Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TfA’s yrkesorientering. Teknikerna inom verkstadsindustrin II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Planering och tillverkning.
[Pom tillverkningsavdelningarna är pro-
duktionstekniker verksamma med pla-
nering, ledning och övervakning av till-
verkningen, utarbetandet av nya tillverk-
ningsmetoder, nykonstruktioner av verk-
tyg och verktygsmaskiner för tillverk-
ningen m. m.
Den tekniska ledningen av ett industri-
företag utövas ofta av en teknisk direlc-
tör. Han övervakar direkt eller genom
underordnade alla konstruktions- och till-
verkningsavdelningar, samordnar arbe-
tet mellan avdelningarna, reglerar pro-
duktionen, uppgör kontrakt med anställ-
da, vidtar omflyttningar, befordringar
eller uppsägning av personal. Han vid-
tar även andra administrativa eller kon-
trollerande åtgärder för att försäkra sig
om de mest effektiva och vinstgivande
arbetsprestationerna. Han kan också
själv överta ledningen av en eller flera
av företagets avdelningar.
Överingenjören uppgör fabrikations-
projekt och förslag till förändringar i
fabrikationsprocessen, vad metoder eller
maskinell utrustning beträffar, allt med
hänsyn till att åstadkomma en bättre
kvalitet på tillverkningen och ett förbätt-
rat ekonomiskt utbyte. Han kontrollerar
själv eller genom underordnade under-
hållet av maskinparken och övrig verk-
stadsutrustning, kontrakterar utvidg-
ning av verkstadslokaler liksom installa-
tion av nya maskiner samt övervakar
fullgörandet av kontrakten. Han plan-
lägger verkstadsutrustningen för att
kunna uppnå maximum av effektivitet
hos produktionsfaktorerna, övervakar
ackordsättning samt arbets- och tidsstu-
dier, leder säkerhetskampanjen för att
reducera antalet olycksfall samt före-
bygga sådana. Till sitt förfogande har
han vanligen en stab av planeringsin-
genjörer, arbetsstudieingenjörer, säker-
hetsingenjörer m. fl.
— Planeringskontoret har blivit kallat
verkstadens hjärna. Det ledes av plane-
ringschefen med biträde av planerings-
ingenjörer och planeringsmän. På pla-
neringskontoret bestämmes var varje de-
talj av en produkt ska tillverkas, av vem
den ska tillverkas och när den ska till-
verkas. Inom avdelningen pågår även
ett ständigt studium av den industriella
anläggningen och arbetsoperationerna
12 TEKNIK för ALLA 9/5 1947
för att utröna om något slöseri med ar-
bete eller material m. m. förekommer.
Projekt uppgöres för omplacering av
maskiner, nya tillverkningsmetoder m. m.
allt med hänsyn till större effektivitet i
arbetet, undvikande av spilltider m. m.
Då en arbetsstudieingenjör ska plane-
ra för en ny tillverkning gäller det att
med ledning av förut utförda arbeten
söka komma underfund med hur arbetet
lämpligen bör utföras. Ritningar eller
någon modell av den detalj, som ska till-
S
da avsnittet av ingenjör
Olof Hellgrens i Statens Arbets-
marknadskommission yrkesöversikt.
Tidigare avsnitt har varit införda
int 8:-10:112147; 167 18; 19:20:22,
230 24 2501946, Id 4; 56; 7
8 och 9 1947, nästa införes i nr 11.
Nu AJ
verkas studeras noga varefter man gör
jämförelser med tidigare utförda lik-
nande detaljer. Materialet från dessa
finns nämligen samlade i överskådliga
diagram, tabeller och protokoll. Arbetet
uppdelas därpå i tempo, tiden för varje
tempo bestämmes, man fastslår skärhas-
tigheter, matningshastigheter m. m.
Tempotiderna beräknar man med hänsyn
till tidigare erfarenheter. Då tiderna
summeras och man gjort tillägg för spill-
tider uträknas ackordet. Har man inga
tidigare erfarenheter att bygga på måste
man göra arbets- och tidsstudier.
En arbetsstudieingenjör måste då kun-
na avgöra vilken maskin, som kan vara
den lämpligaste för arbetsoperationen,
vilka stål, som bör användas, vilka has-
tigheter, som kan vara lämpliga etc. Stu-
dier av arbetsplatsen kan ge anledning
till eliminerandet av överflödiga och
tröttande rörelser. Ibland kan även en
mindre omkonstruktion av produkten in-
nebära väsentliga besparingar ur till-
verkningssynpunkt. Studiet av opera-
tionsföljden kan även ge uppslag till om-
läggning av densamma, vilket kan med-
föra avsevärda besparingar. Även fast-
Teknikerna inom verkstadsindustrin II
spänning och losstagning av arbetsstyc-
ket är en viktig sak. Detta bör kunna
ske så snabbt som möjligt varför jiggar
och fixturer konstrueras med hänsyn
härtill.
Resultatet av arbetsstudieingenjörens
arbete utmynnar ofta i en skiss över de-
taljen — temporitning — samt ett pro-
tokoll av vilket framgår arbetstempo,
maskiner, stål och andra verktyg, skär-
hastigheter etc. vilket allt bör komma
till användning vid detaljens tillverk-
ning.
På särskilda arbetskort har man se-
dermera att reservera viss maskin och
bestämd tid för en viss arbetsoperation.
Tidtabeller efter vilka konstruktionens
olika delar ska tillverkas, upplägges av
kartoteksförare, vilka tack vare ett ma-
skinschema har en ingående kännedom
om hur hårt belastade maskinparkerna
är. På planeringskontoret utskrives även
arbetsorder och materialrekvisitioner,
liksom beställningar hos andra firmor.
Vidare föres här kartotek över förråd
och modeller, leveranstidsupplysningar
lämnas och leveranstider kontrolleras.
De yrkeskrav, som ställes på en ar-
betsstudieingenjör är bl. a. att han bör
ha god omdömesförmåga, taktfullt och
balanserat uppträdande, förståelse för
andra människors berättigade krav, ob-
jektivitet och pålitlighet, förmåga att
kunna samarbeta med andra människor,
initiativrikedom samt förmåga att kun-
na genomföra erforderliga förbättringar.
Dessutom kräves det
att han alltid utför arbetsstudierna
fullt öppet och att alla handlingar
lägges på bordet vid förhandlingar
med arbetarnas representanter, så
att inte minsta tvivel behöver upp-
komma om att inte studierna är ob-
jektivt utförda och fria från ovid-
kommande hänsyn,
att han undviker att i samband med
studiet kritisera tidigare metoder el-
ler deras grundare, ty därmed väc-
kes motvilja mest från arbetsbefä-
lets sida och passivt motstånd från
detta håll kan bli följden, och resul-
tatet av studieverksamheten kan
fördröjas,
att han arbetar under fullt personligt
ansvar och aldrig framlägger ac-
kordsförslag eller över huvud taget
ES gå SARI SÅ 2
EARNED RSA SNRA IG
SR RA AE
EN
ASKER
Esra AS NEESESE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
