresentanter, försälj-
ningsavtal med kunder, marknadsanaly-
ser etc.
Offertingenjörer kallas vanligen för-
säljningsingenjörerna på offertavdel-
ningen, där de mottar förfrågningar
från kunderna och firmans represen-
tanter samt med anledning därav utar-
betar anbud eller offerter. Ibland kan
arbetet vara mycket krävande och fordra
stor sakkunskap och mångårig erfaren-
het inom branschen men ibland kan ar-
betet även vara av mera rutinmässig
natur.
Offertavdelning har ofta att handläg-
(Forts. på sid. 36.)
9/5 1947 TEKNIK för ALLA 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>