- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 4. 11-25 februari 1949 /
5

(1940-2001)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från granit till monument

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och har en ständigt skärpt uppmärk-
samhet på sågningens gång. I allmän-
het tar det två å tre dagar innan ett
granitblock av ordinär storlek är genom-
sågat. Såginläggarna tar då bort de fär-
digsågade skivorna och fraktar dem vi-
dare via en upplagsplats till kantsåg-
ningen.

Stålsanden är ett så värdefullt hjälp-
medel att den tillvaratas av sopare, som
ser till att den används om igen tills
den blir oanvändbar för sågningen. Se-
dermera kan den dock komma till an-
vändning vid ”första slipningen” eller
stålslipningen.

Sedan granitskivorna blivit granskade
och ritsade, ett ansvarsfullt arbete,
som utförs av kantsågningsförmannen
transporteras de till de olika cirkelsåg-
ningsmaskinerna.

Kantsågningen sker med tillhjälp av
cirkelsågar och fräsmaskiner. Cirkelså-
garen placerar granitskivan på en
tralla, som körs fram och tillbaka un-
der en sågklinga av karborundum. Un-
dan för undan tränger karborundumski-
van allt djupare ned i granitskivan tills
stenen är helt genomsågad. I sågskäret
sprutas oupphörligt vatten och den ge-
nomsågade ytan blir alldeles jämn och
slät, nästan som -glas. Alla listverk,
spår, faser, refflor m. m. utförs även
med cirkelsåg. Det är endast speciella
arbeten, ovaler eller mera ovanlig faso-
nering, som måste utföras för hand av
stenskulptörer.

Cirkelsågarna kan ibland få olika yr-
kesbenämningar allt efter det arbete som
utförts, t. ex. kantsågare som sågar de
ojämna kanterna på skivorna raka och
kapar ändar på gravramar. Listsågare
som sågar listverk och friser på vårdar,
spår och nedskärningar m. m.

De olika stenblock en gravvård be-
står av sammanhålls medelst bultar och
nu borras hålen för dessa. Arbetet ut-
förs av stenborrare med hjälp av luft-
drivna borrmaskiner försedda med hård-
metallborr.

Hoppassningslokalen för de sågade
blocken är en märklig byggnad. Den var
ursprungligen det lokala brännvinsbrän-
neriet och blev sedan Frälsningsarméns
i Västervik första predikolokal, vilket
ger anledning till vissa reflektioner. Det
är säkerligen inte många gravvårdsfir-

mor som kan tillverka sina gravvårdar
i ett en gång helgat rum, som ju här
är fallet.

Nu följer ett av de allra viktigaste
momenten i tillverkningen, den s.
”passningen”, en montering och juste-
ring varvid man passar ihop de olika
delarna genom att montera upp dem. Det
utförs av justerare eller monterare och
tillgår så att man kontrollerar att bul-
tar eller krampor passar i de därför
borrade hålen, tillser att alla fogar är
täta, att kanterna är raka, att sågrepor
etc. avlägsnas samt monterar upp arbe-
tet precis som på kyrkogården. Efter
justeringen märker man de olika de-
larna.

I slipnings- och poleringsavdelningar-
na gäller det att få fram de vackra gra-
nitytorna innan eventuell text eller an-
nan gravering utförs. Stenslipare slipar
graniten till olika finhetsgrader med
hjälp av vertikalslipmaskiner. I pulver-
form av olika finhetsgrad tillsammans
med vatten, kommer här åter karborun-
dum till användning. Under den snabbt
roterande slipskivan av gjutjärn får
graniten här en viss glans. Vid sådana
arbeten där vertikalslipmaskiner ej kan
komma till användning utförs arbetet av
handslipare. Oftast gäller detta skulptu-
rer av olika slag, listverk m. m.

Önskar man en mycket blank yta mås-

Här intill en de-
taljbild och ne-
dan t. h. en över-
siktsbild från po-
lerverket, vars
maskinella utrust-
ning i hög grad
påminner om Pol-
hems stånggång-
ar. Överst t. h.
syns ramsågarna
i arbete och nedan
t. v. en mer om-
fattande bild från
såghuset, där
ramsågarna pend-
lar fram och till-
baka över granit-
blocken och sågar
till granitskivor
av: lämplig tjock-
lek.

te graniten sedan poleras. Det kan an-
tingen ske genom att den förut roteran-
de slipskivan av gjutjärn i vertikalslip-
maskinen utbyts mot filtbelagda trissor.
Vissa ytor som man ej kan komma åt
med maskin poleras för hand av pole-
rare. ;

Hos Bröderna Flink utförs dock pole-
ringen i ett för ca 85 år sedan konstrue-
rat polerverk, som trots sir enkla kon-
struktion visat sig vara den mest ratio-
nellt arbetande maskinkombinationen för
granitpolering. Man tänker osökt på
Polhem och hans stånggångar, då man
kommer in i polerverket. Polermästaren
har här tillsynen över verket. Han juste-
rar stenarna och ser till att sliphyvlar-
na blir rätt inställda samt får slipmedel,
polermedel m. m.

Runda pelare, urnor, kolonner m. m.
måste svarvas, vilket sker i en sten-
svarv av stora dimensioner. Den ma-
növreras av stensvarvaren. Även pole-
ringen av sådana ytor sker i svarv av
stensvarvpoleraren.

De sista arbetstempona inom företa-
get består i utförandet av inskriptioner,
ornament m. m. I ett särskilt med lim
och glycerin impregnerat läskpapper ut-
skär ornamentskärare den text och de
ornament som eventuellt ska pryda grav-
stenen. Arbetet tillgår så att papperet

(Forts. på sid. 24.)

11/2 1949 TEKNIK för ALLA 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:16:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1949-4/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free