- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 4. 11-25 februari 1949 /
4

(1940-2001)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från granit till monument

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Där graniten sågas, kunde lika
gärna ha stått som rubrik över ne-
danstående reportage från Bröderna
Flinks Granitstenhuggeri i Västervik.
Det är ingenjör O. Hellgren vid
Kungl. arbetsmarknadsstyrelsen —
författaren till vår nyligen avslutade
yrkesorientering — som besökt före-
taget och tar läsaren med på en
rundvandring, där man får följa sten-
blockets behandling fram till en grav-
vård eller ett monument. Samtidigt
fortsätter författaren på detta om-
råde sin redogörelse för de olika

yrkena.
/

ja Bröderna Flinks Granitstenhuggeri

i Västervik grundades år 1881 av
bröderna Carl, Oscar och Fredrik Flink,
som upptäckte och införde den svarta
västerviksgraniten på marknaden. År

1886 bildade -man handelsbolag och tio
år senare aktiebolag.

Firmans tillverkningar utgörs till
ojämförligt största delen av gravvårdar,
men därjämte förekommer även finare
stenhuggeriarbeten av granit såsom pe-
larkapitäler, finare portaler samt även
beklädnadssten av granit. Ca 3 000 grav-
vårdar och gravanläggningar levereras
årligen från företaget till kyrkogårdar
över hela vårt land samt även på export
till USA, Holland och Frankrike samt
tidigare till Danmark och Norge.

I alla firmans tillverkningar spårar
man vad tradition och yrkesskicklighet
parad med ypperlig teknisk utrustning

4 — TEKNIK för ALLA 11/2 1949

Nedan en exteriörbild av företaget med sliperiet
i mitten. T. h,. är en såg- och fräsmaskin i arbete.

kan åstadkomma. Firmans tekniska ut-
rustning står på toppen av vad som går
att erhålla i fråga om stenbearbetnings-
maskiner och många av dessa är spe-
cialkonstruerade av firmans förutva-
rande verkst. dir. Fredrik Flink.
Stenindustriarbetarförbundets ordf. har
t. o. m. i en artikel i tidskriften Sten-
arbetaren ifrågasatt om icke firmans
anläggning är ”den modernaste i värl-
den beträffande maskinell utrustning”.

I blocklagret börjar vi vår intres-
santa upptäcktsfärd för att studera hur
en gravsten eller ett monument blir till.
Som ciceron få vi herr Gösta Johansson.
Han känner företaget grundligt utan
och innan, då han nästan vuxit upp i
det och han berättar gärna allt om ar-
betet och även glimtar ur företagets
historia. ;

Blocklagret är det förråd där man
lagrar de från olika stenbrott kom-
mande graniterna. Herr Johansson på-
visar i detta sammanhang hur oerhört
beroende företaget är av just lämplig
granit. Den måste vara jämn i struktu-
ren och kunna ge en tillfredsställande
färgton vid olika slipningar. Den får
inte heller vara så hård att den blir
oekonomisk i bearbetningen och den
måste också kunna brytas i mycket stora
block. I all synnerhet gäller detta för
de amerikanska beställningarna av
svartgranit, som ofta kräver mycket
stora dimensioner. Det är mycket vik-
tigt att blocken är felfria så att de
inte innehåller t. ex. ränder, fläckar,
stick osv. :

När en gravvård ska tillverkas är det
verkmästaren på stenhuggeriet som
först får hand om ritningarna, Dessa

har vanligen uppgjorts av företagets
egen gravvårdsarkitekt eller av bestäl-
larna anlitade arkitekter ute i landet.
Herr Johansson berättar i detta sam-
manhang hur Bröderna Flink varit ban-
brytare i vårt land för en förbättrad
gravvårdskultur. De väldiga grovt bear-
betade stenmassor, som så sent som för
ett 20- å 30-tal år sedan var så vanliga
på våra kyrkogårdar, har genom fir-
mans inflytande på gravvårdsmarkna-
den alltmer försvunnit och ersatts av
mera fint bearbetade vårdar i smäckra
och väl avvägda dimensioner.

Med ledning av måttuppgifter utväl-
jer sågförmannen lämpliga block i
blocklagret, bestämmer vad som kan ut-
vinnas ur blocken och hur sågningen bör
ske. Med hjälp av såginläggare trans-
porteras blocken på trallor, s. k. ”sten-
björnar”, in till ramsågarna. Traverser
i blocklagret lyfter de väldiga blocken.
Såginläggarna pallar upp- blocken och
fixerar dem i rätta lägen under ramså-
garna.

Sågningen utförs medelst tandade
sågblad av lagom hårt stål. De stora
fyrkantiga tänderna sitter på så stort
avstånd från varandra att man gott och

väl kan placera ett par tändsticksaskar

i tandhålen. Såginläggarna utbyter nu
och monterar fast lämpliga sågblad
samt fixerar dem så i sågramen, att
man vid sågningen erhåller granitski-
vor av lämplig tjocklek.

Stensågarna reglerar sågramarnas in-
ställning och sätter igång sågningen.
Under ett öronbedövande väsen pendlar
sågarna fram och tillbaka över sten-
blocken. Oupphörligt matar stensågarna
sedan stålsand och vatten i sågskären

”Spejande sjöman”, ett
arbete som firman
skänkte till Västerviks
stad på dess 500-årsdag.

SK

MESTTTAIIIR

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:16:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1949-4/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free