uttalar sig om frågor, som ej är väl genomtänkta och noggrant prövade, han alltid i sitt förhållande till ar- betarna måste vara korrekt utan att verka ”kort”. För övrigt får ens goda omdöme och psykologiska blick säga en hur man ska bete sig mot olika arbetare, ty här skiftar kra- ven i samma mån som de mänskliga karaktärerna, att man vid ackordsförhandlingar med AR arbetarnas representanter ej för vi- vå dare, vad som förekommit vid för- handlingarna och absolut inte hos berörda arbetare kritiserar eller å överhuvud taget med personliga Ed kommentarer för förhandlingsresul- Ä taten vidare, vilket ju kan synas rå vara självklart, att man betänker att icke alla männi- skor kan komma upp till lika goda prestationer, vilket betyder att ackorden ej får baseras på toppre- stationer. Å andra sidan får ackor- den ej fastläggas efter prestationer där arbetarnas bristande rutin i ar- betet eller andra onormala företeel- ser medför för låg arbetspresta- tion, att väl utförda spilltidsundersökningar alltid bör föregå ny ackordssätt- ning, så att beräkningsgrunderna från början kan bestämmas och bli rätt avvägda, : att alla beräkningsgrunder i samband med ackordssättningen ska bestäm- mas i samråd med arbetsstudieche- fen, som i sin tur erhåller riktlin- jer från överingenjören. Därigenom ARPRSEESRET SA NR Tog FR SAN SENS ct SK En bild från ett storföretags planeringsavdelning med Produc-Trol kontrollsystem på väggen + NE FA vinnes att enhetliga och lika bedöm- ningsprinciper för beräkningsgrun- dernas fastställande genomföres. Utbildningen ställer stora krav på ar- betsstudieingenjörer och <arbetsstudie- män särskilt vad det praktiska kunnan- det beträffar. För att rätt kunna be- döma arbetsmetoder och arbetsprestatio- ner räcker det ej med teoretisk utbild- ning utan yrket fordrar i allmänhet mångårig verkstadspraktik. Arbetsstu- diemän rekryteras därför ofta från ar- betarnas, förmännens och verkmästar- nas led, vilka kan ta kurser vid institut eller pr korrespondens för att skaffa sig erforderlig kompetens, vad de teoretiska kraven beträffar. För ingenjörerna finns påbyggnadskurser vid de högre tekniska läroverken i Stockholm och Malmö samt vid de tekniska gymnasierna i Göteborg och Borås. : Innan arbetsstyckena kan uppsättas i maskinerna måste många gånger jiggar, fixturer eller pressverktyg ha tillver- kats. För detta ändamål sorterar under överingenjören även ett verktygsritkon- tor, vilket vanligen förestås av en verk- tygsingenjör, som till sitt förfogande har verktygskonstruktörer och verktygs- ritare. Det finns exempel på att för en- dast en konstruktion verktygsritningar uppgått till flera tusen stycken. På verk- tygsritkontoret uppgöres i även operationsritningar, dvs. en rit- ning för varje arbetsoperation. Stora industriföretag anställer ofta sä- kerhetsingenjörer. Säkerhetsingenjören studerar anläggningarna med hänsyn till olycksfallsriskerna samt föreslår an- ordningar för att förebygga olycksfal- len samt reducera deras antal. Bl. a. inspekterar han maskiner och övriga vissa fall: anordningar för att avgöra varest fara för olycksfall kan föreligga och kon- struerar i samband härmed skydd för maskiner, remmar, transportanordningar m. m. Inträffade olycksfall studeras för att förebygga deras upprepande och de nyanställda instrueras med hänsyn till förefintliga faror för olycksfall. Han anordnar även särskilda olycksfallskam- panjer. Ibland sorterar brandskyddet under säkerhetsingenjören, som då har att söka förebygga eldsvådor samt vara ansvarig för att brandskyddsanord- ningar och brandredskap fungerar på ett tillfredsställande sätt. Inom storindustrin organiseras till- verkningen på ett stort antal olika av- delningar, vilka var och en förestås av en verkstadsingenjör. Undantag utgör gjuteriet, vilket vanligen förestås av en gjutmästare eller gjuteriingenjör. De avdelningar, som man vanligen finner inom mekaniska verkstäder är smedja, pressningsverkstad, svetsningsverkstad, plåtslagarverkstad, verktygsförråd, fi- lar-, skarpslipnings-, svarvnings-, fräs- nings-, rundslipnings-, borrnings-, av- synings-, reparations-, härdnings- och monteringsavdelningar. Även verkmästare och förmän kan vara föreståndare för sådana avdel- ningar. (Verkmästaren i detta ords gamla betydelse var förr en all-round praktiskt och teoretiskt skolad tekniker och arbetsledare på vilken ställdes myc- ket stora krav. Till honom lämnades rit- ningar på det som skulle tillverkas. Han planerade tillverkningen och gjorde in- köp av material, anställde folk samt var ansvarig för tillverkningen.) Yrket kräver av en verkstadsingenjör vad som anförts beträffande ingenjörer vid mindre företag. Verkstadsingenjören är vad man brukar kalla den praktiske ingenjören och bör, förutom de tekniska kunskaper, som förvärvas vid tekniska läroverk eller institut, ha kännedom om samhällskunskap, förenings- och för- handlingsrätt, avtalskännedom, arbets- ledning, psykologi, arbetsstudier, säker- hetstjänst, lärlingsutbildning, verkstads- teknik och företagsekonomi. Många industriföretag har även för- säljningsingenjörer för sådana områden av sin verksamhet som fordrar tekniska kunskaper förutom vanlig kännedom om affärer och försäljningsteknik. Arbetet kan bestå däri att försäljningsingenjö- ren med ledning av ritningar eller andra planer, som tillhandahålles av den even- tuella kunden, uppgör förslag till instal- lationer eller förändringar i utrust- ningen, varigenom kundens driftskostna- der reduceras. Som försäljningschef har en försälj- ningsingenjör att handlägga frågor, som berör marknadens indelning i distrikt, anställandet och uppgörandet av avtal med försäljningsrepresentanter, försälj- ningsavtal med kunder, marknadsanaly- ser etc. Offertingenjörer kallas vanligen för- säljningsingenjörerna på offertavdel- ningen, där de mottar förfrågningar från kunderna och firmans represen- tanter samt med anledning därav utar- betar anbud eller offerter. Ibland kan arbetet vara mycket krävande och fordra stor sakkunskap och mångårig erfaren- het inom branschen men ibland kan ar- betet även vara av mera rutinmässig natur. Offertavdelning har ofta att handläg- (Forts. på sid. 36.) 9/5 1947 TEKNIK för ALLA 13