Planering och tillverkning. [Pom tillverkningsavdelningarna är pro- duktionstekniker verksamma med pla- nering, ledning och övervakning av till- verkningen, utarbetandet av nya tillverk- ningsmetoder, nykonstruktioner av verk- tyg och verktygsmaskiner för tillverk- ningen m. m. Den tekniska ledningen av ett industri- företag utövas ofta av en teknisk direlc- tör. Han övervakar direkt eller genom underordnade alla konstruktions- och till- verkningsavdelningar, samordnar arbe- tet mellan avdelningarna, reglerar pro- duktionen, uppgör kontrakt med anställ- da, vidtar omflyttningar, befordringar eller uppsägning av personal. Han vid- tar även andra administrativa eller kon- trollerande åtgärder för att försäkra sig om de mest effektiva och vinstgivande arbetsprestationerna. Han kan också själv överta ledningen av en eller flera av företagets avdelningar. Överingenjören uppgör fabrikations- projekt och förslag till förändringar i fabrikationsprocessen, vad metoder eller maskinell utrustning beträffar, allt med hänsyn till att åstadkomma en bättre kvalitet på tillverkningen och ett förbätt- rat ekonomiskt utbyte. Han kontrollerar själv eller genom underordnade under- hållet av maskinparken och övrig verk- stadsutrustning, kontrakterar utvidg- ning av verkstadslokaler liksom installa- tion av nya maskiner samt övervakar fullgörandet av kontrakten. Han plan- lägger verkstadsutrustningen för att kunna uppnå maximum av effektivitet hos produktionsfaktorerna, övervakar ackordsättning samt arbets- och tidsstu- dier, leder säkerhetskampanjen för att reducera antalet olycksfall samt före- bygga sådana. Till sitt förfogande har han vanligen en stab av planeringsin- genjörer, arbetsstudieingenjörer, säker- hetsingenjörer m. fl. — Planeringskontoret har blivit kallat verkstadens hjärna. Det ledes av plane- ringschefen med biträde av planerings- ingenjörer och planeringsmän. På pla- neringskontoret bestämmes var varje de- talj av en produkt ska tillverkas, av vem den ska tillverkas och när den ska till- verkas. Inom avdelningen pågår även ett ständigt studium av den industriella anläggningen och arbetsoperationerna 12 TEKNIK för ALLA 9/5 1947 för att utröna om något slöseri med ar- bete eller material m. m. förekommer. Projekt uppgöres för omplacering av maskiner, nya tillverkningsmetoder m. m. allt med hänsyn till större effektivitet i arbetet, undvikande av spilltider m. m. Då en arbetsstudieingenjör ska plane- ra för en ny tillverkning gäller det att med ledning av förut utförda arbeten söka komma underfund med hur arbetet lämpligen bör utföras. Ritningar eller någon modell av den detalj, som ska till- S da avsnittet av ingenjör Olof Hellgrens i Statens Arbets- marknadskommission yrkesöversikt. Tidigare avsnitt har varit införda int 8:-10:112147; 167 18; 19:20:22, 230 24 2501946, Id 4; 56; 7 8 och 9 1947, nästa införes i nr 11. Nu AJ verkas studeras noga varefter man gör jämförelser med tidigare utförda lik- nande detaljer. Materialet från dessa finns nämligen samlade i överskådliga diagram, tabeller och protokoll. Arbetet uppdelas därpå i tempo, tiden för varje tempo bestämmes, man fastslår skärhas- tigheter, matningshastigheter m. m. Tempotiderna beräknar man med hänsyn till tidigare erfarenheter. Då tiderna summeras och man gjort tillägg för spill- tider uträknas ackordet. Har man inga tidigare erfarenheter att bygga på måste man göra arbets- och tidsstudier. En arbetsstudieingenjör måste då kun- na avgöra vilken maskin, som kan vara den lämpligaste för arbetsoperationen, vilka stål, som bör användas, vilka has- tigheter, som kan vara lämpliga etc. Stu- dier av arbetsplatsen kan ge anledning till eliminerandet av överflödiga och tröttande rörelser. Ibland kan även en mindre omkonstruktion av produkten in- nebära väsentliga besparingar ur till- verkningssynpunkt. Studiet av opera- tionsföljden kan även ge uppslag till om- läggning av densamma, vilket kan med- föra avsevärda besparingar. Även fast- Teknikerna inom verkstadsindustrin II spänning och losstagning av arbetsstyc- ket är en viktig sak. Detta bör kunna ske så snabbt som möjligt varför jiggar och fixturer konstrueras med hänsyn härtill. Resultatet av arbetsstudieingenjörens arbete utmynnar ofta i en skiss över de- taljen — temporitning — samt ett pro- tokoll av vilket framgår arbetstempo, maskiner, stål och andra verktyg, skär- hastigheter etc. vilket allt bör komma till användning vid detaljens tillverk- ning. På särskilda arbetskort har man se- dermera att reservera viss maskin och bestämd tid för en viss arbetsoperation. Tidtabeller efter vilka konstruktionens olika delar ska tillverkas, upplägges av kartoteksförare, vilka tack vare ett ma- skinschema har en ingående kännedom om hur hårt belastade maskinparkerna är. På planeringskontoret utskrives även arbetsorder och materialrekvisitioner, liksom beställningar hos andra firmor. Vidare föres här kartotek över förråd och modeller, leveranstidsupplysningar lämnas och leveranstider kontrolleras. De yrkeskrav, som ställes på en ar- betsstudieingenjör är bl. a. att han bör ha god omdömesförmåga, taktfullt och balanserat uppträdande, förståelse för andra människors berättigade krav, ob- jektivitet och pålitlighet, förmåga att kunna samarbeta med andra människor, initiativrikedom samt förmåga att kun- na genomföra erforderliga förbättringar. Dessutom kräves det att han alltid utför arbetsstudierna fullt öppet och att alla handlingar lägges på bordet vid förhandlingar med arbetarnas representanter, så att inte minsta tvivel behöver upp- komma om att inte studierna är ob- jektivt utförda och fria från ovid- kommande hänsyn, att han undviker att i samband med studiet kritisera tidigare metoder el- ler deras grundare, ty därmed väc- kes motvilja mest från arbetsbefä- lets sida och passivt motstånd från detta håll kan bli följden, och resul- tatet av studieverksamheten kan fördröjas, att han arbetar under fullt personligt ansvar och aldrig framlägger ac- kordsförslag eller över huvud taget ES gå SARI SÅ 2 EARNED RSA SNRA IG SR RA AE EN ASKER Esra AS NEESESE